1Nu närmade sig det osyrade brödets högtid som kallas påsk*.2Översteprästerna och de skriftlärda sökte fortfarande efter ett sätt att bli av med Jesus. De var nämligen rädda för folket.
Judas beslutar att förråda Jesus
3Då for Satan in i Judas, som kallades Iskariot och som var en av de tolv.4Judas gick till översteprästerna och officerarna vid tempelvakten för att diskutera med dem hur han skulle kunna förråda Jesus.5De blev mycket glada och erbjöd honom pengar,6som han genast accepterade. Sedan sökte han efter ett tillfälle att utan folkets vetskap förråda Jesus.
Lärjungarna förbereder påskmåltiden
7Så kom det osyrade brödets högtidsdag* då påsklammet skulle slaktas.8Då skickade Jesus iväg Petrus och Johannes och sa: ”Gå och gör i ordning påskmåltiden, så att vi kan äta tillsammans.”9”Var vill du att vi ska göra det någonstans?” frågade de.10Han svarade: ”När ni kommer in i staden, kommer ni att möta en man som bär på en vattenkruka. Följ efter honom till det hus som han går in i11och säg till mannen som äger huset: ’Vår Mästare säger: Var är salen där jag kan äta påskmåltiden med mina lärjungar?’12Han kommer då att ta med er en trappa upp till ett stort rum som redan är förberett. Gör i ordning måltiden där.”13Då gick de iväg och fann att allt var precis som Jesus hade sagt, och de ordnade med påskmåltiden.
Jesus och hans lärjungar äter den sista måltiden
14När det sedan var dags, slog sig Jesus och hans tolv apostlar ner vid bordet.15Och han sa till dem: ”Jag har längtat så mycket efter att få äta den här påskmåltiden med er innan mitt lidande börjar.16För jag säger er nu att jag inte kommer att äta den igen förrän den får sin fullkomning i Guds rike.”17Sedan tog han en bägare, tackade Gud och sa: ”Ta det här och dela det mellan er.18Jag säger er att från och med nu ska jag inte dricka av det som vinstocken ger, förrän Guds rike har kommit.”19Efter det tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav det till dem och sa: ”Detta är min kropp som ska offras för er. Gör detta till minne av mig!”20Efter måltiden tog han på samma sätt bägaren och sa: ”Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod som utgjuts för er.21Men här vid bordet med mig finns hans hand som kommer att förråda mig.*22För Människosonen går bort, som det är bestämt, men ve den människa som förråder honom!”23Då började de fråga varandra vem som skulle kunna göra något sådant.
Vem är störst?
24Sedan började de diskutera med varandra vem av dem som kunde anses vara den störste.25Då sa han till dem: ”I den här världen uppträder kungarna som herrar över sina folk, och makthavare kallar sig folkets välgörare.26Men så får det inte vara bland er. Den störste av er ska vara som den yngste, och den som vill vara ledare ska vara de andras tjänare.27Vem är störst, den som äter vid bordet eller den som tjänar vid bordet? Är det inte den som äter vid bordet? Men jag är här hos er som en tjänare.28Ni är de som har stannat kvar hos mig under mina prövningar.29Samma kungliga makt som jag har fått av min Fader i himlen överlämnar jag åt er.30Och då ska ni få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike, och ni ska få sitta på troner och döma Israels tolv stammar.
Jesus förutsäger att Petrus ska svika honom
31Simon, Simon, Satan har begärt att få sålla er som vete.32Men jag har bett för dig att du inte helt ska tappa tron. Och när du en gång har vänt om, styrk då dina bröder.”33Simon sa: ”Herre, jag är beredd att både gå i fängelse och dö för dig!”34Men Jesus sa: ”Petrus, jag säger dig att innan tuppen hinner gala i natt, kommer du tre gånger att ha förnekat att du ens känner mig.”35Sedan frågade Jesus dem: ”När jag sände ut er, och ni varken hade börs, väska eller skor med er, saknade ni något då?” ”Nej, ingenting”, svarade de.36”Men nu”, sa han, ”ska den som har börs ta med sig den, och likaså väska. Och om någon inte har något svärd, ska han sälja sin mantel och köpa ett.*37För jag säger er att de här orden i Skriften ska gå i uppfyllelse genom mig: ’Han räknades som en syndare’*. Ja, allt som har förutsagts om mig ska nu slutföras.”38”Herre”, svarade de, ”vi har två svärd.” ”Det räcker”, sa Jesus.
Jesus ber i Getsemane
39Jesus lämnade sedan staden tillsammans med sina lärjungar och gick som vanligt till Olivberget.40Där sa han till dem: ”Be att ni inte faller för frestelsen!”41Själv gick han ett stenkast längre bort och föll på knä och bad:42”Fader, om du vill, låt mig slippa denna bägare! Men låt det bli som du vill, inte som jag vill.”43Då visade sig en ängel från himlen och gav honom kraft.44Men i sin ångest bad han allt intensivare, så hans svett föll som blodsdroppar till marken.45Till slut reste han sig och gick tillbaka till sina lärjungar och såg att de hade somnat, utmattade av sorg.46Då sa han till dem: ”Hur kan ni sova nu! Stå upp och be att ni inte faller för frestelsen!”
Jesus blir förrådd och arresterad
47Medan Jesus fortfarande talade kom en folkhop dit ledd av honom som hette Judas, en av de tolv. Judas gick fram till Jesus för att ge honom en hälsningskyss.48Men Jesus sa: ”Judas, förråder du Människosonen med en kyss?”49När de som var med Jesus såg vad som höll på att hända, frågade de: ”Herre, ska vi slå till med våra svärd?”50Och en av dem slog till översteprästens tjänare och högg av honom högra örat.51Men Jesus sa: ”Inget mer våld!” Och så rörde han vid mannens öra och helade honom.52Sedan sa Jesus till de överstepräster och officerare vid tempelvakten och folkets ledare som hade kommit dit för att gripa honom: ”Som med en farlig brottsling har ni kommit med svärd och klubbor för att gripa mig!53Dag efter dag var jag tillsammans med er i templet utan att ni rörde mig. Men nu är det dags för er att handla, nu har mörkret makten.”
Petrus förnekar att han känner Jesus
54Då grep de Jesus och ledde honom till översteprästens hus, och Petrus följde med på avstånd.55Inne på gården gjorde de upp en eld och satte sig runt den, och Petrus slog sig ner mitt ibland dem.56En tjänsteflicka lade då märke till honom i eldskenet och började titta närmare på honom. Sedan sa hon: ”Den där mannen var också tillsammans med honom!”57Men Petrus nekade och sa: ”Nej, kvinna, jag känner inte den mannen.”58Efter en stund fick en annan syn på honom och sa: ”Du är också en av dem!” ”Nej, det är jag inte”, svarade Petrus.59Ungefär en timma senare var det en tredje som påstod: ”Säkert var den där karln med honom, han är ju från Galileen.”60Men Petrus sa: ”Jag förstår inte vad du menar, människa!” Och just när han sa det gol tuppen.61I samma stund vände sig Herren om och såg på Petrus, och då kom Petrus ihåg vad Herren hade sagt till honom: ”Innan tuppen gal i natt ska du förneka mig tre gånger.”62Och han gick ut och grät bittert.63De män som bevakade Jesus började nu håna och slå honom.64De band för hans ögon och slog honom och sa: ”Visa att du är en profet! Avslöja vem som slog dig.”65Och de förolämpade honom på alla möjliga sätt.
Det judiska rådet vill se Jesus dömd till döden
66Tidigt nästa morgon samlades folkets ledare och översteprästerna och de skriftlärda. Jesus fördes till rådet.67De frågade honom: ”Är du Messias? Säg oss som det är!” Han svarade: ”Om jag säger det, så kommer ni inte att tro mig,68och om jag börjar fråga er om något kommer ni inte att svara.69Men från och med nu kommer Människosonen att sitta på Maktens högra sida.*”70Då sa de allihop: ”Alltså är du Guds Son?” Men Jesus svarade: ”Det är ni själva som säger att jag är det.”71Då sa de igen: ”Vi behöver väl inga fler vittnen! Nu har vi hört honom säga det själv.”
Nya Levande Bibeln
Planer på att döda Jesus
1Nu närmade sig påskhögtiden*.2Och översteprästerna och laglärarna* sökte fortfarande efter ett sätt att bli av med Jesus. Men de ville döda honom i hemlighet, eftersom de var rädda för folkets reaktion.
Judas beslutar att förråda Jesus
3Då for Satan in i Judas Iskariot, som var en av Jesus tolv närmaste efterföljare.4Judas gick till översteprästerna och officerarna vid tempelvakten för att diskutera med dem hur han skulle kunna överlämna Jesus åt dem.5De blev mycket glada och erbjöd honom en summa pengar,6som han genast accepterade. Och från den stunden sökte han efter ett tillfälle att i hemlighet förråda Jesus.
Jesus efterföljare förbereder påskmåltiden
7Så kom den första dagen i påskhögtiden*, den dag när påsklammet skulle slaktas.8Då skickade Jesus iväg sina båda efterföljare Petrus och Johannes och sa: ”Gå och gör i ordning påskmåltiden, så att vi kan äta tillsammans.”9”Var vill du att vi ska göra det?” frågade de.10Han svarade: ”När ni kommer in i Jerusalem, stöter ni genast på en man som bär på en vattenkruka. Följ efter honom till det hus som han går in i11och säg till mannen som äger huset: ’Vår Mästare undrar var salen är, där han kan äta påskmåltiden tillsammans med sina efterföljare.’12Han kommer då att ta med er en trappa upp till ett stort rum där det redan är dukat. Gör i ordning måltiden där.”13Då gick de iväg och fann att allt var precis som Jesus hade sagt, och de ordnade med påskmåltiden.
Jesus och hans efterföljare äter den sista måltiden
14När det sedan var dags att äta påskmåltiden, slog sig Jesus och hans tolv sändebud ner vid bordet.15Och han sa till dem: ”Jag har längtat så mycket efter att få äta den här påskmåltiden med er innan mitt lidande börjar.16För jag säger er nu att jag inte kommer att äta den igen förrän vi ska fira den fullkomliga påsken i Guds nya värld.*”17Sedan tog han en bägare vin, och när han hade tackat Gud för vinet, sa han: ”Ta det här och dela det mellan er.18Jag försäkrar er, att från och med nu ska jag inte dricka vin igen, förrän Gud regerar i sin nya värld.*”19Efter det tog han ett bröd, och när han hade tackat Gud för det, bröt han det i bitar och gav det till dem och sa: ”Detta är min kropp som ska offras för er. Fira denna måltid till minne av mitt lidande och min död.”20Efter måltiden tog han på samma sätt bägaren med vinet och sa: ”Denna bägare är det nya förbundet mellan Gud och människor – ett förbund som ingås genom att mitt blod offras för er.21Men här vid bordet finns en man som kommer att förråda mig, trots att han äter tillsammans med mig.*22För jag, Människosonen*, måste dö. Det är en del av Guds plan. Men olycka ska drabba den människa som förråder mig!”23Då började hans efterföljare fråga varandra vem som skulle kunna göra något sådant.
Vem är mest betydelsefull?
24Efter en stund gick hans efterföljare istället över till att diskutera vem av dem som kunde anses vara mest betydelsefull.25Då sa Jesus till dem: ”I den här världen uppträder kungar och makthavare som tyranner, och vill ändå hyllas som ’folkets beskyddare’!26Men så får det inte vara bland er. Den av er som vill vara mest betydelsefull ska vara lägst av alla, och den som vill vara ledare ska vara de andras tjänare.27I den här världen räknas den som äter vid bordet som större än den som tjänar vid bordet. Men följ mitt exempel. Jag är här hos er som en tjänare.28Men en dag ska ni som har varit trogna mot mig under dessa svåra dagar, få samma kungliga makt av mig som jag har fått av min Far i himlen.30Och då ska ni få äta och dricka vid mitt bord i min nya värld*, och ni ska få sitta på troner och döma Israels tolv stammar.
Jesus förutsäger att Petrus ska svika honom
31Simon, min vän, Satan har begärt att få pröva er, för att se om er tro är äkta.*32Men jag har bett för dig att du inte helt ska tappa tron. Och när du har ångrat dig och vänt om till mig igen, styrk då tron hos dina bröder.”33Simon Petrus svarade: ”Herre, jag är beredd att både gå i fängelse och dö för dig.”34Men Jesus sa: ”Petrus, jag säger dig, att innan tuppen hinner gala imorgon bitti, kommer du tre gånger att ha förnekat att du ens känner mig.”35Sedan frågade Jesus dem: ”När jag sände ut er, och ni varken hade pengar, packning eller extra kläder med er, saknade ni något då?””Nej, ingenting”, svarade de.36”Men nu”, sa han, ”ska ni ta med er både pengar och packning. Och om ni inte har något svärd, så sälj era kläder och köp ett.37För jag försäkrar er, att de här orden i Skriften ska bli verklighet genom det som händer mig: ’Han räknades som en brottsling’*. Ja, allt som Gud har förutsagt om mig ska nu slutföras.”38”Herre”, svarade de, ”vi har två svärd.””Det räcker”, sa Jesus.
Jesus ber i Getsemane
39Jesus lämnade sedan staden tillsammans med sina efterföljare och gick som vanligt till Olivberget.40Där sa han till dem: ”Be till er Far i himlen så att frestelserna inte segrar över er.”41Själv gick han en liten bit längre bort och föll på knä och bad:42”Far i himlen, om det är möjligt, så låt mig slippa det lidande som väntar. Men låt det bli som du vill, inte som jag vill.”43Då visade sig en ängel från himlen och gav honom ny kraft.44Men hans ångest blev allt större, och han bad så intensivt, att hans svett föll som blodsdroppar till marken.45Till slut reste han sig och gick tillbaka till sina efterföljare och såg att de hade somnat, utmattade av sorg.46Då sa han till dem: ”Hur kan ni sova nu! Res er upp och be att frestelserna inte segrar över er.”
Jesus blir förrådd och arresterad
47Medan Jesus fortfarande talade kom en stor folkhop dit ledd av Judas, en av Jesus tolv närmaste efterföljare. Judas gick fram till Jesus för att ge honom en hälsningskyss.48Men Jesus sa: ”Judas, hur kan du förråda mig, Människosonen*, med en kyss?”49När Jesus andra efterföljare förstod vad som höll på att hända, frågade de: ”Herre, ska vi försvara oss? Vi har ju våra svärd!”50Och en av dem slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom högra örat.51Men Jesus sa: ”Inget mer våld!” Och så rörde han vid mannens öra och helade honom.52Sedan vände sig Jesus till de överstepräster och officerare vid tempelvakten och folkets ledare som hade kommit dit för att gripa honom, och sa: ”Är jag en så farlig brottsling att ni var tvungna att beväpna er med svärd och klubbor för att gripa mig?53Varför arresterade ni mig inte på tempelplatsen? Dag efter dag var jag tillsammans med er där utan att ni rörde mig. Men nu är det dags för er att handla, nu har mörkrets makter fritt spelrum.”
Petrus förnekar att han känner Jesus
54Då grep de Jesus och ledde honom till översteprästens hus, och Petrus följde med på avstånd.55Inne på gården gjorde folket upp en eld för att värma sig och satte sig runt den, och Petrus slog sig ner mitt ibland dem.56En tjänsteflicka la då märke till honom i eldskenet och började titta närmare på honom. Till slut sa hon: ”Den där mannen var också tillsammans med Jesus!”57Men Petrus protesterade och sa: ”Nej, jag känner inte den mannen.”58Efter en stund fick en annan syn på honom och sa: ”Du är också en av dem!””Nej, det är jag inte”, svarade Petrus.59Ungefär en timma senare var det en tredje som påstod: ”Jag är säker på att den där karln är en av Jesus efterföljare, han är ju från Galileen.”60Men Petrus sa: ”Vad pratar du om? Jag förstår inte vad du menar.” Och just när han sa det gol tuppen.61I samma stund vände sig Herren Jesus om och såg på Petrus, och då plötsligt kom Petrus ihåg vad Herren hade sagt till honom: ”Innan tuppen gal imorgon bitti ska du förneka mig tre gånger.”62Och han gick ut från gården och grät förtvivlat.63De män som bevakade Jesus började nu håna honom. De band för hans ögon och slog honom och sa: ”Visa att du är profet! Avslöja med Guds hjälp vem som slog dig.”65Och de förolämpade honom på alla möjliga sätt.
Det judiska rådet vill se Jesus dömd till döden
66Tidigt nästa morgon samlades det judiska rådet*, det vill säga folkets ledare och översteprästerna och laglärarna*. Och man lät hämta Jesus och ställde honom inför detta råd.67De frågade honom: ”Är du Messias, den utlovade kungen? Säg oss som det är!”Han svarade: ”Om jag säger ja, så kommer ni inte att tro mig,68och om jag börjar fråga er om något så kommer ni inte att svara.69Men från och med nu kommer jag, Människosonen*, att sitta på Guds högra sida och regera tillsammans med honom som har all makt.*”70Upprörda ropade de då allihop: ”Påstår du alltså att du är Guds Son?”Men Jesus svarade: ”Det är ni själva som kallar mig det.”71Då ropade de igen: ”Vi behöver inga flera vittnen. Nu har vi hört honom säga det själv.”
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.