Hosea 9 | nuBibeln

Israels straff

1 Gläd dig inte, Israel, jubla inte som andra folk. För du har varit otrogen din Gud och älskat en skökas lön på varje tröskplats. 2 Tröskplatsen och vinpressen kan inte livnära dem, och vinet slår fel för dem. 3 De får inte bo kvar i HERRENS land, utan Efraim ska föras tillbaka till Egypten och äta oren mat i Assyrien. 4 De ska inte få hälla ut vin som drickoffer åt HERREN, och deras slaktoffer kan inte behaga honom. Sådana ska vara för dem som sorgebröd. Alla som äter av det blir orena. Deras bröd är bara för dem själva och ska inte komma in i HERRENS hus. 5 Vad ska ni göra på festdagen, på HERRENS högtidsdag? 6 Om de kommer undan förödelsen ska Egypten samla dem och Memfis begrava dem. Deras skatter av silver ska tistlar ta över, och törnen ska växa i deras tält.* 7 Tiden är inne för straffet, tiden är inne för vedergällningen, det ska Israel veta. Profeten är dum, andens man vansinnig för din stora synd och ditt stora hat. 8 Tillsammans med min Gud är Efraims väktare profeten, men snaror är lagda på alla hans vägar, och hat råder i hans Guds hus. 9 De har sjunkit i djupt fördärv, som en gång i tiden i Giva. Han minns deras ondska och straffar deras synder. 10 Som druvor i öknen fann jag Israel, era förfäder såg jag som säsongens allra första frukter på ett fikonträd. Men när de kom till Baal-Pegor invigde de sig åt skamguden. De blev lika vidriga som den de älskade. 11 Efraims ära flyger bort som en fågel, inget barnafödande, ingen graviditet, ingen befruktning. 12 Och även om de föder barn, ska jag ta varenda av dem ifrån dem. Ve dem, när jag vänder mig bort ifrån dem! 13 Jag har sett Efraim, likt Tyros, planterad på en skön äng,* men Efraim ska få leda sina barn till den som slaktar dem.” 14 Ge dem, HERRE, vad du ska ge dem! Ge dem ofruktsamma moderliv och förtorkade bröst. 15 ”För all deras ondska vid Gilgal började jag hata dem där. För deras onda gärningars skull ska jag driva ut dem ur mitt hus. Jag kan inte längre älska dem. Alla deras ledare är upproriska. 16 Efraim är slagen, deras rot är förtorkad, och de bär inte mer frukt. Även om de föder barn ska jag döda deras dyrbara livsfrukt.” 17 Min Gud förkastar dem, därför att de inte har lyssnat till honom, och de ska bli flyktingar bland folken.

Nya Levande Bibeln

En vandring utan mål

1 Gläd dig inte som andra folk, Israel, för du har övergett din Gud och tillber andra gudar på varje tröskplats. Dina män ligger med prostituerade så ofta de får tillfälle. 2 Därför kommer dina skördar att slå fel. Säd och vin ska inte räcka till. 3 Du ska inte längre få stanna här i Guds land, utan du ska föras bort till Egypten och Assyrien och tvingas leva av oren mat, offrad till avgudar. 4 Där, långt hemifrån, ska du inte tillåtas att hälla ut vin som drickoffer åt Herren. Inget offer som frambärs där kan behaga Herren. Det är lika orent som brödet i ett hus där någon har dött. Alla som äter sådant blir orenade. De kan äta det för att överleva men får inte bära fram det som offer åt Gud. 5 Vad ska ni då göra på de heliga dagarna, på Herrens högtidsdagar, 6 när ni blivit bortförda till Assyrien som slavar? Vem ska ärva de tillhörigheter ni lämnat kvar? Jo, det ska Egypten göra! Dess folk ska samla ihop era döda, Memfis får begrava dem och tistlar och törnen ska växa upp bland ruinerna. 7 Tiden är inne för Israel att få sitt straff. Hämndens dag är snart inne, och Israel ska få känna av den. "Profeterna är galna, de kloka har förlorat förståndet." Ja, så ska man säga, för hela nationen är nedtyngd av synd och visar hat mot dem som älskar Gud. 8 Jag utsåg profeterna till att leda mitt folk, men folket har hindrat dem och alltid öppet visat sitt hat och sin ovilja mot dem, till och med i Herrens tempel. 9 Det som mitt folk gör nu är lika fruktansvärt som när man tillbad guldkalven i Gibea. Men Herren glömmer inte. Han ska verkligen straffa dem. 10 Israel, jag minns så väl de första underbara dagarna när jag ledde dig genom öknen! Din kärlek var så äkta och ren! Den var frisk och härlig som de första fikonen. Men sedan övergav du mig för Baal-Peor och överlämnade dig åt andra gudar. Snart levde du i samma orenhet som alla andra. 11 Israels härlighet flyger bort som en fågel. Dina barn ska dö vid födseln eller redan i livmodern. En del av dina kvinnor ska inte ens kunna bli med barn. 12 Och om dina barn skulle växa upp, ska jag ta dem ifrån dig. Ja, ni är alla dömda, och det kommer att bli en sorgens dag när jag vänder mig bort ifrån er och lämnar er ensamma. 13 Jag hade tänkt mig att Israel skulle blomstra som Tyrus, planterad i en skön omgivning, men hennes barn ska inte överleva. 14 Herre, hur ska jag be för ditt folk? Jo, jag ska be att kvinnorna inte kan föda och att deras bröst inte kan ge mjölk. 15 All deras ondska började vid Gilgal, och det var där jag började hata dem. Nu ska jag fördriva dem från mitt land därför att de tillbett avgudar. Jag ska inte längre älska dem. Alla deras ledare är upproriska. 16 Israel har fått sin dom: hennes rötter är förtorkade och hon ska inte mer bära frukt. Om hon ändå föder barn ska jag döda dem, för hon ska inte få behålla sina älskade. 17 Min Gud ska utplåna Israels folk därför att de inte vill lyssna eller lyda, och de kommer att bli flyktingar, utspridda bland alla folk.

Hosea 9 | nuBibeln Nya Levande Bibeln

Israels straff

En vandring utan mål