Hebräer 12 | nuBibeln

Var uthålliga

1 När vi nu har en sådan sky av vittnen runt omkring, låt oss kasta av allt som hindrar, all synd som vill gripa tag i oss, och med uthållighet springa mot målet.

2 Låt oss fästa blicken på Jesus, som är upphovet till vår tro och som också fullkomnar den. Han såg fram emot den glädje som väntade honom, uthärdade korset utan att bry sig om dess skam och sitter nu på den högra sidan om Guds tron.*

3 Tänk på honom som själv fick stå ut med så mycket fiendskap från syndiga människor. Då ska ni inte tröttna och ge upp.

Gud fostrar sina barn

4 Ännu har ni ju inte låtit ert blod flöda i kampen mot synden.

5 Ni har glömt den uppmaning som getts er som söner: ”Min son, förakta inte Herrens fostran. Tappa inte modet, när han tillrättavisar dig.

6 Herren fostrar var och en som han älskar, han tuktar varje son som han har kär.”*

7 Håll ut i lidandet som ni får gå igenom. Det är för er fostran. Gud behandlar er som sina söner. Var finns den son som inte tuktas av sin far?

8 Om ni inte blir uppfostrade, som alla andra, då är ni inga äkta barn, inga riktiga söner.

9 Våra biologiska fäder uppfostrade oss, och vi respekterade dem. Har vi då inte ännu större anledning att underordna oss andarnas Fader, så att vi får leva?

10 Våra fäder fostrade oss under några korta år, och de gjorde så gott de kunde. Men han fostrar oss för vårt bästa, för att vi ska få del av hans helighet.

11 All fostran känns mer smärtsam än glädjande för stunden. Men för den som övas genom den resulterar den till slut i frid och rättfärdighet.

12 Styrk därför era kraftlösa händer och svaga knän.

13 Gör er vandringsstig rak för era fötter, så att ingen behöver få sin vacklande fot ur led, utan blir helad igen.*

Varning för att avvisa Gud

14 Sträva efter att leva i frid med alla människor och efter helgelse, för utan den får ingen se Herren.

15 Se till att ingen går miste om Guds nåd och att ingen rot av bitterhet får börja växa och vålla skada och förstöra livet för många.

16 Se till att ingen av er lever i sexuell omoral eller gudlöshet, som Esau, som sålde sin arvsrätt för ett enda mål mat.

17 Som ni vet ville han sedan ändå få ut sitt arv, välsignelsen, men blev avvisad, för då var det för sent att ångra sig, trots att han bönade och bad under tårar.*

18 Ni har inte kommit till ett berg som man kan röra vid, ett berg täckt av eld, svarta moln, mörker och våldsamt oväder,

19 till trumpetstötar och en röst som talade så att de som hörde bad om att inte behöva höra mer.

20 För de stod inte ut med att höra befallningen: ”Till och med det djur som rör vid berget ska stenas.”*

21 Synen var så fruktansvärd att Mose sa: ”Jag darrar av skräck.”

22 Nej, ni har kommit till Sions berg*, den levande Gudens stad, till det himmelska Jerusalem. Ni står inför tusentals änglar,

23 en festförsamling av de förstfödda, vilkas namn är skrivna i himlen.* Ni har kommit till Gud, allas domare, och till de rättfärdigas andar som fullkomnats.

24 Ni har kommit till Jesus själv, han som blev medlare i ett nytt förbund, och till det renande blod som talar bättre än Abels.*

25 Se därför till att ni inte avvisar honom som talar. Om de inte kunde komma undan, som avvisade honom när han varnade dem här på jorden, hur skulle då vi kunna det om vi avvisar honom som varnar oss från himlen?

26 Den gången fick hans röst jorden att skaka, men nu har han lovat: ”En sista gång ska jag skaka inte bara jorden, utan också himlen.”*

27 ”En sista gång” betyder att allt skapat som vacklar ska försvinna, men det som inte vacklar ska bestå.

28 Vi får ett rike som aldrig ska skaka. Låt oss därför vara tacksamma och tjäna Gud så som han vill, med vördnad och fruktan,

29 för vår Gud är en förtärande eld.*

Swedish Contemporary Bible TM (nuBibeln TM) Copyright © 2015 by Biblica, Inc. Used with permission. All rights reserved worldwide. “Biblica”, “International Bible Society” and the Biblica Logo are trademarks registered in the United States Patent and Trademark Office by Biblica, Inc. Used with permission.

Nya Levande Bibeln

Var uthålliga

1 När vi nu har hört denna långa lista av människor som höll fast vid sin tro på Gud, låt oss då i fantasin se dem stå omkring oss och uppmuntra oss, när vi springer på trons löparbana. Låt oss göra som de gjorde och kasta av oss allt som hindrar oss, all synd som vill gripa tag i oss och få oss att falla. Låt oss springa med uthållighet mot målet,

2 där Jesus står och väntar. Fäst blicken på honom som först fick oss att tro och sedan vill hjälpa oss att nå målet. Jesus såg ju också fram emot den glädje som väntade honom, och därför kunde han uthärda både döden på korset och den skam det innebar att bli avrättad. Och nu sitter han på Guds högra sida och regerar.*

3 Ja, tänk på Jesus som själv fick stå ut med så mycket hat och fiendskap från syndiga människor. Då ska ni inte tröttna och ge upp.

4 Ännu har ni ju inte behövt offra ert liv i kampen mot synden, så som han fick göra.

Gud fostrar sina barn

5 Kommer ni inte ihåg de tröstande ord Gud har talat till er som är hans barn? Det står ju i Skriften*: ”Mitt barn, var tacksam när Herren fostrar dig. Tappa inte modet, när han tillrättavisar dig.

6 Herren fostrar ju alla som han älskar. Han straffar alla dem som han har accepterat som sina barn.”*

7 Håll ut och lär er av det lidande ni får gå igenom. Det är bara Guds sätt att fostra er. Han behandlar er som sina barn. Vem har någonsin hört om ett barn som aldrig blir tillrättavisat?

8 Ja, om ni inte blir tillrättavisade, som alla andra, då är ni inte Guds äkta barn. Då är ni barn till någon annan.

9 Våra pappor här på jorden tillrättavisade oss, och vi lydde och respekterade dem. Har vi då inte ännu större anledning att acceptera att vår Far i himlen fostrar oss, så att vi får leva för evigt?

10 Våra pappor här på jorden fostrade oss under några korta år, och de gjorde så gott de kunde. Men när Gud fostrar oss är det alltid till vårt bästa, för hans fostran leder till att vi blir lika Gud, han som är helig.

11 All tillrättavisning känns smärtsam och obehaglig just för stunden. Men om man lär sig av tillrättavisningen leder det till att man kan följa Guds vilja och leva i frid både med honom och med människor.

12 Låt därför Gud fylla er som är svaga med ny kraft.

13 Se till att ni lever efter Guds vilja, så att ingen av er vacklar i sin tro och går under, utan blir stark igen.*

Varning för att avvisa Gud

14 Ja, sträva efter att leva i frid med alla människor, och lev helt för Gud, för bara den som ger sig helt åt Gud ska en dag få se Herren.

15 Ta hand om varandra så att ingen går miste om Guds kärlek och förlåtelse. Låt er inte gripas av bitterhet mot Gud och mot varandra, för det skulle förstöra livet för många.

16 Se till att ingen av er lever i sexuell lössläppthet, och se till att ingen kastar bort det ni har fått från Gud. Var inte som Esau, som sålde sin arvsrätt för ett enda mål mat.

17 Som ni vet, ville han sedan ändå få ut sitt arv, men då var det för sent att ångra sig. Hans pappa vägrade att ge honom arvet, trots att han bönade och bad under tårar.*

18 Gud har talat till er, men inte så som han talade till Israels folk. Ni står inte vid ett berg här på jorden, ett berg täckt av eld, svarta moln, mörker och våldsamt oväder.

19 Ni har inte hört trumpetstötar och en röst som talar så att ni inte vill höra mer. Den gången bad ju Israels folk att Gud skulle sluta tala till dem,

20 för de stod inte ut med att höra hans befallning: ”Till och med det djur som rör vid berget måste stenas till döds.”*

21 Ja, synen av Guds helighet var så fruktansvärd att Mose själv sa: ”Jag darrar av skräck.”*

22 Nej, ni har blivit inbjudna att komma till Sions berg*, till det nya Jerusalem, staden som finns i himlen hos Gud, han som ger liv. Ni får stå inför tusentals änglar

23 som är samlade till fest. Ni har blivit Guds barn och får ärva allt det goda som Gud har lovat, eftersom era namn är skrivna i himlen.* Ni har tagit er tillflykt till Gud, han som en dag ska döma alla människor. Ja, ni är bjudna på fest hos Gud tillsammans med alla de förfäder som följde Guds vilja och nu är skuldfria inför Gud på grund av sin tro.

24 Ni har kommit till Jesus själv, han som blev medlare i ett nytt förbund mellan Gud och människor då han offrade sitt blod på korset. Och hans blod ropar inte på hämnd så som Abels blod gjorde.* Nej, det ropar till Gud om förlåtelse.

25 Se därför till att ni inte avvisar Gud när han talar till er. Om Israels barn blev straffade när de vägrade att lyda Gud då han talade till dem här på jorden, hur mycket hårdare ska vi då inte bli straffade om vi avvisar Gud då han talar till oss från himlen.

26 När Gud talade från Sinai berg fick hans röst jorden att skaka, men i Skriften* har Gud lovat: ”En sista gång ska jag skaka inte bara jorden, utan också himlen.”*

27 Och detta betyder att allt skapat ska utplånas och försvinna, men att det som är byggt på en evig grund ska bestå.

28 Vi tillhör Guds eget folk och har byggt våra liv på den eviga grund som aldrig ska försvinna. Låt oss därför vara tacksamma och tjäna Gud så som han vill. Vi bävar inför Gud och ger honom äran,

29 för vår Gud är som en förtärande eld, när han straffar dem som inte håller sig till honom.*

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.^® Used by permission. All rights reserved worldwide.