2.Könige 7 | nuBibeln

1 Elisha svarade: ”Hör HERRENS ord! Så säger HERREN: I morgon vid den här tiden ska man kunna köpa 8 kilo mjöl eller 16 kilo* korn för 1 sikel silver vid Samarias stadsport.”

2 ”Det kan inte hända ens om HERREN öppnar himlens fönster!” svarade kungens adjutant som kungen stödde sig på. ”Du ska få se det, men du kommer inte att få möjlighet att äta något av det!” sa Elisha till honom.

Några spetälska män tar en risk

3 Samtidigt satt fyra spetälska män vid stadsporten och de funderade: ”Varför ska vi bara sitta här tills vi dör?

4 Om vi bestämmer oss för att gå in i staden där det är hungersnöd, kommer vi att svälta ihjäl, och om vi stannar här dör vi då också. Därför kan vi ju lika gärna gå över till araméerna. Om de låter oss leva är det så mycket bättre och om de dödar oss, har vi inget att förlora, för vi ska ju dö i alla fall.”

5 I skymningen gick de ut till fiendens läger, men när de kom dit fanns det ingen där.

6 Herren hade nämligen låtit araméerna höra dånet av vagnar och galopperande hästar, som om en stor armé närmade sig. ”Kungen i Israel har lejt hettiterna och egypterna för att anfalla oss”, ropade de.

7 De hade flytt i skymningen och lämnat sina tält, hästar, åsnor och lägret efter sig, precis som det stod, och flytt för livet.

8 När de fyra spetälska männen kom till utkanten av lägret, gick de in i ett av tälten och åt och drack. De bar också ut silver och guld och kläder som de gömde. Sedan gick de till ett annat tält, tog vad som fanns där och gick och gömde det.

9 Men till slut sa de till varandra: ”Det här är inte rätt. Här sitter vi inne med goda nyheter och låter ingen veta det! Även om vi så bara väntar till i morgon med att berätta dem, kan vi bli straffade. Det är bäst att vi går till kungens palats och talar om vad som har hänt.”

10 De återvände till stadsporten och berättade för vakterna vad som hade hänt, att de hade kommit ut till araméernas läger och att de varken sett eller hört en levande varelse där. Hästarna och åsnorna hade stått bundna, och tälten hade stått kvar där som förut.

11 Då ropade vakten genast ut nyheten som fördes till dem inne i palatset,

12 och kungen steg hastigt upp och sa till sina officerare: ”Jag förstår nog vad araméerna gjort mot oss. De vet att vi svälter, och nu har de lämnat lägret och gömmer sig någonstans i närheten för att vi ska låta oss luras ut dit. Sedan tänker de anfalla från staden, tillfångata oss och inta staden.”

13 En av hans officerare sa: ”Låt några män ta fem av de hästar vi har kvar i staden. Blir de kvar här går det med dem som med alla de israeliter som redan förgåtts. Låt oss alltså skicka några för att se efter!”

14 Man fick fram två vagnar med hästar, och kungen sände iväg dem för att undersöka vart den arameiska armén hade tagit vägen.

15 De följde efter dem ända till Jordan och fann kläder och andra tillhörigheter som araméerna kastat ifrån sig under hela flykten. Där vände de utsända tillbaka till kungen och berättade för honom vad de sett.

16 Då rusade folket ut ur staden och plundrade lägret, och det slog alltså in att 8 kilo mjöl och 16 kilo korn den dagen såldes för 1 sikel silver, precis som HERREN hade sagt.

17 Kungen satte sin adjutant som han brukade stödja sig på till uppsikt över stadsporten, men han blev nertrampad och dödad av det utrusande folket. Det var detta gudsmannen hade förutsagt, när kungen kom till honom.

18 Då hade gudsmannen talat om för kungen att 8 kilo mjöl och 16 kilo korn skulle säljas för 1 sikel silver följande dag vid stadsporten i Samaria.

19 Kungens adjutant hade svarat gudsmannen: ”Det kan inte hända ens om HERREN öppnar himlens fönster!” ”Du ska få se det med egna ögon, men du kommer inte att få möjlighet att äta av det!” hade profeten svarat honom.

20 Och så blev det. Han trampades till döds i stadsporten av folket.

Swedish Contemporary Bible TM (nuBibeln TM) Copyright © 2015 by Biblica, Inc. Used with permission. All rights reserved worldwide. “Biblica”, “International Bible Society” and the Biblica Logo are trademarks registered in the United States Patent and Trademark Office by Biblica, Inc. Used with permission.

Nya Levande Bibeln

1 Elisa svarade: "Herren säger att man i morgon vid den här tiden ska kunna köpa åtta kilo mjöl eller sexton kilo säd för en sikel silver vid Samarias stadsport!"

2 "Det kan inte hända ens om Herren öppnar himlens fönster!" svarade kungens adjutant."Du ska få se det, men du kommer inte att få möjlighet att äta något av det!" sa Elisa till honom.

Några spetälska män tar en risk

3 Samtidigt satt fyra spetälska män vid stadsporten, och de funderade: "Varför ska vi bara sitta här tills vi dör?

4 Inne i staden kommer vi att svälta ihjäl och här är det inte ett dugg bättre. Därför kan vi ju lika gärna gå över till arameerna. Om de låter oss leva är det så mycket bättre och om de dödar oss, har vi inget att förlora, för vi ska ju dö i alla fall."

5 I skymningen gick de ut till fiendens läger, men det fanns ingen där!

6 Herren hade nämligen låtit arameerna höra dånet av vagnar och galopperande hästar, som om en stor armé närmade sig. "Kungen i Israel har lejt hetiterna och egyptierna för att anfalla oss", ropade de.

7 De hade flytt i panik den natten och lämnat sina tält, hästar, åsnor och allt annat efter sig, precis som det stod.

8 När de fyra spetälska männen kom till utkanten av lägret, gick de in i tält efter tält och åt och drack. De bar också ut silver och guld och kläder som de gömde,

9 men till slut sa de till varandra: "Det här är inte rätt. Här sitter vi inne med underbara nyheter och låter ingen veta det! Även om vi så bara väntar till i morgon med att berätta dem, kan vi bli straffade. Det är bäst att vi går tillbaka och talar om vad som har hänt!"

10 De återvände till staden och berättade för vakten vad som hade hänt, att de hade kommit ut till lägret och att de inte sett en levande varelse. Jo, hästarna och åsnorna hade stått bundna, och tälten hade stått kvar där som förut, men inte en människa hade synts till.

11 Då ropade vakten genast ut nyheten till dem som fanns inne i palatset,

12 och kungen steg hastigt upp och sa till sina officerare: "Jag förstår nog vad som har hänt. De vet att vi svälter, och nu har de lämnat lägret och gömmer sig någonstans i närheten för att vi ska låta oss luras ut dit. Sedan tänker de anfalla oss, inta staden och göra oss till slavar."

13 "Det är nog säkrast att vi sänder ut spanare för att se efter", svarade en av hans officerare. "Låt dem ta fem av de hästar vi har kvar. Om någonting händer dem är det ju inte värre än om de hade stannat här och dött tillsammans med oss andra!"

14 Man fick fram två vagnar med hästar, och kungen sände iväg dem för att undersöka vart fienden hade tagit vägen.

15 Ryttarna följde ett spår av kläder och andra tillhörigheter som man kastat ifrån sig under flykten, ända till Jordan. Där vände spejarna tillbaka till kungen och berättade för honom vad de sett.

16 Då rusade folket i Samaria ut ur staden och plundrade lägret, och det slog alltså in att åtta kilo mjöl och sexton kilo säd den dagen såldes för en sikel silver, precis som Herren hade sagt.

17 Kungen satte sin adjutant till uppsikt över trafiken vid stadsporten, men han blev nertrampad och dödad av det utrusande folket. Det var detta Elisa hade förutsagt dagen innan, när kungen kom för att arrestera honom.

18 Då hade ju profeten talat om för kungen att mjöl och säd skulle säljas så billigt följande dag.

19 Kungens adjutant hade svarat: "Det kan inte hända ens om Herren öppnar himlens fönster!""Du ska få se det, men du kommer inte att få möjlighet att äta av det!" hade profeten svarat honom.

20 Och så blev det! Adjutanten trampades till döds i stadsporten av folket.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.^® Used by permission. All rights reserved worldwide.