Lukas 7 | En Levende Bok

En romersk offiser viser sterk tro

1 Da Jesus hadde sluttet å tale til folket, gikk han inn i byen Kapernaum. 2 Der var det en romersk offiser som hadde en tjener han syntes svært godt om. Nå var tjeneren syk og lå for døden. 3 Da offiseren fikk høre snakk om Jesus, sendte han noen av lederne blant jødene til ham for å be ham komme og helbrede tjeneren. 4 De kom fram til Jesus og ba med iver at han måtte følge med og hjelpe mannen. ”Om noen fortjener din hjelp, så er det han”, sa de. 5 ”Han elsker vårt folk og har til og med bygget synagogen* til oss!” 6 Da fulgte Jesus med. Før han kom fram til huset, sendte offiseren noen venner for å si til ham: ”Herre, stans der du er, jeg er ikke verdig til at du går inn i hjemmet mitt.* 7 Derfor våget jeg heller ikke selv å komme til deg. Men si bare et ord, så blir tjeneren min frisk. 8 Jeg vet det, for jeg har selv overordnede offiserer som gir meg befaling. På den andre siden har jeg soldater som i rang er under meg igjen. Dersom jeg sier til en av dem: ’Gå’, så går han, og til en annen: ’Kom’, så kommer han. Og om jeg sier til tjenerne mine: ’Gjør dette, eller det der’, ja, så gjør de det.” 9 Jesus ble forbauset og vendte seg mot folket som fulgte med ham og sa: ”Jeg forsikrer dere at ikke en gang blant Israels folk har jeg sett en så sterk tro.” 10 Da offiseren sine venner kom tilbake til huset, så de at tjeneren var helt frisk.

Jesus vekker opp sønnen til enken fra døden

11 Da Jesus og disiplene gikk inn i byen Nain, fulgte en stor mengde mennesker etter. 12 De nærmet seg byporten og møtte et gravfølge. Den døde var eneste sønnen og moren hans var enke. Mange sørgende fra byen deltok med henne i følget. 13 Da Herren Jesus så enken, ble han fylt av medfølelse og sa: ”Gråt ikke!” 14 Så gikk han fram til båren og la hånden på den, og de som bar den stanset. ”Unge mann”, sa Jesus, ”reis deg opp!” 15 Da satte den døde seg opp og begynte å snakke til dem som sto rundt båren. Jesus ga ham til hans mor. 16 Folket ble helt forskrekket over det de hadde sett, og de hyllet Gud og sa: ”En stor profet har vist seg blant oss og har båret fram Guds budskap”, og: ”Gud har kommet for å hjelpe folket sitt”. 17 Fortellingen om det Jesus hadde gjort, spredde seg over hele Judea og nådde til og med utenfor landets grenser.

Jesus svarer på spørsmål fra døperen Johannes

18 Disiplene til døperen Johannes fikk snart høre snakk om alt det som Jesus gjorde. Da de fortalte det til Johannes, 19 sendte han to av disiplene sine til Herren Jesus for å spørre: ”Er du virkelig den som Gud har lovet å sende oss, eller skal vi vente på en annen?” 20 Da de to disiplene nådde fram til Jesus, holdt han akkurat på å helbrede folk fra sine sykdommer, lidelser og fra onde ånder. Han gjorde også at flere blinde kunne se igjen. Da utsendingene fra Johannes stilte sine spørsmål som Johannes ville ha svar på, sa Jesus: ”Gå tilbake til Johannes og fortell det dere har sett og hørt: At blinde begynner å se, lamme går, spedalske blir friske, døve hører, døde får liv igjen, og de fattige får høre det glade budskap.* 23 Si også til ham: ’Lykkelig er den som ikke tviler på meg.’ ” 24 Da utsendingene fra Johannes hadde gått, begynte Jesus å tale til folket om Johannes. Han sa: ”Da dere gikk ut til ham i ødemarken, hva var det dere ville oppnå å se? Ville dere se en svak mann, lik et gresstrå som svaier hit og dit for vinden? 25 Selvsagt ikke! Ville dere se en mann kledd i vakre klær? Nei, menn som går omkring i kostbare klær og lever i luksus finner vi i palassene. 26 Ville dere kanskje se en profet som bar fram Guds budskap? Ja, jeg sier dere at Johannes er mer enn en profet. 27 Han er den som Gud omtaler i Skriften* når han sier: ’Lytt! Jeg sender min budbærer foran deg, og han skal forberede veien for deg.’* 28 Jeg forsikrer dere at døperen Johannes har betydd mer enn noe annet menneske. Likevel kommer den minst betydningsfulle blant dem som får være Guds eget folk*, til å bety mer enn det Johannes gjorde her på jorden. 29 Alle som hørte Johannes tale, var enige om at det Gud forlangte av dem var riktig, og de lot seg døpe av Johannes. Ja, til og med tollerne* ble døpt. 30 Men fariseerne* og de skriftlærde* forkastet Guds plan og nektet å la Johannes døpe dem. 31 Ja, hva skal jeg si om denne slekten som ikke vil tro?” fortsatte Jesus. ”Hva skal jeg sammenligne den med? 32 De er som barn som leker på torget og roper til hverandre: ’Vi spilte bryllupsmelodier for dere, men dere ville ikke danse. Vi spilte sørgemusikk for dere, men dere ville ikke gråte.’ 33 På samme måte reagerer dere når det gjelder døperen Johannes og meg. Johannes drikker ikke vin og spiser ikke brød, og da sier dere: ’Han er besatt av en ond Ånd.’ 34 Men jeg, Menneskesønnen*, spiser og drikker, og da beskylder dere meg for å fråtse i mat, drikke og leve sammen med de verste syndere! 35 Men den som er klok, innser at Gud i sin visdom alltid har rett.*”

En prostituert salver føttene til Jesus

36 En av fariseerne*, som het Simon, innbød Jesus hjem til seg. Jesus takket ja til innbydelsen. Da de hadde slått seg ned for å spise, 37 fikk en prostituert høre at han var der. Hun gikk da dit med en flaske aromatisk olje. 38 Da hun kom inn i huset, stilte hun seg ved føttene til Jesus.* Hun gråt til føttene var våte av tårene, så tørket hun føttene hans med håret sitt, kysset dem og salvet dem med olje. 39 Da verten, som var fariseer, så det som skjedde, tenkte han med seg selv: ”Dersom Jesus virkelig hadde vært en profet, da hadde han med Guds hjelp forstått hva slags kvinne dette er. Han ville ha avslørt at hun er en prostituert.” 40 Jesus visste hva han tenkte og sa: ”Simon, jeg har noe å si til deg.” Simon svarte: ”Si det, Mester.” 41 Jesus fortalte da et bilde: ”En mann lånte ut penger til to personer. Den ene fikk et større beløp som utgjorde mer enn en vanlig års lønn. Den andre lånte bare en månedslønn.* 42 Ingen av dem kunne betale tilbake, så han gikk med på å avskrive gjelden.” Jesus spurte Simon: ”Hvem av de to tror du vil elske ham mest etter dette?” 43 ”Jeg antar at det var han som skyldte ham mest”, svarte Simon. ”Ja, det er helt riktig”, sa Jesus. 44 Så vendte Jesus seg mot kvinnen og sa til Simon: ”Ser du denne kvinnen som står her? Da jeg kom inn i huset ditt, brydde du deg ikke om å gi meg vann slik at jeg kunne vaske støvet av føttene mine, men hun har vasket føttene mine med tårene og tørket dem med håret sitt. 45 Du ga meg ikke noe velkomstkyss da jeg kom, men hun har kysst føttene mine uten å holde opp helt siden hun kom inn. 46 Du salvet ikke hodet mitt med olje som vertskapet bruker å gjøre, men hun har salvet føttene mine med aromatisk olje. 47 Simon, min venn, alle syndene hennes er tilgitt. Det er derfor hun viser så stor kjærlighet. Men den som har fått lite tilgitt, viser lite kjærlighet.” 48 Jesus til kvinnen: ”Jeg tilgir deg syndene dine.” 49 Da sa mennene rundt bordet til hverandre: ”Hvem er denne mannen, som til og med tilgir synder?” 50 Jesus sa til kvinnen: ”Din tro har hjulpet deg. Gå i fred.”

Nya Levande Bibeln

En romersk officer visar stark tro

1 När Jesus hade slutat tala till folket gick han in i staden Kafarnaum. 2 Där fanns en romersk officer som hade en tjänare som han tyckte mycket om, och nu var tjänaren sjuk och låg för döden. 3 När officeren därför fick höra talas om Jesus, sände han några av judarnas ledare till honom för att be honom komma och bota tjänaren. 4 Dessa kom nu till Jesus och bad ivrigt att han skulle följa med och hjälpa mannen. ”Om någon förtjänar din hjälp så är det han”, sa de. 5 ”Han älskar vårt folk och har till och med byggt synagogan* åt oss!” 6 Då följde Jesus med dem. Men innan han kom fram till huset, skickade officeren några vänner för att säga till honom: ”Herre, stanna där du är, jag är inte värd att du går in i mitt hus.* 7 Därför vågade jag inte heller komma till dig. Men säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk. 8 Jag vet det, för jag har själv överordnade officerare som ger mig order, och jag har andra soldater som är under mig. Om jag säger till en av dem: ’Gå’, så går han, och till en annan: ’Kom’, så kommer han, och om jag säger till min tjänare: ’Gör det här, eller det där’, så gör han det.” 9 Jesus blev mycket förvånad och vände sig till folket som följde honom och sa: ”Jag försäkrar er att inte ens bland Israels folk har jag sett en så stark tro.” 10 Och när officerens vänner kom tillbaka till huset, såg de att tjänaren var fullt frisk.

Jesus uppväcker en änkas son från döden

11 Sedan gick Jesus med sina efterföljare till staden Nain, följd av en stor mängd människor. 12 Och just som de närmade sig stadsporten, mötte de ett begravningsfölje. Den döde var enda sonen, och hans mamma var änka. Många sörjande från staden gjorde henne sällskap. 13 När Herren Jesus såg änkan fylldes han av medlidande och sa: ”Gråt inte!” 14 Sedan gick han fram till båren och rörde vid den, och bärarna stannade. ”Unge man”, sa han, ”res dig upp!” 15 Då satte sig den döde upp och började tala till dem som stod runt omkring. Och Jesus gav honom tillbaka till hans mamma. 16 Människorna runt omkring blev helt förskräckta över det de hade sett och hyllade Gud och sa: ”En stor profet har visat sig bland oss och framför Guds budskap”, och: ”Gud har kommit för att hjälpa sitt folk”. 17 Berättelsen om vad Jesus hade gjort spred sig sedan över hela Judeen och till och med utanför landets gränser.

Jesus svarar på Johannes döparens fråga

18 Johannes döparens efterföljare fick snart höra talas om allt som Jesus gjorde, och när de berättade det för Johannes 19 skickade han två av dem till Herren Jesus för att fråga: ”Är du verkligen den som Gud har lovat sända oss, eller ska vi vänta på någon annan?” 20 När Johannes båda efterföljare hittade Jesus höll han just på att bota människor från sjukdomar och lidanden och från onda andar. Han gjorde också så att flera blinda kunde se igen. När Johannes efterföljare då ställde de frågor som Johannes ville ha svar på, sa Jesus: ”Gå tillbaka till Johannes och berätta för honom vad ni har sett och hört: att blinda börjar se, förlamade går, spetälska blir friska, döva hör, döda får liv igen, och de fattiga får höra ett glatt budskap.* 23 Säg sedan till honom: ’Lycklig är den som inte tvivlar på mig.’ ” 24 När de som var utsända av Johannes hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes. Han sa: ”När ni gick ut till honom i ödemarken, vad ville ni då se? Ville ni se en svag man, lik ett grässtrå som vajar hit och dit för vinden? 25 Självklart inte! Ville ni se en man klädd i vackra kläder? Nej, män som går omkring i dyrbara kläder och lever i lyx hittar man i palatsen. 26 Ville ni kanske se en profet som framförde Guds budskap? Ja, jag säger er att Johannes är mer än en profet. 27 Han är den som Gud talar om i Skriften* när han säger: ’Lyssna! Jag sänder min budbärare före dig, och han ska bereda vägen för dig’* 28 Jag försäkrar er, att Johannes döparen har betytt mer än någon annan människa. Ändå kommer den minst betydelsefulla bland dem som får vara Guds eget folk* att betyda mer än vad Johannes gjorde här på jorden. 29 Alla som hörde Johannes tala höll med om att det som Gud krävde av dem var riktigt, och de lät Johannes döpa dem. Ja, till och med tullindrivarna* döptes. 30 Men fariseerna* och de laglärda* förkastade Guds plan och vägrade att låta Johannes döpa dem. 31 Ja, vad ska jag säga om detta släkte som inte vill tro?” fortsatte Jesus. ”Vad ska jag likna dem vid? 32 De är som barn som leker på torget och ropar till varandra: ’Vi spelade bröllopsmusik för er, men ni ville inte dansa. Vi spelade begravningsmusik för er, men ni ville inte gråta.’ 33 Exakt så reagerar ni när det gäller Johannes döparen och mig. Johannes dricker inte vin och äter inte bröd, och då säger ni: ’Han är besatt av en ond ande.’ 34 Men jag, Människosonen*, äter och dricker, och då beskyller ni mig för att frossa i mat och dryck och leva tillsammans med de värsta syndare! 35 Men den som är vis inser att Gud i sin vishet alltid har rätt.*”

En prostituerad smörjer Jesus fötter

36 En av fariseerna*, som hette Simon, bjöd hem Jesus till sig, och Jesus tackade ja till inbjudan. Men när de hade slagit sig ner för att äta, 37 fick en prostituerad höra att han var där. Hon gick då dit med en flaska väldoftande olja. 38 Och när hon kom in i huset ställde hon sig vid Jesus fötter* och grät tills hans fötter var våta av hennes tårar. Sedan torkade hon hans fötter med sitt hår och kysste dem och smorde dem med olja. 39 När värden, som var farisé, såg vad som hände, tänkte han för sig själv: ”Om Jesus verkligen hade varit en profet, hade han med Guds hjälp förstått vad det här är för en slags kvinna, och avslöjat henne som prostituerad.” 40 Men Jesus visste vad han tänkte och sa: ”Simon, jag har något att säga dig.” Och Simon svarade: ”Säg det, Mästare.” 41 Jesus berättade då en bild: ”En man lånade ut pengar till två personer, mer än en årslön till den ene och bara en månadslön till den andre.* 42 Men ingen av dem kunde betala tillbaka, så han avskrev skulden.”Sedan frågade Jesus Simon: ”Vem av dem tror du älskade honom mest efter detta?” 43 ”Jag antar att det var den som var skyldig honom mest”, svarade Simon. ”Ja, det är riktigt”, sa Jesus. 44 Sedan vände sig Jesus mot kvinnan och sa till Simon: ”Ser du kvinnan som står här? När jag kom in i ditt hus brydde du dig inte om att ge mig vatten så att jag kunde tvätta dammet av mina fötter, men hon har tvättat mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. 45 Du gav mig ingen hälsningskyss när jag kom, men hon har kysst mina fötter utan uppehåll, ända sedan jag kom hit. 46 Du smorde inte mitt huvud med olja som man brukar göra, men hon har smort mina fötter med sin väldoftande olja. 47 Simon, min vän, alla hennes synder är förlåtna. Det är därför hon visar så mycket kärlek. Men den som har fått lite förlåtet, visar lite kärlek.” 48 Sedan sa Jesus till kvinnan: ”Jag förlåter dig dina synder.” 49 Då sa männen vid bordet till varandra: ”Vem är den här mannen, som till och med förlåter synder?” 50 Men Jesus sa till kvinnan: ”Din tro har hjälpt dig. Gå i frid.”

Lukas 7 | En Levende Bok Nya Levande Bibeln