Johannes 6 | En Levende Bok

Jesus gir mat til 5 000 personer

1 Senere dro Jesus over til den andre siden av Genesaretsjøen, som også blir kalt Tiberiassjøen. 2 En stor folkemasse fulgte etter ham over alt der han gikk, for de hadde sett at Jesus helbredet de syke. 3 Jesus gikk nå opp på et fjell og satte seg der med disiplene. 4 Det var dagene før påske*, som er jødene sin store høytid. 5 Da Jesus så seg omkring og merket at mange hadde fulgt etter ham, vendte han seg til Filip og sa: ”Filip, hvor kan vi kjøpe brød slik at alle disse menneskene får noe å spise?” 6 Dette sa han for å teste Filip. Selv var han helt klar over hva han ville gjøre. 7 Filip svarte: ”Det ville koste en formue* og likevel vil ikke alle bli mette.” 8 En annen av disiplene, Andreas, som var bror til Simon Peter, sa: 9 ”Det finnes en gutt her som har fem kornbrød og to fisker, men det forslår lite til så mange.” 10 Da sa Jesus: ”Si til alle at de skal sette seg.” Det vokste mye gress der, og alle slo seg ned. Det var omkring 5 000 menn. I tillegg kom kvinner og barn. 11 Jesus tok brødene, takket Gud og delte ut til folket. Etterpå ga han alle av fiskene, så mye de ville ha. 12 Da alle hadde spist seg mette, sa han til disiplene: ”Nå kan dere samle sammen det som er blitt til overs, slik at ikke noe går til spille.” 13 I utgangspunktet var det fem kornbrød, men etter at de hadde samlet opp restene som var til overs, ble det tolv fulle kurver! 14 Da det gikk opp for folket hvilket stort mirakel som hadde skjedd, ropte de: ”Han må være profeten* som Gud skulle sende til verden med sitt budskap!” 15 Da Jesus forsto at folket tenkte å tvinge ham til å følge med for at de kunne gjøre ham til konge over Israel, trakk han seg unna. Han gikk høyere opp i fjellet og søkte ensomheten der.

Jesus går på vannet

16 Om kvelden gikk disiplene ned til sjøen og ventet på ham. 17 Da det ble helt mørkt og Jesus fortsatt ikke hadde kommet tilbake, steg de i en båt for å dra over til Kapernaum på den andre siden av sjøen. 18 Det drøyde ikke lenge før det begynte blåse kraftig. Bølgene gikk høyere og høyere. 19 Da de hadde rodd omkring en halv mil, fikk de plutselig se Jesus komme gående på vannet og nærme seg båten! De ble fryktelig redde. 20 Jesus ropte til dem og sa: ”Det er meg,* vær ikke redde.” 21 Da lot de ham stige inn i båten. I samme øyeblikk var båten framme der de skulle.

Jesus er brødet som gir evig liv

22 Neste morgen oppdaget folket som var igjen på den andre siden av sjøen, at Jesus ikke var der lenger. De visste at det bare hadde vært en båt der og at Jesus ikke hadde fulgt med i den da disiplene dro fra stedet. 23 Snart kom flere mindre båter fra byen Tiberias og la til i nærheten av det stedet der Herren Jesus hadde bedt bordbønnen, og alle hadde spist seg mette. 24 Etter som folket så at verken Jesus eller disiplene var der, steg de i båtene og seilte over sjøen til Kapernaum for å lete etter ham. 25 Da de fant ham på den andre siden av sjøen, spurte de: ”Mester, når kom du hit?” 26 Jesus svarte: ”Jeg skal si som sant er: Dere kommer ikke til meg fordi dere så meg gjøre et mirakel, men fordi jeg ga dere mat så dere ble mette. 27 Strev ikke bare etter den daglige maten, men strev heller for å få del i den maten som kan gi dere evig liv. Det er den maten som jeg, Menneskesønnen*, kan gi dere. For Gud, Far i himmelen, har sendt meg nettopp i den hensikt.” 28 Da spurte de: ”Hva vil Gud at vi skal gjøre?” 29 Jesus svarte dem: ”Gud vil at dere skal tro på ham som Gud har sendt til jorden.” 30 De svarte: ”Du må vise oss et tegn dersom du vil at vi skal tro at Gud har sendt deg. Hva kan du gjøre for tegn? 31 Ta Moses som eksempel, han ga forfedrene våre brød hver dag da de gikk i ørkenen. Det står i Skriften*: ’Han ga dem brød fra himmelen.*’ ” 32 Men Jesus svarte: ”Jeg forsikrer dere at det ikke var Moses som ga folket brødet, men min Far i himmelen. Og nå tilbyr han det sanne brødet fra himmelen til dere. 33 Det sanne brødet fra Gud er det som har kommet ned fra himmelen og gir evig liv til menneskene.” 34 ”Herre”, sa de, ”gi oss det brødet hver dag!” 35 Da svarte Jesus: ”Jeg er det brødet som gir evig liv. Den som kommer til meg, skal aldri mer bli sulten. Og den som tror på meg, skal aldri mer bli tørst. 36 Men som jeg allerede har sagt dere, så tror dere ikke på meg til tross for at dere har sett meg. 37 Alle de mennesker som min Far i himmelen gir meg, de kommer til meg, og jeg vil aldri vise noen bort. 38 Jeg har ikke kommet ned fra himmelen for å gjøre min egen vilje, men for å gjøre viljen til ham som har sendt meg. 39 Hans vilje er at jeg ikke skal miste en eneste av dem som han har gitt meg, men at jeg skal vekke dem opp til evig liv på den dagen Gud skal dømme alle mennesker. 40 Ja, det er min Fars vilje at alle som ser Sønnen og tror på ham, skal ha evig liv. Jeg skal vekke dem opp den dagen Gud skal dømme alle mennesker.”

Folket irriterer seg over det Jesus sier

41 Folket irriterte seg over at Jesus hadde sagt: ”Jeg er det brødet som har kommet ned fra himmelen.” 42 De sa: ”Dette er jo bare Jesus, sønnen til Josef. Vi kjenner foreldrene hans. Hvordan kan han da påstå at han har kommet ned fra himmelen?” 43 Men Jesus svarte: ”Det har ingen hensikt at dere irriterer dere over dette. 44 Ingen kan søke meg dersom ikke min Far i himmelen, han som har sendt meg, drar ham til meg. Men den som kommer til meg, vil jeg vekke opp til evig liv den dagen Gud skal dømme alle mennesker. 45 Gud lot profeten Jesaja skrive: ’De skal alle bli underviste av Gud.’* Den som hører til min Far i himmelen og lærer av ham han kommer til meg. 46 Men ingen har noen gang sett Far i himmelen. Det er bare jeg som har sett ham, etter som jeg har kommet fra Gud. 47 Jeg forsikrer dere at den som tror på meg, har evig liv! 48 Jeg er det brød som gir liv. 49 Deres forfedre spiste brød i ørkenen, og de døde som alle andre. 50 Det brødet som kommer ned fra himmelen, virker slik at den som spiser av det, ikke dør. 51 Jeg er det levende brødet som har kommet ned fra himmelen. Den som spiser av dette brødet, kommer til å leve i evighet. Brødet jeg skal gi dere, er kroppen min. Jeg gir den for at menneskene skal få evig liv.” 52 Folket begynte da å diskutere med hverandre og sa: ”Hvordan skal han kunne gi oss kroppen sin å spise?” 53 Jesus sa på nytt: ”Jeg forsikrer dere, om dere ikke spiser av min, Menneskesønnen sin*, kropp og drikker av blodet mitt, da kan dere ikke få evig liv. 54 Den som spiser av kroppen min og drikker av blodet mitt, har evig liv, og jeg vil vekke ham opp den dagen Gud skal dømme alle mennesker. 55 For kroppen min er den sanne mat, og blodet mitt er den sanne drikke. 56 Den som spiser av kroppen min og drikker av blodet mitt, skal leve med meg og jeg med ham. 57 Min Far i himmelen har sendt meg, og jeg lever på grunn av hans livgivende kraft. På samme måten skal den som spiser av meg, få del i min livgivende kraft. 58 Jeg er det brødet som har kommet ned fra himmelen. Det er ikke likt det brødet som forfedrene spiste, for de døde som alle andre. Men den som spiser av meg, det sanne brødet, han skal leve i evighet.” 59 Dette sa Jesus da han underviste i synagogen* i Kapernaum.

Mange av disiplene forlater Jesus

60 Til og med mange av disiplene som hørte ham, sa: ”Nå går han for langt! Hvem kan holde ut med å høre at han snakker på denne måten?” 61 Jesus visste godt at disiplene irriterte seg på det han hadde sagt. Derfor sa han: ”Får dette dere til å miste troen på meg? 62 Hvordan skal dere da reagere når dere får se meg, Menneskesønnen*, vende tilbake til himmelen? 63 Det er bare Guds Ånd som kan gi evig liv. Ikke noe menneske kan få til noe slikt. Det jeg nylig sa, ble formidlet ved Guds Ånd, derfor gir det dere liv. 64 Men det er noen av dere som ikke tror på meg.” Jesus visste fra begynnelsen av hvem som ikke trodde og hvem den personen var som skulle forråde ham. 65 Han fortsatte: ”Det var derfor jeg sa at ingen kan komme til meg dersom ikke min Far i himmelen gir det som gave.” 66 Da Jesus hadde sagt dette, dro mange disipler seg unna ham og ville ikke lenger ha med ham å gjøre. 67 Da vendte Jesus seg til sine tolv nærmeste disipler og spurte: ”Vil også dere forlate meg?” 68 Simon Peter svarte: ”Herre, til hvem skulle vi gå? Bare du har det budskap som gir evig liv, 69 og vi tror og vet at du er Guds hellige tjener.” 70 Da sa Jesus: ”Jeg har selv valgt ut dere tolv, og likevel er en av dere en djevel.” 71 Den han siktet til, var Judas, sønn til Simon Iskariot, som seinere skulle forråde ham til tross for at han var en av de tolv nærmeste disiplene.

Nya Levande Bibeln

Jesus ger mat åt mer än 5 000 personer

1 Sedan for Jesus över till andra sidan av Galileiska sjön, som också kallas Tiberiassjön. 2 En stor folkmassa följde efter honom vart han än gick, för de hade sett honom bota de sjuka. 3 Och Jesus gick upp på ett berg och satte sig där med sina efterföljare. 4 Det var dagarna före påsk*, judarnas stora högtid. 5 När Jesus såg sig omkring och märkte att så mycket folk hade följt efter honom, vände han sig till Filippos och sa: ”Filippos, var kan vi köpa bröd så att alla dessa människor får något att äta?” 6 Detta sa han för att testa Filippos, för själv visste han exakt vad han skulle göra. 7 Filippos svarade: ”Det skulle kosta en förmögenhet* och ändå skulle de inte bli mätta.” 8 En annan av hans efterföljare, Andreas, bror till Simon Petrus, sa då: 9 ”Det finns en pojke här som har fem kornbröd och två fiskar. Men det räcker ju inte åt så många människor.” 10 Då sa Jesus: ”Säg åt alla att sätta sig ner.” Det växte mycket gräs där, och allihop slog sig ner. Det var omkring 5 000 män där, förutom kvinnor och barn. 11 Sedan tog Jesus bröden och tackade Gud och delade ut dem till folket, och han gav dem av fiskarna så mycket som de ville ha. 12 När alla hade ätit sig mätta, sa han till sina efterföljare: ”Samla nu ihop det som har blivit över, så att inget förstörs.” 13 Det fanns fem kornbröd från början, men när de samlade ihop alla bitar som var över efter måltiden, blev det tolv fulla korgar! 14 Då det gick upp för folket vilket stort under som hade inträffat ropade de: ”Han måste vara profeten* som Gud skulle sända till världen med sitt budskap!” 15 Men när Jesus förstod att de tänkte tvinga honom att följa med, så att de kunde göra honom till kung över Israel, drog han sig undan i ensamhet högre upp bland bergen.

Jesus går på vattnet

16 På kvällen gick hans efterföljare ner till sjön och väntade på honom där. 17 Men när det var helt mörkt och Jesus fortfarande inte hade kommit tillbaka, steg de i en båt för att åka över till Kafarnaum på andra sidan sjön. 18 Det dröjde inte länge förrän det började blåsa kraftigt, och vågorna blev allt högre. 19 När de hade rott ungefär en halvmil, fick de plötsligt se Jesus komma gående på vattnet och närma sig båten! De blev fruktansvärt rädda, 20 men Jesus ropade till dem och sa: ”Det är jag,* var inte rädda.” 21 Då lät de honom komma upp i båten, och i samma stund var båten framme vid den plats dit de var på väg.

Jesus är brödet som ger evigt liv

22 Nästa morgon upptäckte folket, som var kvar på andra sidan sjön, att Jesus inte var där längre. De visste att det bara hade funnits en enda båt och att Jesus inte hade följt med sina efterföljare när de for därifrån. 23 Men snart kom flera småbåtar från staden Tiberias och la till i närheten av den plats där Herren Jesus hade tackat Gud för brödet och alla hade ätit sig mätta. 24 Och eftersom folket såg att varken Jesus eller hans efterföljare var där, steg de i båtarna och for över sjön till Kafarnaum för att leta efter honom. 25 När de hittade honom på andra sidan sjön, frågade de: ”Mästare, när kom du hit?” 26 Jesus svarade: ”Jag ska säga er sanningen: ni kommer inte till mig därför att ni såg mig göra ett under, utan därför att jag gav er mat så att ni kunde äta er mätta. 27 Men sträva inte bara efter att få mat för dagen, utan sträva efter den mat som kan ge er evigt liv, den mat som jag, Människosonen*, ska ge er. För Gud, Fadern, har sänt mig just för det här syftet.” 28 Då frågade de: ”Vad vill Gud att vi ska göra?” 29 Jesus svarade dem: ”Gud vill att ni ska tro på den som han har sänt.” 30 De svarade: ”Du måste visa oss ett tecken om du vill att vi ska tro att Gud har sänt dig. Vad kan du göra för tecken? 31 Mose till exempel, han gav våra förfäder bröd varje dag när de vandrade genom öknen. Det står ju i Skriften*: ’Han gav dem bröd från himlen.*’ ” 32 Men Jesus svarade: ”Jag försäkrar er att det inte var Mose som gav dem brödet, utan min Far i himlen. Och nu erbjuder han er det sanna brödet från himlen. 33 Det sanna brödet från Gud är det som har kommit ner från himlen och ger evigt liv åt människorna.” 34 ”Herre”, sa de, ”ge oss det brödet varje dag!” 35 Då svarade Jesus: ”Jag är brödet som ger evigt liv. Den som kommer till mig ska aldrig mer bli hungrig. Och den som tror på mig ska aldrig mer bli törstig. 36 Men precis som jag redan har sagt er, så tror ni inte på mig trots att ni har sett mig. 37 Alla de människor som min Far i himlen ger mig, de kommer till mig, och jag ska aldrig visa bort dem. 38 Jag har ju inte kommit ner från himlen för att göra min egen vilja utan för att göra hans vilja som har sänt mig. 39 Och hans vilja är att jag inte ska förlora en enda av dem som han har gett mig, utan att jag ska uppväcka dem till evigt liv den dag Gud ska döma alla människor. 40 Ja, det är min Fars vilja att alla som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv. Och jag ska uppväcka dem den dag Gud ska döma alla människor.”

Folket retar sig på vad Jesus säger

41 Folket retade sig på att Jesus hade sagt: ”Jag är brödet som har kommit ner från himlen.” 42 De sa: ”Det är ju bara Jesus, Josefs son. Vi känner hans föräldrar. Hur kan han då påstå att han har kommit ner från himlen?” 43 Men Jesus svarade: ”Det är ingen idé att ni retar er på detta. 44 Ingen kan komma till mig om inte min Far i himlen, han som har sänt mig, drar honom till mig. Men den som kommer till mig ska jag uppväcka till evigt liv den dag Gud ska döma alla människor. 45 Gud lät profeten Jesaja skriva: ’De ska alla bli undervisade av Gud.’* Och den som lyssnar till min Far och lär av honom, han kommer till mig. 46 Men ingen har någonsin sett Fadern. Det är bara jag som har sett honom, eftersom jag har kommit från Gud. 47 Jag försäkrar er, att den som tror på mig har evigt liv! 48 Jag är det bröd som ger liv. 49 Era förfäder åt bröd i öknen, och de dog som alla andra. 50 Men brödet som kommer ner från himlen gör så att den som äter av det inte dör. 51 Jag är det livgivande brödet som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet kommer att leva i evighet. Och brödet jag ska ge er är min kropp. Jag ger den för att människorna ska få evigt liv.” 52 Folket började då diskutera med varandra och säga: ”Hur ska han kunna ge oss sin kropp att äta?” 53 Men Jesus sa om igen: ”Jag försäkrar er, att om ni inte äter av min, Människosonens*, kropp och dricker av mitt blod, så kan ni inte få evigt liv. 54 Den som äter av min kropp och dricker av mitt blod har evigt liv, och jag kommer att uppväcka honom den dag Gud ska döma alla människor. 55 För min kropp är verklig mat, och mitt blod är verklig dryck. 56 Den som äter av min kropp och dricker av mitt blod fortsätter att leva i gemenskap med mig och jag med honom. 57 Min Far i himlen har sänt mig, och jag lever på grund av hans livgivande kraft. På samma sätt ska den som äter av mig få del av min livgivande kraft. 58 Jag är brödet som har kommit ner från himlen. Det är inte likt det bröd som förfäderna åt, för de dog som alla andra. Men den som äter av mig, det sanna brödet, han ska leva i evighet.” 59 Detta sa Jesus när han undervisade i synagogan* i Kafarnaum.

Många av Jesus efterföljare lämnar honom

60 Till och med många av hans efterföljare som hörde honom, sa: ”Nu går han för långt! Vem kan stå ut med att höra honom prata på det här viset?” 61 Men Jesus var väl medveten om att hans efterföljare retade sig på det han hade sagt, och därför sa han till dem: ”Får det här er att tappa tron på mig? 62 Vad ska ni då tänka när ni får se mig, Människosonen*, återvända till himlen? 63 Det är bara Guds Ande som kan ge evigt liv. Ingen människa kan åstadkomma något sådant. Och det jag nyss sa kommer från Guds Ande, därför ger det er liv. 64 Men det är några av er som inte tror på mig.” Jesus visste ju från början vilka som inte trodde och vem den person var som skulle förråda honom. 65 Han fortsatte: ”Det var därför jag sa att ingen kan komma till mig om inte min Far i himlen ger honom det som gåva.” 66 När han hade sagt detta, drog sig många efterföljare bort från honom och ville inte längre ha med honom att göra. 67 Då vände sig Jesus till sina tolv närmaste efterföljare och frågade: ”Tänker ni också ge er iväg?” 68 Men Simon Petrus svarade: ”Herre, till vem skulle vi gå? Bara du har det budskap som ger evigt liv, 69 och vi tror och vet att du är Guds helige tjänare.” 70 Då sa Jesus: ”Jag har själv valt ut er tolv, och ändå är en av er en djävul.” 71 Och den han syftade på var Judas, Simon Iskariots son, som senare skulle förråda honom, trots att han var en av Jesus tolv närmaste efterföljare.

Johannes 6 | En Levende Bok Nya Levande Bibeln