For the director of music. To the tune of ‘Lilies’. Of David.
1Save me, O God, for the waters have come up to my neck.2I sink in the miry depths, where there is no foothold. I have come into the deep waters; the floods engulf me.3I am worn out calling for help; my throat is parched. My eyes fail, looking for my God.4Those who hate me without reason outnumber the hairs of my head; many are my enemies without cause, those who seek to destroy me. I am forced to restore what I did not steal.5You, God, know my folly; my guilt is not hidden from you.6Lord, the Lord Almighty, may those who hope in you not be disgraced because of me; God of Israel, may those who seek you not be put to shame because of me.7For I endure scorn for your sake, and shame covers my face.8I am a foreigner to my own family, a stranger to my own mother’s children;9for zeal for your house consumes me, and the insults of those who insult you fall on me.10When I weep and fast, I must endure scorn;11when I put on sackcloth, people make sport of me.12Those who sit at the gate mock me, and I am the song of the drunkards.13But I pray to you, Lord, in the time of your favour; in your great love, O God, answer me with your sure salvation.14Rescue me from the mire, do not let me sink; deliver me from those who hate me, from the deep waters.15Do not let the floodwaters engulf me or the depths swallow me up or the pit close its mouth over me.16Answer me, Lord, out of the goodness of your love; in your great mercy turn to me.17Do not hide your face from your servant; answer me quickly, for I am in trouble.18Come near and rescue me; deliver me because of my foes.19You know how I am scorned, disgraced and shamed; all my enemies are before you.20Scorn has broken my heart and has left me helpless; I looked for sympathy, but there was none, for comforters, but I found none.21They put gall in my food and gave me vinegar for my thirst.22May the table set before them become a snare; may it become retribution and* a trap.23May their eyes be darkened so that they cannot see, and their backs be bent for ever.24Pour out your wrath on them; let your fierce anger overtake them.25May their place be deserted; let there be no-one to dwell in their tents.26For they persecute those you wound and talk about the pain of those you hurt.27Charge them with crime upon crime; do not let them share in your salvation.28May they be blotted out of the book of life and not be listed with the righteous.29But as for me, afflicted and in pain – may your salvation, God, protect me.30I will praise God’s name in song and glorify him with thanksgiving.31This will please the Lord more than an ox, more than a bull with its horns and hooves.32The poor will see and be glad – you who seek God, may your hearts live!33The Lord hears the needy and does not despise his captive people.34Let heaven and earth praise him, the seas and all that move in them,35for God will save Zion and rebuild the cities of Judah. Then people will settle there and possess it;36the children of his servants will inherit it, and those who love his name will dwell there.
Nya Levande Bibeln
En väg till Gud genom prövningar och lidande
1Rädda mig, Gud, för vattnet står mig upp till halsen!3Djupare och djupare sjunker jag i dyn, och vattnet bara stiger.4Jag har skrikit mig hes och är alldeles utmattad. Mina ögon är svullna av gråt, och förgäves har jag sett efter dig, min Gud.5De som hatar mig utan orsak är flera än hårstråna på mitt huvud. Det är inflytelserika män, som går samman för att döda mig trots att jag är oskyldig. De kräver att jag ska straffas för sådant som jag inte har gjort.6Gud, du vet så väl hur dåraktig jag har varit, och du känner till alla mina synder.7Herre, du som härskar över alla himmelska härar och är Israels Gud, låt mig inte vara en stötesten för dem som tror på dig. Om de ser att du lämnar mig i sticket blir de förvirrade.8Det är för din skull som de hånar och förbannar mig.9Till och med mina egna bröder skäms för mig och låtsas som om de inte känner mig!10Min iver för ditt tempel brinner som en eld inom mig. Alla förolämpningar mina fiender riktar mot dig, träffar också mig.11När jag sörjer och fastar inför dig, Herre, hånar de mig!12Alla talar om mig när jag går omkring sorgklädd! De småskrattar åt mig!13Jag är hela stadens samtalsämne, och i dryckesvisorna sjunger man om mig.14Men jag fortsätter att be till dig, Herre! Nu är tiden inne då du kommer att lyssna till mig. Du är beredd att ge mig din kärlek och godhet. Svara på min bön och rädda mig, eftersom du har lovat det.15Dra upp mig ur detta träsk! Låt mig inte sjunka! Rädda mig från dem som hatar mig och låt mig inte drunkna.16Låt inte vattenmassorna begrava mig eller strömmarna dra ner mig i djupet. Rädda mig från avgrunden!17Herre, svara på min bön, för din kärlek och godhet tröstar mig! Din nåd är så stor och så god.18Herre, du vet att jag inte ser någon utväg längre. Göm dig inte för mig. Skynda dig, och kom och rädda mig!19Kom, Herre, och befria mig från alla mina fiender!20Du vet hur skamligt alla talar om mig och hur de förolämpar mig. Du ser dem allesammans och vet vad var och en har sagt.21Deras förakt för mig har krossat mitt hjärta, och jag är förtvivlad. Om ändå någon kunde visa medlidande! Det finns ingen som kan trösta mig!22De blandade gift i min mat och i stället för vatten gav de mig ättika blandat med galla.23Låt deras festmåltider ruinera dem och deras frid försvinna.24Låt dem drabbas av mörker och blindhet och vrid deras höfter ur led.25Häll ut din vrede över dem! Låt dem känna din vredes glöd och26låt deras hem stå öde och övergivna!27Utan förbarmande förföljer de den som du redan har straffat och hånskrattar åt den du har sårat.28Låt dem stå till svars för varenda synd de gjort och ha inte överseende med dem.29Utplåna dessa människors namn från de levandes bok! Låt dem inte finnas där tillsammans med dem som lever efter din vilja.30Men, Herre, befria mig från mitt elände och mitt lidande.31Då ska jag prisa dig med min sång! I tacksamhet kommer jag att sjunga en lovsång till dig.32Du gläder dig mer över det än om jag offrar en tjur eller en oxe.33De förtryckta ska få se vad Gud gör för dem. Inte undra på att de kommer att bli glada! Alla som söker Gud ska få nytt mod,34för Herren hör hur de fattiga och behövande ropar. Och inte heller glömmer han dem som är fångar för hans skull.35Prisa honom, både himmel och jord! Prisa honom, alla hav och allt som finns i dem!36Gud ska nämligen rädda Jerusalem. Han ska bygga upp Juda städer igen, och hans folk ska bo i dem och inte drivas bort.37Deras barn ska ärva landet, och alla som älskar honom ska tryggt kunna bo där.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.