Psalm 44 | New International Version

For the director of music. Of the Sons of Korah. A maskil.

1 We have heard it with our ears, O God; our ancestors have told us what you did in their days, in days long ago.*

2 With your hand you drove out the nations and planted our ancestors; you crushed the peoples and made our ancestors flourish.

3 It was not by their sword that they won the land, nor did their arm bring them victory; it was your right hand, your arm, and the light of your face, for you loved them.

4 You are my King and my God, who decrees* victories for Jacob.

5 Through you we push back our enemies; through your name we trample our foes.

6 I put no trust in my bow, my sword does not bring me victory;

7 but you give us victory over our enemies, you put our adversaries to shame.

8 In God we make our boast all day long, and we will praise your name for ever.*

9 But now you have rejected and humbled us; you no longer go out with our armies.

10 You made us retreat before the enemy, and our adversaries have plundered us.

11 You gave us up to be devoured like sheep and have scattered us among the nations.

12 You sold your people for a pittance, gaining nothing from their sale.

13 You have made us a reproach to our neighbours, the scorn and derision of those around us.

14 You have made us a byword among the nations; the peoples shake their heads at us.

15 I live in disgrace all day long, and my face is covered with shame

16 at the taunts of those who reproach and revile me, because of the enemy, who is bent on revenge.

17 All this came upon us, though we had not forgotten you; we had not been false to your covenant.

18 Our hearts had not turned back; our feet had not strayed from your path.

19 But you crushed us and made us a haunt for jackals; you covered us over with deep darkness.

20 If we had forgotten the name of our God or spread out our hands to a foreign god,

21 would not God have discovered it, since he knows the secrets of the heart?

22 Yet for your sake we face death all day long; we are considered as sheep to be slaughtered.

23 Awake, Lord! Why do you sleep? Rouse yourself! Do not reject us for ever.

24 Why do you hide your face and forget our misery and oppression?

25 We are brought down to the dust; our bodies cling to the ground.

26 Rise up and help us; rescue us because of your unfailing love.

Holy Bible, New International Version ® (Anglicised), NIV TM Copyright © 1979, 1984, 2011 by Biblica, Inc. Used with permission. All rights reserved worldwide. The “New International Version” is a trademark registered in the European Union Intellectual Property Office (EUIPO) and United States Patent and Trademark Office by Biblica, Inc. The “NIV”, “Biblica”, “International Bible Society” and the Biblica Logo are trademarks registered in the United States Patent and Trademark Office by Biblica, Inc. Used with permission.

Nya Levande Bibeln

Utlämnad åt fiender

1 Gud, vi har hört om de stora under du gjorde för länge sedan.

2 Våra förfäder har berättat om hur du drev ut de främmande folken från detta land och gav det till oss. Du skingrade folken som bodde där, men vårt folk lät du breda ut sig och blomstra.

4 Vi vann inte seger genom vår egen styrka och med våra egna vapen, utan genom din mäktiga kraft, och du log mot oss och hjälpte oss eftersom du älskade oss.

5 Du är min kung och min Gud. Under ditt befäl segrade ditt folk,

6 för det är bara genom din kraft och genom ditt namn som vi kan trampa ner våra fiender.

7 Jag litar inte på mina vapen. De kan inte rädda mig.

8 Bara du kan ge oss seger över fienderna som hatar oss.

9 Jag är stolt över min Gud. Herre, jag kan aldrig tacka dig nog!

10 Och trots detta har du visat bort oss för en tid. När våra trupper drog ut till strid följde du inte med.

11 Attacken från våra fiender var så stark att vi måste fly. De intog vårt land och plundrade det.

12 Du tillät att vi slaktades som får, och de som kom undan med livet spreds ut bland främmande folk.

13 Du sålde oss för en struntsumma som om vi inte hade något värde alls.

14 Grannfolken skrattar och hånar oss för allt det onda du har gjort oss.

15 Du har sett till att ordet "jude" har blivit ett öknamn, föraktat och till en skam bland folken, avskytt av alla.

16 Jag är ständigt hånad och förolämpad och får hela tiden lyssna till hur mina fiender förbannar mig.

18 All denna olycka har kommit över oss, Herre, trots att vi aldrig har glömt dig. Och vi har inte överträtt ditt förbund.

19 Våra hjärtan har inte övergett dig! Inte med ett enda steg har vi vikit av från din väg.

20 Om vi hade gjort det, skulle vi ha förstått varför du lämnade oss bland schakaler i ödemarken och sände oss in i mörker och död.

21 Om vi hade glömt att tillbe vår Gud och i stället hade bett till andra gudar,

22 skulle då inte Gud genast ha vetat om det? Jo, för han känner varenda hemlig tanke.

23 Men nu är det för att vi tjänar dig som man förföljer och dödar oss! Vi är som får som väntar på att bli slaktade.

24 Vakna, Herre! Res dig upp! Varför sover du? Är vi förkastade för evigt?

25 Varför gömmer du dig för oss? Ser du inte vår sorg och vårt förtryck?

26 Förolämpade ligger vi med ansiktet i smutsen.

27 Grip in, Herre, och kom till vår hjälp! Rädda oss eftersom du älskar oss.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.^® Used by permission. All rights reserved worldwide.