1One Sabbath, when Jesus went to eat in the house of a prominent Pharisee, he was being carefully watched.2There in front of him was a man suffering from abnormal swelling of his body.3Jesus asked the Pharisees and experts in the law, ‘Is it lawful to heal on the Sabbath or not?’4But they remained silent. So taking hold of the man, he healed him and sent him on his way.5Then he asked them, ‘If one of you has a child* or an ox that falls into a well on the Sabbath day, will you not immediately pull it out?’6And they had nothing to say.7When he noticed how the guests picked the places of honour at the table, he told them this parable:8‘When someone invites you to a wedding feast, do not take the place of honour, for a person more distinguished than you may have been invited.9If so, the host who invited both of you will come and say to you, “Give this person your seat.” Then, humiliated, you will have to take the least important place.10But when you are invited, take the lowest place, so that when your host comes, he will say to you, “Friend, move up to a better place.” Then you will be honoured in the presence of all the other guests.11For all those who exalt themselves will be humbled, and those who humble themselves will be exalted.’12Then Jesus said to his host, ‘When you give a luncheon or dinner, do not invite your friends, your brothers or sisters, your relatives, or your rich neighbours; if you do, they may invite you back and so you will be repaid.13But when you give a banquet, invite the poor, the crippled, the lame, the blind,14and you will be blessed. Although they cannot repay you, you will be repaid at the resurrection of the righteous.’
The parable of the great banquet
15When one of those at the table with him heard this, he said to Jesus, ‘Blessed is the one who will eat at the feast in the kingdom of God.’16Jesus replied: ‘A certain man was preparing a great banquet and invited many guests.17At the time of the banquet he sent his servant to tell those who had been invited, “Come, for everything is now ready.”18‘But they all alike began to make excuses. The first said, “I have just bought a field, and I must go and see it. Please excuse me.”19‘Another said, “I have just bought five yoke of oxen, and I’m on my way to try them out. Please excuse me.”20‘Still another said, “I have just got married, so I can’t come.”21‘The servant came back and reported this to his master. Then the owner of the house became angry and ordered his servant, “Go out quickly into the streets and alleys of the town and bring in the poor, the crippled, the blind and the lame.”22‘ “Sir,” the servant said, “what you ordered has been done, but there is still room.”23‘Then the master told his servant, “Go out to the roads and country lanes and compel them to come in, so that my house will be full.24I tell you, not one of those who were invited will get a taste of my banquet.” ’
The cost of being a disciple
25Large crowds were travelling with Jesus, and turning to them he said:26‘If anyone comes to me and does not hate father and mother, wife and children, brothers and sisters – yes, even their own life – such a person cannot be my disciple.27And whoever does not carry their cross and follow me cannot be my disciple.28‘Suppose one of you wants to build a tower. Won’t you first sit down and estimate the cost to see if you have enough money to complete it?29For if you lay the foundation and are not able to finish it, everyone who sees it will ridicule you,30saying, “This person began to build and wasn’t able to finish.”31‘Or suppose a king is about to go to war against another king. Won’t he first sit down and consider whether he is able with ten thousand men to oppose the one coming against him with twenty thousand?32If he is not able, he will send a delegation while the other is still a long way off and will ask for terms of peace.33In the same way, those of you who do not give up everything you have cannot be my disciples.34‘Salt is good, but if it loses its saltiness, how can it be made salty again?35It is fit neither for the soil nor for the manure heap; it is thrown out. ‘Whoever has ears to hear, let them hear.’
Nya Levande Bibeln
Jesus botar en man på vilodagen
1En vilodag* var Jesus hembjuden på mat till en farisé* som var medlem i det judiska rådet*. Och man kollade honom noga,2eftersom det fanns en man där som led av svår svullnad i kroppen. Plötsligt ställde sig mannen framför Jesus.3Och Jesus vände sig då till fariseerna och de laglärda* och frågade dem: ”Tillåter Moses lag* att man botar någon på vilodagen?”4Men de vägrade att svara. Då rörde Jesus vid den sjuka mannen och botade honom och lät honom gå.5Sedan sa han till dem: ”Hur gör ni själva på vilodagen? Om någon av er har ett barn eller kanske en oxe som ramlar i en brunn, drar ni då inte genast upp dem, även om det skulle råka vara vilodag?”6Men det kunde de inte svara på.
Sträva inte efter främsta platsen
7När Jesus såg att alla gästerna försökte hamna så nära värden som möjligt när man skulle slå sig ner vid bordet, gav han dem det här rådet:8”Om du blir bjuden på bröllop så sträva inte efter att få den främsta platsen. Det kan ju komma någon som är mer respekterad än du,9och då kommer värden och säger: ’Kan du vara snäll och lämna din plats åt den här personen.’ Då måste du generad söka upp en plats längst ner vid bordet.10Gör istället så här. Välj en plats längst ner. När värden då ser dig kanske han säger: ’Min vän, det finns en bättre plats här framme för dig!’ Då kommer du att bli hedrad inför alla de andra gästerna.11För den som upphöjer sig själv ska bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig själv ska bli upphöjd.”12Sedan vände Jesus sig till farisén som hade bjudit in honom, och sa: ”När du bjuder till fest, så bjud inte dina vänner eller syskon eller släktingar eller rika grannar, för då blir din enda belöning att de bjuder tillbaka.13Nej, bjud istället de som är fattiga och handikappade, förlamade och blinda.14Eftersom de inte kan bjuda tillbaka, ska Gud då belöna dig den dag han uppväcker de döda och belönar dem som har följt hans vilja.”
Berättelsen om den stora festen
15En man som var med vid bordet och hörde detta, utropade då: ”Lycklig är den som får komma till festen i Guds nya värld*.”16Då svarade Jesus med en berättelse. Han sa: ”En man ordnade en stor fest och bjöd in många gäster.17När det sedan var dags för festen sände han iväg sin tjänare till de inbjudna för att säga: ’Allt är klart, välkomna till festen.’18Men alla kom med ursäkter. En sa: ’Jag har just köpt en åker och måste gå och inspektera den. Förlåt att jag inte kan komma!’19En annan sa: ’Det går tyvärr inte. Jag har just köpt fem par oxar och vill se vad de duger till.’20En tredje bad om ursäkt och sa: ’Jag har just gift mig. Du förstår säkert att jag inte kan komma.’21När tjänaren efter ett tag kom tillbaka och berättade vad de hade sagt, blev hans herre arg och befallde honom att genast gå ut på alla gator och gränder i hela staden och hämta fattiga och handikappade, blinda och förlamade.22Men tjänaren kom tillbaka och sa: ’Herre, jag har gjort som du befallde, men det finns fortfarande platser kvar.’23Då sa mannen till sin tjänare: ’Gå ut överallt på vägar och stigar och uppmana alla att komma, så att mitt hus blir fullt.24Men jag säger er, att ingen av dem som jag bjöd första gången ska få vara med på festen.’ ”
Priset för att vara en efterföljare till Jesus
25Jesus var omgiven av stora mängder människor, och han vände sig till dem och sa:26”Den som kommer till mig måste älska mig mer än något annat, mer än föräldrar och fru eller man och barn och syskon, ja, till och med mer än livet självt, annars kan han inte vara min efterföljare.*27Den som inte följer mitt exempel och är beredd att dö kan inte vara min efterföljare.28Ni måste beräkna kostnaden. Låt mig förklara med en bild: Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig då inte ner först och räknar ut om han har tillräckligt med pengar för att avsluta bygget?29Jo, självklart, annars kanske han inte kommer längre än till grunden, och då blir han utskrattad.30’Titta på den där mannen’, kommer folk hånfullt att säga. ’Han började bygga, men pengarna tog slut innan han var färdig!’31Tänk er också bilden av en kung som tänker dra ut i krig mot en annan kung. Sätter han sig inte först ner och funderar på om hans armé med 10 000 man är stark nog att besegra den fiende som kommer emot honom med 20 000 man?32Visar det sig vara omöjligt, sänder han istället ut medlare för att be om fred, medan fiendetrupperna fortfarande är långt borta.33Man kan alltså inte bli min efterföljare, om man inte är beredd att ge upp allt man äger för min skull.34Den som är beredd att följa mig vad det än kostar, blir ett salt som bevarar världen från förruttnelse. Men till vilken nytta är salt om det förlorat sin kraft?* Kan man få det salt igen?35Nej, det duger inte ens till jordförbättring eller till att slängas på gödselhögen. Det måste kastas bort. Lyssna noga och försök att förstå!”
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.