1Then Joshua son of Nun secretly sent two spies from Shittim. ‘Go, look over the land,’ he said, ‘especially Jericho.’ So they went and entered the house of a prostitute named Rahab and stayed there.2The king of Jericho was told, ‘Look, some of the Israelites have come here tonight to spy out the land.’3So the king of Jericho sent this message to Rahab: ‘Bring out the men who came to you and entered your house, because they have come to spy out the whole land.’4But the woman had taken the two men and hidden them. She said, ‘Yes, the men came to me, but I did not know where they had come from.5At dusk, when it was time to close the city gate, they left. I don’t know which way they went. Go after them quickly. You may catch up with them.’6(But she had taken them up to the roof and hidden them under the stalks of flax she had laid out on the roof.)7So the men set out in pursuit of the spies on the road that leads to the fords of the Jordan, and as soon as the pursuers had gone out, the gate was shut.8Before the spies lay down for the night, she went up on the roof9and said to them, ‘I know that the Lord has given this land to you and that a great fear of you has fallen on us, so that all who live in this country are melting in fear because of you.10We have heard how the Lord dried up the water of the Red Sea* for you when you came out of Egypt, and what you did to Sihon and Og, the two kings of the Amorites east of the Jordan, whom you completely destroyed.*11When we heard of it, our hearts sank and everyone’s courage failed because of you, for the Lord your God is God in heaven above and on the earth below.12‘Now then, please swear to me by the Lord that you will show kindness to my family, because I have shown kindness to you. Give me a sure sign13that you will spare the lives of my father and mother, my brothers and sisters, and all who belong to them – and that you will save us from death.’14‘Our lives for your lives!’ the men assured her. ‘If you don’t tell what we are doing, we will treat you kindly and faithfully when the Lord gives us the land.’15So she let them down by a rope through the window, for the house she lived in was part of the city wall.16She said to them, ‘Go to the hills so that the pursuers will not find you. Hide yourselves there for three days until they return, and then go on your way.’17Now the men had said to her, ‘This oath you made us swear will not be binding on us18unless, when we enter the land, you have tied this scarlet cord in the window through which you let us down, and unless you have brought your father and mother, your brothers and all your family into your house.19If any of them go outside your house into the street, their blood will be on their own heads; we will not be responsible. As for those who are in the house with you, their blood will be on our head if a hand is laid on them.20But if you tell what we are doing, we will be released from the oath you made us swear.’21‘Agreed,’ she replied. ‘Let it be as you say.’ So she sent them away, and they departed. And she tied the scarlet cord in the window.22When they left, they went into the hills and stayed there three days, until the pursuers had searched all along the road and returned without finding them.23Then the two men started back. They went down out of the hills, forded the river and came to Joshua son of Nun and told him everything that had happened to them.24They said to Joshua, ‘The Lord has surely given the whole land into our hands; all the people are melting in fear because of us.’
Nya Levande Bibeln
Rahab gömmer två män i sitt hus
1I hemlighet sände Josua ut två spioner från Israels läger i Sittim. De skulle ta sig över floden och undersöka hur det såg ut på andra sidan, särskilt i Jeriko. De kom till ett värdshus, som drevs av en prostituerad kvinna som hette Rahab. De tänkte stanna där över natten,2men någon hade informerat kungen i Jeriko om att några israeliter, som misstänktes vara spioner, hade kommit dit.3Kungen sände då bud till Rahab:"Männen är spioner, som har blivit hitskickade av de israelitiska ledarna för att lista ut hur de bäst ska kunna anfalla oss."4Men Rahab hade gömt männen och förklarade: "De var här för ett tag sedan, men jag visste inte att de var spioner.5De lämnade staden när det blev mörkt, just som stadsportarna skulle stängas, och jag vet inte vart de tog vägen. Om ni skyndar er, kan ni nog hinna ifatt dem!"6Men i själva verket hade hon gömt dem uppe på taket under en hög med växter som var utlagda på tork.7Kungens män gav sig iväg ända bort till Jordan för att leta efter de båda israelitiska männen, och under tiden hölls stadsportarna stängda.8Men innan de båda männen hade slagit sig till ro för natten, gick Rahab upp för att samtala med dem.9"Jag förstår mycket väl att er Gud tänker ge er mitt land", sa hon till dem. "Vi är alla rädda för er. Det räcker med att någon uttalar namnet Israel.10Vi har nämligen hört hur Herren gjorde en väg genom Röda havet åt er, när ni lämnade Egypten! Och vi vet vad ni gjorde med kungarna Sihon och Og, de båda amoreiska kungarna på östra sidan Jordan, och hur ni plundrade deras land och fullständigt utrotade folket.11Inte undra på att vi är rädda för er! Och när man hört sådana saker, har man inte så mycket mod kvar att man vågar börja strida mot er, för er Gud är himlens Gud och jordens Gud.12Nu vill jag be er om en sak: Svär nu vid er helige Guds namn, att ni låter mig såväl som mina föräldrar och mina syskon med familjer få leva, när ni intagit Jeriko. Det är inte mer än rättvist efter allt vad jag gjort för er."14Männen gick med på förslaget och svarade: "Om du inte förråder oss, lovar vi att du och din familj ska få leva. Vi ska försvara dig med våra egna liv."15Eftersom hennes hus var beläget invid stadsmuren, firade hon ner dem genom fönstret med ett rep.16"Fly upp i bergen", sa hon till dem."Håll er gömda där i tre dagar, tills männen som är ute och letar efter er har kommit tillbaka. Sedan kan ni fortsätta."17Men innan de gav sig iväg sa männen till henne: "Vi kan inte ansvara för vad som händer med dig, om du inte låter ett rött rep hänga ner från fönstret som ett tecken till oss och ser till att dina föräldrar och syskon och övriga släktingar befinner sig inne i huset.19Om de ger sig ut på gatan kan vi inte ansvara för vad som händer, men vi lovar att ingen som finns i ditt hus ska dödas eller skadas.20Men om du förråder oss är vi inte längre bundna vid vårt löfte."21"Vi är överens", svarade hon och sände iväg dem. Sedan knöt hon fast ett rött rep i fönstret och lät det hänga kvar där.22Spionerna gick upp bland bergen och stannade där i tre dagar, tills männen som förföljde dem hade återvänt till staden efter att ha letat överallt utmed vägarna utan framgång.23Då vände de båda spionerna tillbaka från bergsbygden, gick över floden och kom till Josua för att rapportera vad som hänt.24"Det är uppenbart att Herren kommer att ge oss hela landet", förklarade de. "Alla där borta är dödsförskräckta för oss."
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.