Jeremia 36 | New International Version

Jehoiakim burns Jeremiah’s scroll

1 In the fourth year of Jehoiakim son of Josiah king of Judah, this word came to Jeremiah from the Lord: 2 ‘Take a scroll and write on it all the words I have spoken to you concerning Israel, Judah and all the other nations from the time I began speaking to you in the reign of Josiah till now. 3 Perhaps when the people of Judah hear about every disaster I plan to inflict on them, they will each turn from their wicked ways; then I will forgive their wickedness and their sin.’ 4 So Jeremiah called Baruch son of Neriah, and while Jeremiah dictated all the words the Lord had spoken to him, Baruch wrote them on the scroll. 5 Then Jeremiah told Baruch, ‘I am restricted; I am not allowed to go to the Lord’s temple. 6 So you go to the house of the Lord on a day of fasting and read to the people from the scroll the words of the Lord that you wrote as I dictated. Read them to all the people of Judah who come in from their towns. 7 Perhaps they will bring their petition before the Lord and will each turn from their wicked ways, for the anger and wrath pronounced against this people by the Lord are great.’ 8 Baruch son of Neriah did everything Jeremiah the prophet told him to do; at the Lord’s temple he read the words of the Lord from the scroll. 9 In the ninth month of the fifth year of Jehoiakim son of Josiah king of Judah, a time of fasting before the Lord was proclaimed for all the people in Jerusalem and those who had come from the towns of Judah. 10 From the room of Gemariah son of Shaphan the secretary, which was in the upper courtyard at the entrance of the New Gate of the temple, Baruch read to all the people at the Lord’s temple the words of Jeremiah from the scroll. 11 When Micaiah son of Gemariah, the son of Shaphan, heard all the words of the Lord from the scroll, 12 he went down to the secretary’s room in the royal palace, where all the officials were sitting: Elishama the secretary, Delaiah son of Shemaiah, Elnathan son of Akbor, Gemariah son of Shaphan, Zedekiah son of Hananiah, and all the other officials. 13 After Micaiah told them everything he had heard Baruch read to the people from the scroll, 14 all the officials sent Jehudi son of Nethaniah, the son of Shelemiah, the son of Cushi, to say to Baruch, ‘Bring the scroll from which you have read to the people and come.’ So Baruch son of Neriah went to them with the scroll in his hand. 15 They said to him, ‘Sit down, please, and read it to us.’ So Baruch read it to them. 16 When they heard all these words, they looked at each other in fear and said to Baruch, ‘We must report all these words to the king.’ 17 Then they asked Baruch, ‘Tell us, how did you come to write all this? Did Jeremiah dictate it?’ 18 ‘Yes,’ Baruch replied, ‘he dictated all these words to me, and I wrote them in ink on the scroll.’ 19 Then the officials said to Baruch, ‘You and Jeremiah, go and hide. Don’t let anyone know where you are.’ 20 After they put the scroll in the room of Elishama the secretary, they went to the king in the courtyard and reported everything to him. 21 The king sent Jehudi to get the scroll, and Jehudi brought it from the room of Elishama the secretary and read it to the king and all the officials standing beside him. 22 It was the ninth month and the king was sitting in the winter apartment, with a fire burning in the brazier in front of him. 23 Whenever Jehudi had read three or four columns of the scroll, the king cut them off with a scribe’s knife and threw them into the brazier, until the entire scroll was burned in the fire. 24 The king and all his attendants who heard all these words showed no fear, nor did they tear their clothes. 25 Even though Elnathan, Delaiah and Gemariah urged the king not to burn the scroll, he would not listen to them. 26 Instead, the king commanded Jerahmeel, a son of the king, Seraiah son of Azriel and Shelemiah son of Abdeel to arrest Baruch the scribe and Jeremiah the prophet. But the Lord had hidden them. 27 After the king burned the scroll containing the words that Baruch had written at Jeremiah’s dictation, the word of the Lord came to Jeremiah: 28 ‘Take another scroll and write on it all the words that were on the first scroll, which Jehoiakim king of Judah burned up. 29 Also tell Jehoiakim king of Judah, “This is what the Lord says: you burned that scroll and said, ‘Why did you write on it that the king of Babylon would certainly come and destroy this land and wipe from it both man and beast?’ 30 Therefore this is what the Lord says about Jehoiakim king of Judah: he will have no-one to sit on the throne of David; his body will be thrown out and exposed to the heat by day and the frost by night. 31 I will punish him and his children and his attendants for their wickedness; I will bring on them and those living in Jerusalem and the people of Judah every disaster I pronounced against them, because they have not listened.” ’ 32 So Jeremiah took another scroll and gave it to the scribe Baruch son of Neriah, and as Jeremiah dictated, Baruch wrote on it all the words of the scroll that Jehoiakim king of Judah had burned in the fire. And many similar words were added to them.

Nya Levande Bibeln

Baruk läser upp Herrens budskap

1 I kung Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår över Juda gav Herren detta budskap till Jeremia: 2 "Ta en bokrulle och skriv ner alla mina budskap till Israel, Juda och de andra folken. Börja med det första budskapet under Josias tid, och skriv så ner dem allesammans. 3 När folket i Juda ser i skrift allt fruktansvärt jag kommer att göra mot dem, kommer de kanske att bättra sig, och då ska jag förlåta dem deras synder." 4 Jeremia skickade då efter Nerias son Baruk, och medan Jeremia dikterade, skrev Baruk ner alla profetiorna. 5 När allt var klart, sa Jeremia till Baruk: "Jag kan inte, så i mitt ställe 6 får du nästa fastedag i templet läsa upp vad som står i bokrullen. På den dagen kommer nämligen folk från hela Juda dit. 7 Då kanske de vill vända om från sin ondska och be Herren om förlåtelse innan det blir för sent. Herren är nämligen mycket vred på detta folk." 8 Baruk gjorde som Jeremia bad honom och läste upp alla dessa budskap för folket i templet. 9 Detta skedde på fastedagen, som hölls i den nionde månaden under Josias son Jojakims femte regeringsår. Folk kom från hela Juda för att närvara vid gudstjänsterna i templet den dagen. 10 Baruk gick till sekreteraren Gemarjas, Safans sons, rum för att läsa ur bokrullen. Detta rum låg på den inre förgården, vid ingången till nya porten. 11 När Gemarjas son Mika hörde Baruk läsa allt som Herren hade talat, 12 gick han ner till sekreterarens rum i palatset, där ämbetsmännen hade sammanträde. Sekreteraren Elisama var där tillsammans med Delaja, Semajas son, Elnatan, Akbors son, Gemarja, Safans son, Sidkia, Hananjas son och alla övriga i ansvarsställning. 13 När Mika berättade för dem om de budskap som Baruk läste för folket, 14 sände de Jehudi, Netanjas son, Selemjas sonson och Kusis sonsons son, till Baruk för att be honom komma och läsa upp budskapen för dem. Baruk kom, och han blev ombedd att sätta sig ner och börja läsa. 16 När han hade läst upp alltsammans var de mycket förskräckta. "Vi måste rapportera detta för kungen", sa de. 17 "Men tala först om för oss hur du har fått de här budskapen. Var det Jeremia själv som dikterade dem för dig?" 18 Baruk förklarade att Jeremia hade dikterat dem ord för ord och att han själv hade skrivit ner dem med bläck i bokrullen. 19 "Både du och Jeremia måste gå under jorden", sa de till Baruk. "Tala inte om för en enda människa var ni finns!" 20 Sedan gömde de bokrullen i sekreteraren Elisamas rum och gick och berättade allt för kungen. 21 Kungen skickade Jehudi att hämta bokrullen. Han hämtade den hos sekreteraren Elisama och läste den för kungen i alla ämbetsmännens närvaro. 22 Kungen befann sig vid den tiden i den del av palatset som användes under vintern och satt framför en brasa, för det var ganska kallt. 23 När Jehudi hade läst tre eller fyra spalter, tog kungen sin kniv och skar sönder bokrullen och kastade bit efter bit i elden, tills hela bokrullen var uppbrunnen. 24 Ingen protesterade utom Elnatan, Delaja och Gemarja. De vädjade till kungen att inte bränna upp bokrullen, men han lyssnade inte. Ingen annan av kungens ämbetsmän blev upprörd över hans handlande. 26 Sedan gav kungen befallning till Jerameel, en medlem av kungafamiljen, Seraja, Asriels son, och Selemja, Abdeels son, att gripa Baruk och Jeremia. Men Herren hade gömt dem! 27 Efter denna händelse sa Herren till Jeremia: 28 Skaffa en ny bokrulle och skriv ner alltsammans en gång till 29 och säg så här till kungen: "Herren säger: Du brände upp bokrullen för att det stod i den att kungen i Babylon skulle fördärva det här landet och allt som är i det. 30 Och nu tillägger Herren följande beträffande dig, Jojakim, Juda kung: Du ska inte få någon ättling på Davids tron. Din döda kropp ska kastas ut på marken och förtäras av den heta solen och nattfrosten. 31 Jag ska straffa dig och din familj och dina ämbetsmän för era synders skull. Jag ska låta allt ont jag lovat komma över er, ja, över er och allt folk i Juda och Jerusalem, därför att ni inte har lyssnat till mina varningar." 32 Då tog Jeremia en ny bokrulle och dikterade på nytt alltsammans för Baruk. Men den här gången lade Herren till ytterligare budskap.

Jeremia 36 | New International Version Nya Levande Bibeln

Jehoiakim burns Jeremiah’s scroll

Baruk läser upp Herrens budskap