Jeremia 15 | New International Version

1 Then the Lord said to me: ‘Even if Moses and Samuel were to stand before me, my heart would not go out to this people. Send them away from my presence! Let them go! 2 And if they ask you, “Where shall we go?” tell them, “This is what the Lord says: ‘ “Those destined for death, to death; those for the sword, to the sword; those for starvation, to starvation; those for captivity, to captivity.” 3 ‘I will send four kinds of destroyers against them,’ declares the Lord, ‘the sword to kill and the dogs to drag away and the birds and the wild animals to devour and destroy. 4 I will make them abhorrent to all the kingdoms of the earth because of what Manasseh son of Hezekiah king of Judah did in Jerusalem. 5 ‘Who will have pity on you, Jerusalem? Who will mourn for you? Who will stop to ask how you are? 6 You have rejected me,’ declares the Lord. ‘You keep on backsliding. So I will reach out and destroy you; I am tired of holding back. 7 I will winnow them with a winnowing fork at the city gates of the land. I will bring bereavement and destruction on my people, for they have not changed their ways. 8 I will make their widows more numerous than the sand of the sea. At midday I will bring a destroyer against the mothers of their young men; suddenly I will bring down on them anguish and terror. 9 The mother of seven will grow faint and breathe her last. Her sun will set while it is still day; she will be disgraced and humiliated. I will put the survivors to the sword before their enemies,’ declares the Lord. 10 Alas, my mother, that you gave me birth, a man with whom the whole land strives and contends! I have neither lent nor borrowed, yet everyone curses me. 11 The Lord said, ‘Surely I will deliver you for a good purpose; surely I will make your enemies plead with you in times of disaster and times of distress. 12 ‘Can a man break iron – iron from the north – or bronze? 13 ‘Your wealth and your treasures I will give as plunder, without charge, because of all your sins throughout your country. 14 I will enslave you to your enemies in* a land you do not know, for my anger will kindle a fire that will burn against you.’ 15 Lord, you understand; remember me and care for me. Avenge me on my persecutors. You are long-suffering – do not take me away; think of how I suffer reproach for your sake. 16 When your words came, I ate them; they were my joy and my heart’s delight, for I bear your name, Lord God Almighty. 17 I never sat in the company of revellers, never made merry with them; I sat alone because your hand was on me and you had filled me with indignation. 18 Why is my pain unending and my wound grievous and incurable? You are to me like a deceptive brook, like a spring that fails. 19 Therefore this is what the Lord says: ‘If you repent, I will restore you that you may serve me; if you utter worthy, not worthless, words, you will be my spokesman. Let this people turn to you, but you must not turn to them. 20 I will make you a wall to this people, a fortified wall of bronze; they will fight against you but will not overcome you, for I am with you to rescue and save you,’ declares the Lord. 21 ‘I will save you from the hands of the wicked and deliver you from the grasp of the cruel.’

Nya Levande Bibeln

Jeremia utsätts för förföljelse

1 Då sa Herren till mig: Inte ens om Mose och Samuel stod inför mig och vädjade om hjälp för dessa människor, skulle jag hjälpa dem! Låt dem försvinna ur min åsyn! 2 Och om de frågar dig: "Vart ska vi gå?", tala då om för dem att Herren säger: De som är bestämda att dö, till döden. De som ska dö genom svärd, till svärdet. De som är dömda att svälta, till hungersnöd. De som ska bli fångar, till fångenskap. 3 Jag ska låta domen drabba dem fyrfalt, säger Herren - svärd som dödar, hundar som sliter sönder och korpar och vilda djur som gör slut på det som finns kvar. 4 På grund av den ondska som bedrevs i Jerusalem av Manasse, Hiskias son och kung över Juda, ska jag straffa er så hårt att ert öde kommer att förskräcka världens alla folk. 5 Vem kommer att tycka synd om dig, Jerusalem? Vem kommer att gråta för din skull? Vem kommer att ens fråga efter dig? 6 Du har svikit mig och vänt mig ryggen. Därför har jag lyft mina händer mot dig. Jag är så trött på att alltid låta dig få ett nytt tillfälle. 7 Jag ska sålla dig som man sållar vete och ta från dig allt du håller kärt. Jag ska förgöra mitt eget folk därför att de vägrar att vända om till mig från sina ogudaktiga vägar. 8 Det ska finnas så många änkor att man inte kan räkna dem. Mitt på dagen ska jag låta död drabba ynglingar till deras mödrars stora sorg. Ångest och förskräckelse ska helt plötsligt komma över dem. 9 Även om en kvinna har sju söner ska de alla dö, och hennes liv kommer att sluta i vanära. De som överlever ska bli dödade i krig. 10 Då sa Jeremia: "Vilken olycka! Om jag ändå hade fått dö när jag blev född! Man hatar mig vart jag än kommer. Jag varken lånar eller lånar ut pengar, men ändå förbannar alla mig." 11 Men Herren svarade: "Jag ska styrka dig och hjälpa dig i nödens och olyckans tid. Jag ska få dina fiender på knä." 12 Kan en människa bryta sönder järn eller koppar från norr? Nej, och inte heller kan man bryta detta folks hårda vilja. På grund av alla dina synder mot mig ska jag därför överlämna dina rikedomar och skatter till fienden för plundring. 14 Jag ska låta dina fiender ta dig som slav till ett land där du aldrig tidigare har varit. Min vrede brinner som eld och ska förtära dig. 15 Då svarade Jeremia: "Herre, du vet att det är för din skull jag lider. De förföljer mig därför att jag har förkunnat ditt ord för dem. Låt dem inte döda mig! Rädda mig från deras klor och ge dem vad de förtjänar! 16 Det är dina ord som uppehåller mig. De är mat för min hungriga själ. De ger mitt sörjande hjärta glädje, och de uppmuntrar mig. Jag är stolt över att få bära ditt namn, Herre! 17 Jag har inte deltagit i folkets fester. Jag sitter ensam under ditt beskydd. Jag är verkligen upprörd över deras synder. Ändå har du övergett mig i mina svårigheter! Du har låtit deras förföljelse få fortsätta. Kommer de aldrig att upphöra att plåga mig? Din hjälp är lika osäker som en bäck bland bergen. Ibland är den som en flod och ibland alldeles uttorkad." 19 Herren svarade: "Om du ödmjukar dig och vänder om till mig ska jag ta dig tillbaka, och du får fortsätta att vara min tjänare. Om du använder din mun på rätt sätt ska du få vara min talesman. Låt dem lyssna till dig, men du får inte lyssna till dem. 20 De kommer att kämpa mot dig på samma sätt som en belägrande armé går till anfall mot höga stadsmurar. Men de kommer inte att kunna besegra dig, för jag är med dig för att beskydda och hjälpa dig", säger Herren. 21 "Ja, jag kommer verkligen att befria dig undan dessa onda människor och rädda dig undan deras obarmhärtiga händer."

Jeremia 15 | New International Version Nya Levande Bibeln

Jeremia utsätts för förföljelse