1In the fourteenth year of King Hezekiah’s reign, Sennacherib king of Assyria attacked all the fortified cities of Judah and captured them.2Then the king of Assyria sent his field commander with a large army from Lachish to King Hezekiah at Jerusalem. When the commander stopped at the aqueduct of the Upper Pool, on the road to the Launderer’s Field,3Eliakim son of Hilkiah the palace administrator, Shebna the secretary, and Joah son of Asaph the recorder went out to him.4The field commander said to them, ‘Tell Hezekiah: ‘ “This is what the great king, the king of Assyria, says: on what are you basing this confidence of yours?5You say you have counsel and might for war – but you speak only empty words. On whom are you depending, that you rebel against me?6Look, I know you are depending on Egypt, that splintered reed of a staff, which pierces the hand of anyone who leans on it! Such is Pharaoh king of Egypt to all who depend on him.7But if you say to me, ‘We are depending on the Lord our God’ – isn’t he the one whose high places and altars Hezekiah removed, saying to Judah and Jerusalem, ‘You must worship before this altar’?8‘ “Come now, make a bargain with my master, the king of Assyria: I will give you two thousand horses – if you can put riders on them!9How then can you repulse one officer of the least of my master’s officials, even though you are depending on Egypt for chariots and horsemen*?10Furthermore, have I come to attack and destroy this land without the Lord? The Lord himself told me to march against this country and destroy it.” ’11Then Eliakim, Shebna and Joah said to the field commander, ‘Please speak to your servants in Aramaic, since we understand it. Don’t speak to us in Hebrew in the hearing of the people on the wall.’12But the commander replied, ‘Was it only to your master and you that my master sent me to say these things, and not to the people sitting on the wall – who, like you, will have to eat their own excrement and drink their own urine?’13Then the commander stood and called out in Hebrew, ‘Hear the words of the great king, the king of Assyria!14This is what the king says: do not let Hezekiah deceive you. He cannot deliver you!15Do not let Hezekiah persuade you to trust in the Lord when he says, “The Lord will surely deliver us; this city will not be given into the hand of the king of Assyria.”16‘Do not listen to Hezekiah. This is what the king of Assyria says: make peace with me and come out to me. Then each of you will eat fruit from your own vine and fig-tree and drink water from your own cistern,17until I come and take you to a land like your own – a land of corn and new wine, a land of bread and vineyards.18‘Do not let Hezekiah mislead you when he says, “The Lord will deliver us.” Have the gods of any nations ever delivered their lands from the hand of the king of Assyria?19Where are the gods of Hamath and Arpad? Where are the gods of Sepharvaim? Have they rescued Samaria from my hand?20Who of all the gods of these countries have been able to save their lands from me? How then can the Lord deliver Jerusalem from my hand?’21But the people remained silent and said nothing in reply, because the king had commanded, ‘Do not answer him.’22Then Eliakim son of Hilkiah the palace administrator, Shebna the secretary and Joah son of Asaph the recorder went to Hezekiah, with their clothes torn, and told him what the field commander had said.
Nya Levande Bibeln
Assyrien hotar Juda
1I kung Hiskias fjortonde regeringsår gick Sanherib, kungen i Assyrien, till anfall mot Judas befästa städer och intog dem.2Han sände då sin befälhavare med en väldig armé från Lakis för att möta kung Hiskia i Jerusalem. Där slog han läger i närheten av övre dammens utlopp, nära den väg som går förbi det fält där man brukar tvätta kläder.3Eljakim, Hilkias son, som var chef för palatset, gick dit ut tillsammans med kungens sekreterare Sebna och kanslern Joa, Asafs son, för att träffa honom och förhandla.4Den assyriske befälhavaren bad dem att gå tillbaka till Hiskia med detta budskap:"Den mäktige kungen i Assyrien frågar sig vad det är du sätter ditt hopp till.5Du säger att du har en plan och makt att föra krig, men det är ju bara tomma ord!6Egypten är en opålitlig bundsförvant. Det landet är som en avbruten käpp, som genomborrar din hand om du lutar dig mot den. Sådan är Farao mot alla som räknar med hans hjälp.7Men du kanske menar att ni förlitar er på Herren, er Gud? Var det inte honom din kung förolämpade genom att riva ner hans tempel och hans altaren på höjderna och uppmana folket att bara tillbe vid de altaren som finns i Jerusalem?8Min herre, kungen i Assyrien, ger dig detta erbjudande! Han ställer upp med 2.000 hästar om du har kuskar till stridsvagnarna. Hur kan du ens tänka dig att strida mot den minsta enhet i min armé? Du kommer inte att få någon hjälp från Egypten.10Och du tror väl inte att jag har kommit hit utan att Herren gett mig i uppdrag att inta det här landet? Det var Herren som sa till mig: 'Gå och ödelägg det!' "11Då uppmanade Eljakim, Sebna och Joa honom: "Tala arameiska till oss, för det kan vi förstå. Tala inte på hebreiska, för då kommer folket som står uppe på murarna att höra det."12Men han svarade: "Min kung vill att alla i hela Jerusalem ska höra vad jag säger, inte bara ni! Han vill att de alla ska förstå att om ni inte kapitulerar, kommer den här staden att vara belägrad tills alla här är så utsvultna och törstiga att de kommer att äta sin egen avföring och dricka sin egen urin."13Sedan ropade han på hebreiska så att alla som stod uppe på muren hörde honom: "Hör här vad den assyriske kungen säger!14Låt inte Hiskia lura er, för han kan inte göra någonting för att rädda er.15Låt honom inte övertala er att lita på Herren genom att påstå att Herren inte skulle tillåta att ni blev slagna av kungen i Assyrien.16Hör inte på Hiskia, utan lyssna i stället till det erbjudande som kungen i Assyrien ger er. Öppna portarna och kom ut, så ska jag sedan låta var och en av er få en egen bit mark med vingård och fikonträd och en brunn med friskt vatten,17tills jag kan ordna så att ni kan flytta till ett land som är mycket likt det här landet, ett land som ger goda skördar av säd och vin, och där det finns överflöd av allt.18Låt inte Hiskia lura er på allt detta och få er att tro att Herren ska hjälpa er mot mina trupper! Har någonsin något annat lands gudar segrat över den assyriske kungen och hans här?19Kommer ni inte ihåg vad jag gjorde med Hamat och Arpad? Kunde deras gudar rädda dem? Och hur var det med Sefarvaim och Samaria? Var finns deras gudar nu?20Vilken av alla gudar i de länderna har kunnat rädda sitt folk från min makt? Varför tror ni då att er Gud kan rädda Jerusalem undan mig?"21Men folket stod tyst och svarade inte med ett ord, för Hiskia hade gett dem order om detta.22Eljakim, Hilkias son, Sebna, och Joa, Asafs son, återvände till Hiskia med sönderrivna kläder som ett tecken på sin sorg och talade om för honom allt som hade hänt.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.