1.Mose 21 | New International Version

The birth of Isaac

1 Now the Lord was gracious to Sarah as he had said, and the Lord did for Sarah what he had promised. 2 Sarah became pregnant and bore a son to Abraham in his old age, at the very time God had promised him. 3 Abraham gave the name Isaac* to the son Sarah bore him. 4 When his son Isaac was eight days old, Abraham circumcised him, as God commanded him. 5 Abraham was a hundred years old when his son Isaac was born to him. 6 Sarah said, ‘God has brought me laughter, and everyone who hears about this will laugh with me.’ 7 And she added, ‘Who would have said to Abraham that Sarah would nurse children? Yet I have borne him a son in his old age.’

Hagar and Ishmael sent away

8 The child grew and was weaned, and on the day Isaac was weaned Abraham held a great feast. 9 But Sarah saw that the son whom Hagar the Egyptian had borne to Abraham was mocking, 10 and she said to Abraham, ‘Get rid of that slave woman and her son, for that woman’s son will never share in the inheritance with my son Isaac.’ 11 The matter distressed Abraham greatly because it concerned his son. 12 But God said to him, ‘Do not be so distressed about the boy and your slave woman. Listen to whatever Sarah tells you, because it is through Isaac that your offspring* will be reckoned. 13 I will make the son of the slave into a nation also, because he is your offspring.’ 14 Early the next morning Abraham took some food and a skin of water and gave them to Hagar. He set them on her shoulders and then sent her off with the boy. She went on her way and wandered in the Desert of Beersheba. 15 When the water in the skin was gone, she put the boy under one of the bushes. 16 Then she went off and sat down about a bow-shot away, for she thought, ‘I cannot watch the boy die.’ And as she sat there, she* began to sob. 17 God heard the boy crying, and the angel of God called to Hagar from heaven and said to her, ‘What is the matter, Hagar? Do not be afraid; God has heard the boy crying as he lies there. 18 Lift the boy up and take him by the hand, for I will make him into a great nation.’ 19 Then God opened her eyes and she saw a well of water. So she went and filled the skin with water and gave the boy a drink. 20 God was with the boy as he grew up. He lived in the desert and became an archer. 21 While he was living in the Desert of Paran, his mother got a wife for him from Egypt.

The treaty at Beersheba

22 At that time Abimelek and Phicol the commander of his forces said to Abraham, ‘God is with you in everything you do. 23 Now swear to me here before God that you will not deal falsely with me or my children or my descendants. Show to me and the country where you now reside as a foreigner the same kindness that I have shown to you.’ 24 Abraham said, ‘I swear it.’ 25 Then Abraham complained to Abimelek about a well of water that Abimelek’s servants had seized. 26 But Abimelek said, ‘I don’t know who has done this. You did not tell me, and I heard about it only today.’ 27 So Abraham brought sheep and cattle and gave them to Abimelek, and the two men made a treaty. 28 Abraham set apart seven ewe lambs from the flock, 29 and Abimelek asked Abraham, ‘What is the meaning of these seven ewe lambs you have set apart by themselves?’ 30 He replied, ‘Accept these seven lambs from my hand as a witness that I dug this well.’ 31 So that place was called Beersheba,* because the two men swore an oath there. 32 After the treaty had been made at Beersheba, Abimelek and Phicol the commander of his forces returned to the land of the Philistines. 33 Abraham planted a tamarisk tree in Beersheba, and there he called on the name of the Lord, the Eternal God. 34 And Abraham stayed in the land of the Philistines for a long time.

Nya Levande Bibeln

Isak föds

1 Sedan gjorde Gud vad han lovat. Sara blev med barn och gav på gamla dagar Abraham en son precis vid den tid som Gud hade sagt. 3 Abraham kallade honom Isak, som betyder skratt. 4 Åtta dagar efter födelsen, omskar Abraham honom, som Gud hade krävt. Abraham var 100 år gammal när detta hände. 6 Sara sa: "Gud har låtit mig skratta av glädje! Alla som hör detta kommer att glädja sig med mig. 7 Och vem skulle ha drömt om att jag någonsin skulle få barn? Ändå har jag fött ett åt Abraham på gamla dagar!"

Hagar och Ismael drivs ut i öknen

8 Tiden gick, och barnet växte och blev avvant. Detta firade Abraham med en fest. 9 Men när Sara såg att Ismael, Abrahams son med den egyptiska flickan Hagar, retade Isak, 10 vände hon sig till Abraham och sa: 'Gör dig av med slavflickan och hennes son. Han ska inte dela dina ägodelar med min son. Det går jag aldrig med på." 11 Detta gjorde Abraham mycket upprörd, för Ismael var ju också hans son. 12 Men Gud sa till Abraham: "Var inte så bekymrad över detta med Ismael och hans mor. Gör som Sara säger, för det är genom Isak som mitt löfte kommer att uppfyllas. 13 Men av slavflickans sons barn ska jag också göra ett folk, därför att även han är din." 14 Abraham gick därför upp mycket tidigt följande morgon och gjorde i ordning mat för deras resa. Han band ett vattenkärl på Hagars axlar och skickade bort henne med sin son, och utan mål vandrade hon så ut i Beer-Sebas öken. 15 När vattnet tog slut lämnade hon barnet under en buske 16 och gick bort och satte sig en bit därifrån. "Jag vill inte se honom dö", sa hon och brast ut i våldsam gråt. 17 Då hörde Gud även pojkens gråt, och Guds ängel ropade från himlen till Hagar: "Hagar, vad är det för fel? Var inte rädd, för Gud har hört pojkens rop där han ligger. 18 Gå och hämta pojken och trösta honom, för jag ska göra ett stort folk av hans ättlingar." 19 Sedan öppnade Gud hennes ögon och hon såg en brunn. Där fyllde hon vatten i kärlet och gav det till pojken så att han fick dricka. 20 Och Gud välsignade Ismael, som växte upp i Parans öken och blev tränad i bågskytte. Där skaffade hans mor honom också en hustru från Egypten.

En viktig källa

22 Vid den tiden kom kung Abimelek och befälhavaren för hans trupper, en man som hette Pikol, och sa till Abraham: "Det är tydligt att Gud hjälper dig i allt vad du gör. 23 Lova mig med en ed vid Guds namn att du inte ska bedra mig eller min son eller min sonson, och att du ska vara vänligt inställd mot mitt land på samma sätt som jag har varit mot dig." 24 Abraham svarade: "Det svär jag på!" 25 Sedan klagade Abraham för kungen om en brunn, som kungens tjänare med våld hade tagit ifrån Abrahams tjänare. 26 "Detta är första gången jag hör talas om det", sa kungen. "Jag har ingen aning om vem som är ansvarig. Varför talade du inte om detta för mig förut?" 27 Då gav Abraham kungen får och oxar som skulle offras som en bekräftelse på deras förbund. 28 Men när han tog sju lamm och ställde dem åt sidan, frågade kungen: "Varför gör du så?" 30 Abraham svarade: "Det är en gåva till dig som en offentlig bekräftelse på att denna brunn tillhör mig." 31 Från den tiden kallas brunnen Beer-Seba (Edsbrunnen) eftersom det var den plats där de bekräftade sitt förbund. 32 Sedan reste kung Abimelek och Pikol, befälhavaren för hans armé, hem igen. 33 Abraham planterade ett tamariskträd bredvid brunnen och tillbad Herren där och kallade på den evige Guden som vittne till förbundet. 34 Därefter bodde Abraham i filisteernas land under en lång tid.

1.Mose 21 | New International Version Nya Levande Bibeln