1At the time when Amraphel was king of Shinar,* Arioch king of Ellasar, Kedorlaomer king of Elam and Tidal king of Goyim,2these kings went to war against Bera king of Sodom, Birsha king of Gomorrah, Shinab king of Admah, Shemeber king of Zeboyim, and the king of Bela (that is, Zoar).3All these latter kings joined forces in the Valley of Siddim (that is, the Dead Sea Valley).4For twelve years they had been subject to Kedorlaomer, but in the thirteenth year they rebelled.5In the fourteenth year, Kedorlaomer and the kings allied with him went out and defeated the Rephaites in Ashteroth Karnaim, the Zuzites in Ham, the Emites in Shaveh Kiriathaim6and the Horites in the hill country of Seir, as far as El Paran near the desert.7Then they turned back and went to En Mishpat (that is, Kadesh), and they conquered the whole territory of the Amalekites, as well as the Amorites who were living in Hazezon Tamar.8Then the king of Sodom, the king of Gomorrah, the king of Admah, the king of Zeboyim and the king of Bela (that is, Zoar) marched out and drew up their battle lines in the Valley of Siddim9against Kedorlaomer king of Elam, Tidal king of Goyim, Amraphel king of Shinar and Arioch king of Ellasar – four kings against five.10Now the Valley of Siddim was full of tar pits, and when the kings of Sodom and Gomorrah fled, some of the men fell into them and the rest fled to the hills.11The four kings seized all the goods of Sodom and Gomorrah and all their food; then they went away.12They also carried off Abram’s nephew Lot and his possessions, since he was living in Sodom.13A man who had escaped came and reported this to Abram the Hebrew. Now Abram was living near the great trees of Mamre the Amorite, a brother* of Eshkol and Aner, all of whom were allied with Abram.14When Abram heard that his relative had been taken captive, he called out the 318 trained men born in his household and went in pursuit as far as Dan.15During the night Abram divided his men to attack them and he routed them, pursuing them as far as Hobah, north of Damascus.16He recovered all the goods and brought back his relative Lot and his possessions, together with the women and the other people.17After Abram returned from defeating Kedorlaomer and the kings allied with him, the king of Sodom came out to meet him in the Valley of Shaveh (that is, the King’s Valley).18Then Melchizedek king of Salem brought out bread and wine. He was priest of God Most High,19and he blessed Abram, saying, ‘Blessed be Abram by God Most High, Creator of heaven and earth.20And praise be to God Most High, who delivered your enemies into your hand.’ Then Abram gave him a tenth of everything.21The king of Sodom said to Abram, ‘Give me the people and keep the goods for yourself.’22But Abram said to the king of Sodom, ‘With raised hand I have sworn an oath to the Lord, God Most High, Creator of heaven and earth,23that I will accept nothing belonging to you, not even a thread or the strap of a sandal, so that you will never be able to say, “I made Abram rich.”24I will accept nothing but what my men have eaten and the share that belongs to the men who went with me – to Aner, Eshkol and Mamre. Let them have their share.’
Nya Levande Bibeln
Abram räddar Lot
1Nu bröt krig ut i landet. Arafel, Sinears kung, Arjok, Ellasars kung, Kedorlaomer, Elams kung, och Tideal, Goims kung,2stred mot Bera, Sodoms kung, Birsa, Gomorras kung, Sinab, Admas kung, Semeber, Seboims kung och kungen i Bela (som senare kallades Soar).3Dessa kungar från Sodom, Gomorra, Adma, Seboim och Bela mobiliserade sina arméer i Siddimsdalen, dalen vid Döda havet.4Under tolv år hade de alla varit undersåtar till kung Kedorlaomer, men på det trettonde året gjorde de uppror.5Ett år senare kom Kedorlaomer med sina allierade och slakten började. Han segrade över rafaeerna i Asterot Karnaim, över suseerna i Ham, över emeerna i Save-Kirjataim och över horeerna på berget Seir, och drev dem ända till El-Paran vid öknen.7Sedan vände de om till En-Mispat (som senare kallades Kades) och förgjorde amalekiterna och amoreerna som bodde i Hasason-Tamar.8Men den andra armén, som bestod av kungarna i Sodom, Gomorra, Adma, Seboim och Bela (Soar), anföll utan framgång Kedorlaomer och hans allierade när de var i Döda havets dal, fyra kungar mot fem.10Dalen var full av jordbecksgropar. När armén som tillhörde kungarna i Sodom och Gomorra flydde, föll några i groparna och resten flydde till bergen.11Segrarna plundrade Sodom och Gomorra och tog med sig all deras rikedom och mat. Sedan drog de hemåt igen.12De tog också med sig Lot, Abrams brorson, som bodde i Sodom, och allt han ägde.13En av de män som lyckats fly kom och berättade för hebreen Abram vad som hade hänt. Abram hade slagit läger bland ekarna som tillhörde amoreen Mamre (bror till Eskol och Aner, Abrams allierade).14När Abram fick reda på att Lot hade tagits till fånga, sammankallade han männen som var födda i hans hushåll, 318 män sammanlagt, och förföljde fienderna ända till Dan.15Den natten anföll han dem med framgång och förföljde den flyende armén till Hoba, norr om Damaskus.16Han fick tillbaka hela bytet som de hade tagit, brorsonen Lot, och alla Lots ägodelar, kvinnorna och andra tillfångatagna.17När Abram återvände från sitt anfall mot Kedorlaomer och de andra kungarna, kom kungen i Sodom ut för att möta honom i Savedalen (som senare kallades Kungsdalen).18Även kungen i Salem (Jerusalem), Melki-Sedek, som var präst åt Gud, den Högste, kom och han gav Abram bröd och vin.19Sedan välsignade Melki-Sedek Abram med denna välsignelse:"Må välsignelse från Gud den Högste, himlens och jordens skapare, vila över dig Abram. Lovad vare Gud, som har överlämnat dina fiender till dig." Då gav Abram Melki-Sedek en tiondel av hela bytet.21Kungen i Sodom vädjade till Abram: "Ge mig bara mitt folk, som blev tillfångataget. Behåll själv hela bytet som de stal från min stad."22Men Abram svarade: "Jag har högtidligt lovat Herren Gud den Högste, himlens och jordens skapare,23att jag inte ska ta så mycket som en enda tråd från er, så att ni inte kan säga: 'Abram är rik därför att jag gav honom bytet!'24Det räcker med det som mina unga män har ätit av din mat. Men ge en del av bytet till mina stridskamrater Aner, Eskol och Mamre."
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.