2.Korinther 2 | New International Version

1 So I made up my mind that I would not make another painful visit to you.

2 For if I grieve you, who is left to make me glad but you whom I have grieved?

3 I wrote as I did, so that when I came I would not be distressed by those who should have made me rejoice. I had confidence in all of you, that you would all share my joy.

4 For I wrote to you out of great distress and anguish of heart and with many tears, not to grieve you but to let you know the depth of my love for you.

Forgiveness for the offender

5 If anyone has caused grief, he has not so much grieved me as he has grieved all of you to some extent – not to put it too severely.

6 The punishment inflicted on him by the majority is sufficient.

7 Now instead, you ought to forgive and comfort him, so that he will not be overwhelmed by excessive sorrow.

8 I urge you, therefore, to reaffirm your love for him.

9 Another reason I wrote to you was to see if you would stand the test and be obedient in everything.

10 Anyone you forgive, I also forgive. And what I have forgiven – if there was anything to forgive – I have forgiven in the sight of Christ for your sake,

11 in order that Satan might not outwit us. For we are not unaware of his schemes.

Ministers of the new covenant

12 Now when I went to Troas to preach the gospel of Christ and found that the Lord had opened a door for me,

13 I still had no peace of mind, because I did not find my brother Titus there. So I said goodbye to them and went on to Macedonia.

14 But thanks be to God, who always leads us as captives in Christ’s triumphal procession and uses us to spread the aroma of the knowledge of him everywhere.

15 For we are to God the pleasing aroma of Christ among those who are being saved and those who are perishing.

16 To the one we are an aroma that brings death; to the other, an aroma that brings life. And who is equal to such a task?

17 Unlike so many, we do not peddle the word of God for profit. On the contrary, in Christ we speak before God with sincerity, as those sent from God.

Holy Bible, New International Version ® (Anglicised), NIV TM Copyright © 1979, 1984, 2011 by Biblica, Inc. Used with permission. All rights reserved worldwide. The “New International Version” is a trademark registered in the European Union Intellectual Property Office (EUIPO) and United States Patent and Trademark Office by Biblica, Inc. The “NIV”, “Biblica”, “International Bible Society” and the Biblica Logo are trademarks registered in the United States Patent and Trademark Office by Biblica, Inc. Used with permission.

Nya Levande Bibeln

1 Jag bestämde mig alltså för att inte resa till er, så länge det fanns risk för att mitt besök skulle göra er ledsna igen.

2 Jag ville ju dessutom själv bli glad över att få träffa er igen. Och om jag först hade gjort er ledsna, hur skulle ni då kunna göra mig glad?

3 Därför skrev jag ett brev istället, så att jag sedan skulle kunna komma utan att bli besviken över er. Ni är ju egentligen min stora glädje, och jag är säker på att ni vill göra mig glad.

4 Jag var oerhört nedtryckt och bedrövad när jag skrev till er, och tårarna rann. Jag ville ju inte göra er ledsna, utan ville bara visa hur mycket jag älskar er.

Förlåt den som har syndat

5 Den man jag skrev om har inte gjort mig ledsen personligen. Nej, det är alla er i församlingen som han har bedrövat genom sitt sätt att handla. Det är väl ingen överdrift att säga?

6 Men nu har han blivit tillräckligt straffad, eftersom ni nästan allihop var eniga i er dom mot honom.

7 Nu är det istället dags att förlåta och uppmuntra, så att han inte blir totalt deprimerad.

8 Se därför till att ni visar honom all den kärlek ni kan.

9 I mitt förra brev skrev jag att ni skulle straffa mannen. Och det skrev jag också för att se om ni tänkte följa mina råd.

10 Men nu vill jag att ni slutar straffa honom. Om ni förlåter honom, så gör jag det också, ifall jag nu har något att förlåta honom för. Kristus har ju befallt oss att förlåta och vill att vi ska leva i harmoni med varandra.

11 Gör vi inte det, kan Satan överlista oss. Och vad han är ute efter det vet vi.

Paulus besök i Troas och Makedonien

12 När jag kom till staden Troas för att sprida det glada budskapet om Herren Jesus Kristus, gav Herren mig många möjligheter att tala till människor.

13 Men jag kände mig hela tiden orolig, eftersom min medarbetare Titus fortfarande inte hade kommit med någon rapport från er.* Därför tog jag farväl av de troende och reste vidare hit till Makedonien.

Paulus uppdrag

14 Jag tackar Gud, som har vunnit seger genom det som Kristus gjorde, och som har gjort mig till sin slav. Jag får nu gå med i hans triumftåg över världen, för att sprida det glada budskapet om Kristus till alla människor. Mitt arbete är som en välluktande rökelsedoft som offras till Gud. Till hans ära sprider jag doften om Kristus till alla människor. Och för de människor som tror på budskapet och blir räddade, är det en doft som ger liv. Men för dem som inte tror på budskapet och därför går evigt förlorade, är det en doft som påminner om att Gud ska straffa dem med döden.*Men vem är då värdig att utföra ett sådant arbete?

17 Jo, bara den som har gemenskap med Kristus, är sänd av Gud och är ansvarig inför honom. Och ni vet att jag tillhör den kategorin. Jag är inte som vissa andra, som sprider budskapet för att tjäna pengar.

23 Gud själv kan intyga att det jag nu säger är sant: det enda skälet till att jag inte besökte er som jag tidigare tänkt, var att jag inte ville komma för att skälla på er.

24 Men se inte mig och mina medarbetare som några som vill styra över hur ni ska tro. Nej, vi vill bara hjälpa er att vara glada över den tro på Jesus ni redan har. Det är ju den som gör er starka.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.^® Used by permission. All rights reserved worldwide.