1Then Hannah prayed and said: ‘My heart rejoices in the Lord; in the Lord my horn* is lifted high. My mouth boasts over my enemies, for I delight in your deliverance.2‘There is no-one holy like the Lord; there is no-one besides you; there is no Rock like our God.3‘Do not keep talking so proudly or let your mouth speak such arrogance, for the Lord is a God who knows, and by him deeds are weighed.4‘The bows of the warriors are broken, but those who stumbled are armed with strength.5Those who were full hire themselves out for food, but those who were hungry are hungry no more. She who was barren has borne seven children, but she who has had many sons pines away.6‘The Lord brings death and makes alive; he brings down to the grave and raises up.7The Lord sends poverty and wealth; he humbles and he exalts.8He raises the poor from the dust and lifts the needy from the ash heap; he seats them with princes and makes them inherit a throne of honour. ‘For the foundations of the earth are the Lord’s; on them he has set the world.9He will guard the feet of his faithful servants, but the wicked will be silenced in the place of darkness. ‘It is not by strength that one prevails;10those who oppose the Lord will be broken. The Most High will thunder from heaven; the Lord will judge the ends of the earth. ‘He will give strength to his king and exalt the horn of his anointed.’11Then Elkanah went home to Ramah, but the boy ministered before the Lord under Eli the priest.
Eli’s wicked sons
12Eli’s sons were scoundrels; they had no regard for the Lord.13Now it was the practice of the priests that, whenever any of the people offered a sacrifice, the priest’s servant would come with a three-pronged fork in his hand while the meat was being boiled14and would plunge the fork into the pan or kettle or cauldron or pot. Whatever the fork brought up the priest would take for himself. This is how they treated all the Israelites who came to Shiloh.15But even before the fat was burned, the priest’s servant would come and say to the person who was sacrificing, ‘Give the priest some meat to roast; he won’t accept boiled meat from you, but only raw.’16If the person said to him, ‘Let the fat be burned first, and then take whatever you want,’ the servant would answer, ‘No, hand it over now; if you don’t, I’ll take it by force.’17This sin of the young men was very great in the Lord’s sight, for they* were treating the Lord’s offering with contempt.18But Samuel was ministering before the Lord – a boy wearing a linen ephod.19Each year his mother made him a little robe and took it to him when she went up with her husband to offer the annual sacrifice.20Eli would bless Elkanah and his wife, saying, ‘May the Lord give you children by this woman to take the place of the one she prayed for and gave to* the Lord.’ Then they would go home.21And the Lord was gracious to Hannah; she gave birth to three sons and two daughters. Meanwhile, the boy Samuel grew up in the presence of the Lord.22Now Eli, who was very old, heard about everything his sons were doing to all Israel and how they slept with the women who served at the entrance to the tent of meeting.23So he said to them, ‘Why do you do such things? I hear from all the people about these wicked deeds of yours.24No, my sons; the report I hear spreading among the Lord’s people is not good.25If one person sins against another, God* may mediate for the offender; but if anyone sins against the Lord, who will intercede for them?’ His sons, however, did not listen to their father’s rebuke, for it was the Lord’s will to put them to death.26And the boy Samuel continued to grow in stature and in favour with the Lord and with people.
Prophecy against the house of Eli
27Now a man of God came to Eli and said to him, ‘This is what the Lord says: “Did I not clearly reveal myself to your ancestor’s family when they were in Egypt under Pharaoh?28I chose your ancestor out of all the tribes of Israel to be my priest, to go up to my altar, to burn incense, and to wear an ephod in my presence. I also gave your ancestor’s family all the food offerings presented by the Israelites.29Why do you* scorn my sacrifice and offering that I prescribed for my dwelling? Why do you honour your sons more than me by fattening yourselves on the choice parts of every offering made by my people Israel?”30‘Therefore the Lord, the God of Israel, declares: “I promised that members of your family would minister before me for ever.” But now the Lord declares: “Far be it from me! Those who honour me I will honour, but those who despise me will be disdained.31The time is coming when I will cut short your strength and the strength of your priestly house, so that no-one in it will reach old age,32and you will see distress in my dwelling. Although good will be done to Israel, no-one in your family line will ever reach old age.33Every one of you that I do not cut off from serving at my altar I will spare only to destroy your sight and sap your strength, and all your descendants will die in the prime of life.34‘ “And what happens to your two sons, Hophni and Phinehas, will be a sign to you – they will both die on the same day.35I will raise up for myself a faithful priest, who will do according to what is in my heart and mind. I will firmly establish his priestly house, and they will minister before my anointed one always.36Then everyone left in your family line will come and bow down before him for a piece of silver and a loaf of bread and plead, ‘Appoint me to some priestly office so that I can have food to eat.’ ” ’
Nya Levande Bibeln
Hanna tackar Herren
1Hanna bad och tackade Herren med dessa ord:"Jag gläder mig i Herren! Han har välsignat mig! Nu har jag ett svar åt mina fiender, för Herren har löst mitt problem. Jag är så glad!2Ingen är helig som Herren! Det finns ingen annan Gud, ingen enda klippa som vår Gud.3Sluta upp med ert högmodiga och stolta tal och era stora ord! Herren vet vad ni har gjort, och han kommer att döma era handlingar.4Krigarnas bågar är sönderbrutna, men de som stapplade av svaghet är nu starka.5De som förut mådde väl svälter nu och de som förut var hungriga får nu mat. Den ofruktsamma kvinnan har nu sju barn, men hon som hade många barn tynar bort.6Herren dödar och Herren ger liv.7Några låter han vara fattiga och andra rika. En låter han falla, och en annan lyfter han upp.8Han lyfter upp de fattiga ur dammet på askhögen och behandlar dem som furstar. Han sätter dem på hedersplatserna, och de får ärva rikedomarna. Hela jorden vilar på den grund Herren byggt.9Han kommer att skydda sina gudfruktiga barn, men de onda kommer att tystas i mörkret. Ingen ska lyckas enbart genom egen styrka.10De som kämpar mot Herren kommer att brytas sönder. Han dundrar mot dem från himlen. Han dömer hela jorden. Han ger makt till sin kung och stor ära till sin smorde."11Därefter återvände Elkana till Rama utan Samuel, som blev en Herrens tjänare under prästen Eli.
Samuel i tjänst för Herren
12Elis söner var onda män, som inte älskade Herren.13När någon offrade ett djur brukade de skicka ut en tjänare med en treuddig köttgaffel. Den stötte han ner i grytan medan köttet från det offrade djuret kokades, och krävde sedan att den bit som kom upp skulle tillhöra Elis söner. Detta råkade alla israeliter ut för som kom till Silo för att tillbe.15Ibland kom tjänaren till och med innan man förbränt fettet på altaret, och sa: "Ge mig det råa köttet, inte det kokta, så att jag kan steka det åt prästen."16Om då mannen som offrade köttet svarade: "Du får så mycket du vill ha, men först måste fettet brännas som lagen kräver", brukade tjänaren säga:"Nej, ge det till mig nu, annars tar jag det med våld."17Denna synd var mycket stor i Herrens ögon. Den visade att man behandlade folkets offer utan respekt.18Samuel var Herrens tjänare, trots att han bara var ett barn, och han bar en linnemantel precis som prästen.19Varje år sydde hans mor en liten rock åt honom som hon överlämnade när hon kom med sin make för att offra.20Innan de återvände hem, brukade Eli välsigna Elkana och Hanna och be att Gud skulle ge dem flera barn som kunde ta platsen efter den son de hade gett till Herren.21Och Herren gav Hanna tre söner och två döttrar, medan Samuel växte upp i Herrens tjänst.22Eli hade nu blivit mycket gammal men var ändå uppmärksam på vad som hände runt omkring honom. Han fick till och med veta att hans söner förförde de unga kvinnorna som assisterade vid ingången till tabernaklet.23"Jag har fått dåliga nyheter om vad ni gör", sa Eli till sina söner. "Det är fruktansvärt att förleda Herrens folk till synd. Synd mot människor bestraffas strängt, men hur mycket mer kommer inte ni att straffas för den synd ni har begått mot Herren?" Men de ville inte lyssna till sin far, och Herren hade redan planerat att döda dem.26Men den lille Samuel växte upp och var till glädje för både Gud och människor. En profet besöker Eli27En dag kom en profet till Eli med ett budskap från Herren: "Visade jag inte min kraft när Israels barn var slavar i Egypten?28Utvalde jag inte er stamfar Levi bland alla hans bröder till att vara min präst, och att offra på mitt altare, bränna rökelse och bära prästkläder inför mig? Tilldelade jag inte era präster eldsoffren?29Varför är ni då så giriga efter alla de andra offer som förs fram till mig? Varför har du satt dina söner före mig? Både du och de har blivit feta av det bästa från mitt folks offer!30Därför förklarar jag, Herren, Israels Gud, att även om jag har lovat att din del av Levi stam alltid ska få vara mina präster, är det otänkbart att ni kan fortsätta att handla som ni gör! Jag kommer bara att ära dem som ärar mig, och jag kommer att förakta dem som föraktar mig.31Jag ska göra slut på din familj, så att ni inte längre kan tjäna som präster. Varenda familjemedlem kommer att dö i förtid.32Du kommer att bli avundsjuk på det välstånd som jag ska ge till mitt folk, men du och din familj ska få möta mycket av svårigheter och nöd. Ingen av er kommer att få ett långt liv.33De som lever kvar ska leva i sorg och klagan, och deras barn ska dödas med svärd.34Och för att bevisa att det jag har sagt kommer att slå in, ska dina två söner Hofni och Pinehas dö på samma dag!35Sedan ska jag låta en trofast präst uppstå, en som kommer att tjäna mig och göra som jag säger. Jag ska välsigna hans ättlingar, och hans familj ska för alltid vara präster åt mina kungar.36Då ska alla dina ättlingar böja sig för honom och tigga om pengar och bröd. Var och en kommer att säga: 'Var snäll och ge mig arbete bland prästerna, så att jag får tillräckligt att äta.' "Herren kallar den unge Samuel
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.