Römer 10 | New International Reader’s Version Nya Levande Bibeln

Römer 10 | New International Reader’s Version
1 Brothers and sisters, with all my heart I long for the people of Israel to be saved. I pray to God for them. 2 I can tell you for certain that they really want to serve God. But how they are trying to do it is not based on knowledge. 3 They didn’t know that God’s power makes people right with himself. They tried to get right with God in their own way. They didn’t do it in God’s way. 4 Christ has fulfilled everything the law was meant to do. So now everyone who believes can be right with God. 5 Moses writes about how the law could help a person do what God requires. He writes, ‘The person who does these things will live by them.’ 6 But the way to do what God requires must begin by having faith in him. Scripture says, ‘Do not say in your heart, “Who will go up into heaven?” ’ That means to go up into heaven and bring Christ down. 7 ‘And do not say, “Who will go down into the grave?” ’ That means to bring Christ up from the dead. 8 But what does it say? ‘The message is near you. It’s in your mouth and in your heart.’ This means the message about faith that we are preaching. 9 Say with your mouth, ‘Jesus is Lord.’ Believe in your heart that God raised him from the dead. Then you will be saved. 10 With your heart you believe and are made right with God. With your mouth you say what you believe. And so you are saved. 11 Scripture says, ‘The one who believes in him will never be put to shame.’ 12 There is no difference between those who are Jews and those who are not. The same Lord is Lord of all. He richly blesses everyone who calls on him. 13 Scripture says, ‘Everyone who calls on the name of the Lord will be saved.’ 14 How can they call on him unless they believe in him? How can they believe in him unless they hear about him? How can they hear about him unless someone preaches to them? 15 And how can anyone preach without being sent? It is written, ‘How beautiful are the feet of those who bring good news!’ 16 But not all the people of Israel accepted the good news. Isaiah says, ‘Lord, who has believed our message?’ 17 So faith comes from hearing the message. And the message that is heard is the message about Christ. 18 But I ask, ‘Didn’t the people of Israel hear?’ Of course they did. It is written, ‘Their voice has gone out into the whole earth. Their words have gone out from one end of the world to the other.’ 19 Again I ask, ‘Didn’t Israel understand?’ First, Moses says, ‘I will use people who are not a nation to make you jealous. I will use a nation that has no understanding to make you angry.’ 20 Then Isaiah boldly speaks about what God says. God said, ‘I was found by those who were not trying to find me. I made myself known to those who were not asking for me.’ 21 But Isaiah also speaks about what God says concerning Israel. God said, ‘All day long I have held out my hands. I have held them out to a stubborn people who do not obey me.’

Holy Bible, New International Reader’s Version®, NIrV® (Anglicised) Copyright © 1995, 1996, 1998, 2014 by Biblica, Inc.® Used with permission. All rights reserved worldwide. “Biblica”, “International Bible Society” and the Biblica Logo are trademarks registered in the United States Patent and Trademark Office by Biblica, Inc. Used with permission.

Nya Levande Bibeln
1 Kära syskon, jag önskar av hela hjärtat, och jag ber ständigt till Gud, att Israels folk ska bli räddat. 2 Jag vet hur ivrigt de kämpar för att tjäna Gud, men de förstår inte vad det är han vill. 3 De förstår inte att Gud själv vill göra dem skuldfria inför honom, utan fortsätter att i egen kraft försöka bli felfria. Därför vägrar de också att acceptera hans erbjudande. 4 Men sedan Kristus kom, är Moses lag* inte längre vägen till räddning, eftersom var och en nu kan bli skuldfri inför Gud genom att tro på det Kristus har gjort för oss.

Räddningen gäller alla

5 När det gäller våra möjligheter att bli skuldfria inför Gud genom att lyda Guds lag, lät ju Gud Mose skriva så här: ”Den människa som håller alla bud ska få liv genom lagen.”* 6 Men när det gäller att bli skuldfri inför Gud genom att tro, har Gud sagt i Skriften*: ”Du behöver inte fråga dig själv: Vem ska fara upp till himlen?” (det vill säga, för att hämta ner Kristus, så att han kan rädda oss). 7 Eller: ”Vem ska fara ner i djupet?” (det vill säga, för att hämta tillbaka Kristus från de döda). 8 Och vad har Gud mer sagt? Jo, att: ”Budskapet är nära dig. Det finns i ditt hjärta och på dina läppar” (det vill säga, det budskap om tro på Jesus Kristus som vi sprider).* 9 Om du alltså öppet bekänner att Jesus är Herren* och av hela hjärtat tror att Gud har uppväckt honom från de döda, då blir du räddad. 10 Det är vårt hjärtas tro som gör oss skuldfria inför Gud, och vår öppna bekännelse som räddar oss. 11 Gud har ju sagt i Skriften: ”Ingen som tror på honom ska bli besviken.”* 12 Detta gäller för både judar och andra folk, för vi har alla samma Herre. Och han ger generöst av sitt goda till alla som tillber honom, 13 för det står också i Skriften: ”var och en som tillber Herren ska bli räddad”*.

Alla trodde inte på budskapet om Kristus

14 Men om människor ska kunna tillbe Kristus, måste de först tro på honom. Och om de ska kunna tro på honom, måste de först få höra om honom. Och om de ska få höra om honom, måste någon sprida budskapet till dem. 15 Och den som sprider budskapet, måste vara sänd av någon. Det är detta Gud talar om genom profeten Jesaja, när han säger: ”Vad underbart det är när någon kommer med goda nyheter!”*Men alla israeliter* trodde inte på de goda nyheterna, för Jesaja säger också: ”Herre, vem trodde på vårt budskap?”* 17 Tron kommer alltså av att man hör budskapet, det vill säga, budskapet om Kristus. 18 Men då blir min fråga: Har Israels folk verkligen hört budskapet om Kristus? Jo, visst har de hört det! Det står ju i Skriften*: ”Budbärarnas budskap har nått hela jorden, deras ord har nått till världens ände.”* 19 Men då säger jag: De kanske aldrig förstod budskapet? Jo, visst förstod de det. Redan för länge sedan varnade ju Gud Israels folk och lät säga genom Mose: ”Jag ska göra er svartsjuka genom att vända mig till sådana som inte är ett folk. Ja, ni ska bli arga på ett folk som saknar förstånd.”* 20 Och Gud går så långt, att han genom profeten Jesaja säger: ”Jag blev funnen av dem som inte sökte efter mig, och jag visade mig för dem som inte frågade efter mig.”* 21 Men om Israels folk säger Gud: ”Hela tiden har jag varit beredd att försonas med dem, men de har varit olydiga och upproriska mot mig.”*