1Jesus began to speak to the people using stories. He said, ‘A man planted a vineyard. He put a wall around it. He dug a pit for a winepress. He also built a lookout tower. He rented the vineyard out to some farmers. Then he went to another place.2At harvest time he sent a servant to the tenants. He told the servant to collect from them some of the fruit of the vineyard.3But they grabbed the servant and beat him up. Then they sent him away with nothing.4So the man sent another servant to the tenants. They hit this one on the head and treated him badly.5The man sent still another servant. The tenants killed him. The man sent many others. The tenants beat up some of them. They killed the others.6‘The man had one person left to send. It was his son, and he loved him. He sent him last of all. He said, “They will respect my son.”7‘But the tenants said to each other, “This is the one who will receive all the owner’s property someday. Come, let’s kill him. Then everything will be ours.”8So they took him and killed him. They threw him out of the vineyard.9‘What will the owner of the vineyard do then? He will come and kill those tenants. He will give the vineyard to others.10Haven’t you read what this part of Scripture says, ‘ “The stone the builders didn’t accept has become the most important stone of all.11The Lord has done it. It is wonderful in our eyes”?’12Then the chief priests, the teachers of the law and the elders looked for a way to arrest Jesus. They knew he had told the story against them. But they were afraid of the crowd. So they left him and went away.
Is it right to pay the royal tax to Caesar?
13Later the religious leaders sent some of the Pharisees and Herodians to Jesus. They wanted to trap him with his own words.14They came to him and said, ‘Teacher, we know that you are a man of honour. You don’t let other people tell you what to do or say. You don’t care how important they are. But you teach the way of God truthfully. Is it right to pay the royal tax to Caesar or not?15Should we pay or shouldn’t we?’ But Jesus knew what they were trying to do. So he asked, ‘Why are you trying to trap me? Bring me a silver coin. Let me look at it.’16They brought the coin. He asked them, ‘Whose picture is this? And whose words?’ ‘Caesar’s,’ they replied.17Then Jesus said to them, ‘Give back to Caesar what belongs to Caesar. And give back to God what belongs to God.’ They were amazed at him.
Marriage when the dead rise
18The Sadducees came to Jesus with a question. They do not believe that people rise from the dead.19‘Teacher’, they said, ‘Moses wrote for us about a man who died and didn’t have any children. But he did leave a wife behind. That man’s brother must get married to the widow. He must provide children to carry on his dead brother’s name.20There were seven brothers. The first one got married. He died without leaving any children.21The second one got married to the widow. He also died and left no child. It was the same with the third one.22In fact, none of the seven left any children. Last of all, the woman died too.23When the dead rise, whose wife will she be? All seven of them were married to her.’24Jesus replied, ‘You are mistaken because you do not know the Scriptures. And you do not know the power of God.25When the dead rise, they won’t get married. And their parents won’t give them to be married. They will be like the angels in heaven.26What about the dead rising? Haven’t you read in the Book of Moses the story of the burning bush? God said to Moses, “I am the God of Abraham. I am the God of Isaac. And I am the God of Jacob.”27He is not the God of the dead. He is the God of the living. You have made a big mistake!’
The most important commandment
28One of the teachers of the law came and heard the Sadducees arguing. He noticed that Jesus had given the Sadducees a good answer. So he asked him, ‘Which is the most important of all the commandments?’29Jesus answered, ‘Here is the most important one. Moses said, “Israel, listen to me. The Lord is our God. The Lord is one.30Love the Lord your God with all your heart and with all your soul. Love him with all your mind and with all your strength.”31And here is the second one. “Love your neighbour as you love yourself.” There is no commandment more important than these.’32‘You have spoken well, teacher,’ the man replied. ‘You are right in saying that God is one. There is no other God but him.33To love God with all your heart and mind and strength is very important. So is loving your neighbour as you love yourself. These things are more important than all burnt offerings and sacrifices.’34Jesus saw that the man had answered wisely. He said to him, ‘You are not far from God’s kingdom.’ From then on, no one dared to ask Jesus any more questions.
Whose son is the Messiah?
35Jesus was teaching in the temple courtyard. He asked, ‘Why do the teachers of the law say that the Messiah is the son of David?36The Holy Spirit spoke through David himself. David said, ‘ “The Lord said to my Lord, ‘Sit at my right hand until I put your enemies under your control.’ ”37David himself calls him “Lord”. So how can he be David’s son?’ The large crowd listened to Jesus with delight.
Warning against the teachers of the law
38As he taught, he said, ‘Watch out for the teachers of the law. They like to walk around in long robes. They like to be greeted with respect in the market.39They love to have the most important seats in the synagogues. They also love to have the places of honour at dinners.40They take over the houses of widows. They say long prayers to show off. God will punish these men very much.’
The widow’s offering
41Jesus sat down opposite the place where people put their temple offerings. He watched the crowd putting their money into the offering boxes. Many rich people threw large amounts into them.42But a poor widow came and put in two very small copper coins. They were worth only a few pennies.43Jesus asked his disciples to come to him. He said, ‘What I’m about to tell you is true. That poor widow has put more into the offering box than all the others.44They all gave a lot because they are rich. But she gave even though she is poor. She put in everything she had. That was all she had to live on.’
Nya Levande Bibeln
Berättelsen om mannen som arrenderade ut sin vingård
1Sedan började Jesus tala till folket genom att berätta bilder. Han sa: ”En man planterade en vingård. Han byggde en mur runt omkring den och grävde en grop där han kunde pressa druvorna. Han byggde också ett vakttorn. Sedan arrenderade han ut vingården till några lantbrukare medan han själv reste bort.2När det blev dags att skörda, sände han en av sina tjänare till lantbrukarna för att hämta den del av skörden som var hans.3Men de tog fast tjänaren, misshandlade honom och skickade honom tillbaka tomhänt.4Ägaren sände då en annan av sina tjänare, men samma sak hände igen. De slog honom i huvudet och förolämpade honom.5Nästa tjänare som han sände dödade de. Ja, alla som ägaren sände, misshandlade de eller slog ihjäl.6Till slut fanns det bara en kvar att sända, ägarens egen älskade son. Honom sände han iväg som den siste, för han tänkte: ’Honom ska de väl ändå visa respekt för.’7Men lantbrukarna sa till varandra: ’Här kommer han som ska ärva hela vingården. Kom så dödar vi honom och lägger beslag på den själva!’8Så tog de fast sonen och dödade honom och slängde kroppen utanför vingården.”9”Vad tror ni ägaren gör när han får reda på vad som har hänt?” frågade Jesus. ”Jo, han kommer själv dit och dödar lantbrukarna och ger sedan vingården till andra.10Har ni inte läst det här stället i Skriften*: ’Den sten som inte dög åt husbyggarna har blivit själva hörnstenen.11Herren har utvalt den, och den är underbar att se!’ ”*12De judiska ledarna ville arrestera Jesus genast, eftersom de förstod att det var dem han syftade på i sin berättelse, men de var rädda för folket. Därför lämnade de honom och gick därifrån.
Ska man betala skatt till kejsaren?
13De judiska ledarna skickade nu några fariseer* och anhängare till kung Herodes* för att lura Jesus att säga något som de kunde sätta dit honom för.14Och de kom och sa: ”Mästare, vi vet att du alltid är uppriktig. Du frågar inte efter vad folk tycker och tänker, utan säger oss rakt ut vad som är Guds vilja. Tala nu om för oss om det är rätt eller fel att betala skatt till den romerska kejsaren. Ska vi göra det eller inte?”15Men Jesus förstod att de bara låtsades vilja lyda Gud, och sa: ”Varför försöker ni lura mig? Ta hit ett romerskt mynt så får jag titta på det.”16Då gav de honom ett mynt, och han frågade dem: ”Vems bild är det här, och vems namn står under bilden?””Kejsarens”, svarade de.17”Då så”, sa han, ”ge kejsaren det som är hans. Men det som tillhör Gud det måste ni ge till Gud.” Och de blev mycket förvånade över hans svar.
Ska de döda uppstå igen?
18Sedan kom några saddukeer* till Jesus. De påstår att de döda inte ska uppstå igen, och därför frågade de:19”Mästare, i Moses lag* står det att om en man dör och lämnar efter sig fru men inga barn, ska hans bror gifta sig med änkan och se till att den döde får en son som kan ärva honom.*20Nu fanns det en familj med sju bröder. Den äldste gifte sig, men dog utan att lämna några barn efter sig.21Därför gifte sig bror nummer två med änkan, men snart dog också han utan att lämna några barn efter sig. Med den tredje gick det likadant, och så fortsatte det ända tills hon hade varit gift med alla sju utan att ha fått några barn. Till sist dog också kvinnan.23När de nu uppstår från de döda, vems fru blir hon då? Alla sju har ju varit gifta med henne!”24Jesus svarade: ”Ni förstår varken Skriften* eller Guds kraft. Det är därför ni tar så fel.25När de döda uppstår igen kommer de inte att gifta sig, utan blir som änglarna i himlen.26Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni då aldrig läst i Moseböckerna om den brinnande törnbusken, där Gud säger till Mose: ’Jag är Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.’*27Gud är inte en gud för döda, utan för levande.* Ni tar fullständigt fel.”
Vilket bud är viktigast?
28En av laglärarna* som stod där och lyssnade till diskussionen var mycket imponerad av det svar Jesus gett, och frågade därför: ”Vilket är det viktigaste av alla buden?”29Jesus svarade: ”Det viktigaste budet är: ’Lyssna, Israel, Herren är vår Gud. Herren är den ende.30Du ska älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft.’*31Det näst viktigaste budet är: ’Du ska älska din medmänniska som dig själv!’* Inget bud är viktigare än de här två.”32Lagläraren svarade: ”Mästare, du har rätt. Det är sant att det bara finns en Gud och ingen annan.33Och jag vet att man ska älska Gud av hela sitt hjärta, av hela sitt förstånd och av hela sin kraft, och att man ska älska sin medmänniska lika mycket som sig själv. Det är viktigare än att offra brännoffer på altaret i templet, och viktigare än andra slags offer som Moses lag* kräver.”34När Jesus hörde hur klokt mannen svarade, sa han: ”Du är mycket nära att bli räddad och få tillhöra Guds eget folk.*” Och efter det vågade ingen komma med fler frågor.
Är Messias ättling till kung David?
35När Jesus senare undervisade folket på tempelplatsen, frågade han:”Varför påstår laglärarna* att Messias, den utlovade kungen, är ättling till kung David*?36David har ju själv sagt, ledd av Guds heliga Ande: ’Gud sa till min Herre: Kom och sitt på min högra sida och regera, tills jag har lagt dina fiender under dina fötter.’*37Menar ni verkligen att David skulle kalla en av sina ättlingar för Herre?”Jesus sätt att argumentera tilltalade folket, och de lyssnade därför gärna till honom.
Jesus varnar för de religiösa ledarnas dubbelmoral
38Han fortsatte sin undervisning:”Akta er för laglärarna*, som älskar att gå omkring i långa mantlar och gärna vill bli hälsade med respekt på torgen.39Vid gudstjänsterna tar de plats på främsta raden, och de älskar att sitta vid honnörsborden under festerna.40Men i sin girighet lurar de hjälplösa änkor på allt de äger, medan de låtsas leva efter Guds vilja genom att be långa böner när andra hör på. Därför kommer Gud att straffa dem desto hårdare.”
En fattig änka ger allt hon har
41Sedan gick Jesus och satte sig mittemot offerkistan i templet, och han såg hur folk kom och la sina pengar i den. Många som var rika la dit stora summor.42Men så kom en fattig änka och la dit två kopparslantar, värda nästan ingenting.43Då kallade han till sig sina efterföljare och sa: ”Tro mig, den där fattiga änkan la mer i offerkistan än alla de andra,44för de gav bara en liten del av sitt överflöd. Men hon, som är så fattig, la dit allt hon ägde, allt vad hon hade att leva på.”
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.