Johannes 4 | New International Reader’s Version Nya Levande Bibeln

Johannes 4 | New International Reader’s Version

Jesus talks with a woman from Samaria

1 Now Jesus learned that the Pharisees had heard about him. They had heard that he was gaining and baptising more disciples than John. 2 But in fact Jesus was not baptising. His disciples were. 3 So Jesus left Judea and went back again to Galilee. 4 Jesus had to go through Samaria. 5 He came to a town in Samaria called Sychar. It was near the piece of land Jacob had given his son Joseph. 6 Jacob’s well was there. Jesus was tired from the journey. So he sat down by the well. It was about noon. 7 A woman from Samaria came to get some water. Jesus said to her, ‘Will you give me a drink?’ 8 His disciples had gone into the town to buy food. 9 The Samaritan woman said to him, ‘You are a Jew. I am a Samaritan woman. How can you ask me for a drink?’ She said this because Jews don’t have anything to do with Samaritans. 10 Jesus answered her, ‘You do not know what God’s gift is. And you do not know who is asking you for a drink. If you did, you would have asked him. He would have given you living water.’ 11 ‘Sir’, the woman said, ‘you don’t have anything to get water with. The well is deep. Where can you get this living water? 12 Our father Jacob gave us the well. He drank from it himself. So did his sons and his livestock. Are you more important than he is?’ 13 Jesus answered, ‘Everyone who drinks this water will be thirsty again. 14 But anyone who drinks the water I give them will never be thirsty. In fact, the water I give them will become a spring of water in them. It will flow up into eternal life.’ 15 The woman said to him, ‘Sir, give me this water. Then I will never be thirsty. And I won’t have to keep coming here to get water.’ 16 He told her, ‘Go. Get your husband and come back.’ 17 ‘I have no husband,’ she replied. Jesus said to her, ‘You are right when you say you have no husband. 18 The fact is, you have had five husbands. And the man you live with now is not your husband. What you have just said is very true.’ 19 ‘Sir’, the woman said, ‘I can see that you are a prophet. 20 Our people have always worshipped on this mountain. But you Jews claim that the place where we must worship is in Jerusalem.’ 21 Jesus said, ‘Woman, believe me. A time is coming when you will not worship the Father on this mountain or in Jerusalem. 22 You Samaritans worship what you do not know. We worship what we do know. Salvation comes from the Jews. 23 But a new time is coming. In fact, it is already here. True worshippers will worship the Father in the Spirit and in truth. They are the kind of worshippers the Father is looking for. 24 God is spirit. His worshippers must worship him in the Spirit and in truth.’ 25 The woman said, ‘I know that Messiah is coming.’ Messiah means Christ. ‘When he comes, he will explain everything to us.’ 26 Then Jesus said, ‘The one you’re talking about is the one speaking to you. I am he.’

The disciples join Jesus again

27 Just then Jesus’ disciples returned. They were surprised to find him talking with a woman. But no one asked, ‘What do you want from her?’ No one asked, ‘Why are you talking with her?’ 28 The woman left her water jar and went back to the town. She said to the people, 29 ‘Come. See a man who told me everything I’ve ever done. Could this be the Messiah?’ 30 The people came out of the town and made their way towards Jesus. 31 His disciples were saying to him, ‘Rabbi, eat something!’ 32 But he said to them, ‘I have food to eat that you know nothing about.’ 33 Then his disciples asked each other, ‘Did someone bring him food?’ 34 Jesus said, ‘My food is to do what my Father sent me to do. My food is to finish his work. 35 Don’t you have a saying? You say, “It’s still four months until harvest time.” But I tell you, open your eyes! Look at the fields! They are ripe for harvest right now. 36 Even now the one who gathers the crop is getting paid. They are already harvesting the crop for eternal life. So the one who plants and the one who gathers can now be glad together. 37 Here is a true saying. “One plants and another gathers.” 38 I sent you to gather what you have not worked for. Others have done the hard work. You have gathered the benefits of their work.’

Many Samaritans believe in Jesus

39 Many of the Samaritans from the town of Sychar believed in Jesus. They believed because of what the woman had said about him. She said, ‘He told me everything I’ve ever done.’ 40 Then the Samaritans came to him and tried to get him to stay with them. So he stayed two days. 41 Because of what he said, many more people became believers. 42 They said to the woman, ‘We no longer believe just because of what you said. We have now heard for ourselves. We know that this man really is the Saviour of the world.’

Jesus heals an official’s son

43 After the two days, Jesus left for Galilee. 44 He himself had pointed out that a prophet is not respected in his own country. 45 When he arrived in Galilee, the people living there welcomed him. They had seen everything he had done in Jerusalem at the Passover Feast. That was because they had also been there. 46 Once more, Jesus visited Cana in Galilee. Cana is where he had turned the water into wine. A royal official was there. His son was ill in bed at Capernaum. 47 The official heard that Jesus had arrived in Galilee from Judea. So he went to Jesus and begged him to come and heal his son. The boy was close to death. 48 Jesus told him, ‘You people will never believe unless you see signs and wonders.’ 49 The royal official said, ‘Sir, come down before my child dies.’ 50 ‘Go’, Jesus replied. ‘Your son will live.’ The man believed what Jesus said, and so he left. 51 While he was still on his way home, his slaves met him. They gave him the news that his boy was living. 52 He asked what time his son got better. They said to him, ‘Yesterday, at one o’clock in the afternoon, the fever left him.’ 53 Then the father realised what had happened. That was the exact time Jesus had said to him, ‘Your son will live.’ So he and his whole family became believers. 54 This was the second sign that Jesus did after coming from Judea to Galilee.

Holy Bible, New International Reader’s Version®, NIrV® (Anglicised) Copyright © 1995, 1996, 1998, 2014 by Biblica, Inc.® Used with permission. All rights reserved worldwide. “Biblica”, “International Bible Society” and the Biblica Logo are trademarks registered in the United States Patent and Trademark Office by Biblica, Inc. Used with permission.

Nya Levande Bibeln

Jesus och den samariska kvinnan

1 Fariseerna* fick nu höra att Jesus hade fler efterföljare än Johannes och döpte fler – fast det var inte Jesus själv som döpte, utan hans efterföljare. Jesus lämnade därför Judeen och återvände till Galileen. 4 På vägen dit var han tvungen att gå genom Samarien*, 5 och efter ett tag kom han till staden Sykar, som ligger nära den mark som Jakob gav sin son Josef. 6 Där ligger också Jakobs brunn, och eftersom det var mitt på dagen och Jesus var trött av den långa vandringen, satte han sig vid brunnen. 7 Då kom en samarisk kvinna för att hämta vatten, och Jesus bad henne: ”Ge mig lite att dricka.” 8 Han var ensam just då, för hans efterföljare hade gått in till staden för att köpa mat. 9 Kvinnan blev mycket förvånad, för judarna brukade inte vilja ha något med samarierna att göra, och hon sa: ”Du som är jude, varför frågar du en samarisk kvinna om vatten?” 10 Jesus svarade: ”Om du visste vilken fantastisk gåva Gud har i beredskap åt dig och förstod vem jag är, så skulle du istället ha frågat mig, och jag skulle ha gett dig livgivande vatten.” 11 ”Men, herre, du har ju varken rep eller kruka”, sa hon, ”och brunnen är djup. Varifrån ska du få livgivande vatten? 12 Du är väl inte mäktigare än vår förfader Jakob, som gav oss den här brunnen? Kan du ge mig bättre vatten än det som han och hans söner och boskap drack av?” 13 Jesus svarade: ”Den som dricker av det här vattnet blir snart törstig igen. 14 Men den som dricker av det vatten jag ger, blir aldrig törstig igen, för mitt vatten blir en ständig källa inom honom som porlar fram och ger evigt liv.” 15 ”Herre”, sa kvinnan. ”Ge mig av det vattnet, så att jag aldrig mer blir törstig och slipper gå ut hit och hämta vatten.” 16 Men Jesus sa: ”Gå och hämta din man.” 17 ”Jag har ingen man”, svarade kvinnan.”Du har rätt”, sa Jesus. ”Du har levt ihop med fem män, och den du lever med nu är inte din man. Där höll du dig till sanningen.” 19 ”Herre”, sa kvinnan. ”Du måste vara en profet, eftersom du med Guds hjälp kan avslöja något sådant. 20 Säg mig då varför ni judar påstår att Jerusalem är den enda plats där man kan tillbe Gud, medan vi samarier säger att man ska tillbe på det här berget*, där våra förfäder alltid har tillbett?” 21 Jesus förklarade: ”Tro mig, det kommer en dag då ingen längre behöverdiskutera om det är på det här berget eller i Jerusalem som man ska tillbe vår Far i himlen. Det är inte var man tillber som är det viktiga, utan hur man tillber. Verklig tillbedjan är äkta och inspirerad av Guds Ande. Det är så Gud vill att vi ska tillbe honom, eftersom Gud är Ande. Och det kommer en dag, ja, den är redan här, då människor ska tillbe Gud på det sättet. Men ni samarier vet så lite om honom som ni tillber. Vi judar däremot känner honom väl, för räddningen kommer från judarna.” 25 Kvinnan sa: ”Ja, jag vet att Messias*, den utlovade kungen, ska komma en gång, och när han kommer ska han förklara allt för oss.” 26 Då sa Jesus till henne: ”Det är jag,* den som du talar med.” 27 Just då kom hans efterföljare tillbaka. De blev mycket förvånade när de såg att han talade med en kvinna, men ingen av dem frågade honom varför han talade med henne eller vad de talade om. 28 Men kvinnan lämnade sin vattenkruka vid brunnen och gick tillbaka till staden och sa till alla: 29 ”Kom så får ni träffa en man som kunde säga mig allt vad jag har gjort! Jag undrar om inte han är Messias, den utlovade kungen.” 30 Och folket strömmade ut från staden för att träffa Jesus. 31 Under tiden ville Jesus efterföljare ge honom något att äta, 32 men han sa: ”Jag har mat som ni inte känner till.” 33 Hans efterföljare sa då till varandra: ”Kan någon ha kommit hit och gett honom mat?” 34 Då förklarade Jesus: ”Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att slutföra det uppdrag han har gett mig. 35 Ni säger att skörden inte är mogen förrän om fyra månader. Men jag säger: Se er omkring. Fälten har redan ljusnat och är mogna för skörd. 36 De skördearbetare som leder människor till evigt liv ska få god lön. Tänk vilken glädje som väntar både den som sår och den som skördar! 37 För här gäller ordspråket: en sår och en annan skördar. 38 Jag har sänt ut er för att skörda där ni inte har sått. Andra har utfört arbetet och ni ska få lön för deras möda.”

Många samarier kommer till tro

39 Många samarier från staden Sykar hade blivit övertygade om att Jesus var sänd av Gud när de hörde kvinnan säga: ”Han kunde säga mig allt vad jag har gjort.” 40 Så när de kom ut till honom bad de honom att stanna hos dem, och han stannade där i två dagar. 41 När de då fick höra honom själv tala var det ännu fler som började tro på honom, 42 och de sa till kvinnan: ”Nu är det inte längre det som du berättade för oss som får oss att tro. Nej, nu har vi själva hört honom och förstått att han verkligen är den som ska rädda människorna.”

Jesus botar en kunglig tjänstemans son

43 Efter de två dagarna fortsatte Jesus till Galileen. 44 Han hade själv sagt att en profet som framför Guds budskap blir respekterad överallt utom i sin egen hemtrakt. 45 Men nu tog galileerna emot honom med öppna armar, eftersom de hade varit i Jerusalem under påskhögtiden* och sett alla hans under. 46 Under vandringen genom Galileen kom han också tillbaka till staden Kana, där han en gång hade förvandlat vatten till vin. En man i kunglig* tjänst hade vid samma tid en son som låg svårt sjuk i staden Kafarnaum. 47 När mannen därför fick höra att Jesus hade kommit från Judeen och var i Galileen gick han till Kana för att träffa Jesus, och han bad honom att följa med till Kafarnaum för att bota hans pojke som låg döende. 48 Jesus frågade: ”Kan ni verkligen inte tro på mig, om ni inte ständigt får se under?” 49 Men mannen bad: ”Herre, kom innan min pojke dör.” 50 Då sa Jesus till honom: ”Gå hem igen. Din son lever.” Och mannen trodde på vad Jesus sa och gick hem igen. 51 Medan han fortfarande var på väg, möttes han sedan av sina tjänare som meddelade att pojken levde och var frisk. 52 Han frågade dem då vid vilken tid på dagen pojken hade börjat bli bättre, och de svarade: ”Igår eftermiddag vid ettiden försvann plötsligt febern.” 53 Då förstod pappan att det hade hänt i samma stund som Jesus hade sagt till honom: ”Din son lever.” Och tjänstemannen och alla i hans hus började tro på Jesus. 54 Detta var det andra undret Jesus gjorde, och han gjorde det när han hade kommit från Judeen till Galileen.