1The LORD says, ‘Go up and down the streets of Jerusalem. Look around. Think about what you see. Search through the market. See if you can find one honest person who tries to be truthful. If you can, I will forgive this city.2They make their promises in my name. They say, “You can be sure that the LORD is alive.” But their promises can’t be trusted.’3LORD, don’t your eyes look for truth? You struck down your people. But they didn’t feel any pain. You crushed them. But they refused to be corrected. They made their faces harder than stone. They refused to turn away from their sins.4I thought, ‘The people of Jerusalem are foolish. They don’t know how the LORD wants them to live. They don’t know what their God requires of them.5So I will go to the leaders. I’ll speak to them. They should know how the LORD wants them to live. They must know what their God requires of them.’ But all of them had broken off the yoke the LORD had put on them. They had torn off the ropes he had tied them up with.6So a lion from the forest will attack them. A wolf from the desert will destroy them. A leopard will hide and wait near their towns. It will tear to pieces anyone who dares to go out. Again and again they have refused to obey the LORD. They have turned away from him many times.7The LORD says, ‘Jerusalem, why should I forgive you? Your people have deserted me. They have made their promises in the names of gods that are not really gods at all. I supplied everything they needed. But they committed adultery. Large crowds went to the houses of prostitutes.8Your people are like stallions that have plenty to eat. Their sinful desires are out of control. Each of them goes after another man’s wife.9Shouldn’t I punish them for this?’ announces the LORD. ‘Shouldn’t I pay back the nation that does these things?10‘Armies of Babylon, go through their vineyards and destroy them. But do not destroy them completely. Strip off their branches. These people do not belong to me.11The people of Israel and the people of Judah have not been faithful to me at all,’ announces the LORD.12They have told lies about the LORD. They said, ‘He won’t do anything! No harm will come to us. We will never see war or be hungry.13The prophets are nothing but wind. Their message doesn’t come from the LORD. So let what they say will happen be done to them.’14The LORD God rules over all. He says to me, ‘The people have spoken these words. So my words will be like fire in your mouth. I will make the people like wood. And the fire will burn them up.’15‘People of Israel, listen to me,’ announces the LORD. ‘I am bringing against you a nation from far away. It is an old nation. And it will last for a long time. Its people speak a language you do not know. You can’t understand what they are saying.16The bags they carry their arrows in are like an open grave. All their soldiers are mighty.17They will eat up your crops and your food. They will strike down your sons and daughters. They will kill your sheep and cattle. They will destroy your vines and fig-trees. You trust in your cities that have high walls around them. But the people in them will be killed by swords.18‘In spite of that, even in those days I will not destroy you completely,’ announces the LORD.19‘ “Jeremiah”, the people will ask, “Why has the LORD our God done all this to us?” Then you will tell them, “You have deserted the LORD. You have served other gods in your own land. So now you will serve another nation in a land that is not your own.”20‘Here is what I want you to announce to the people of Jacob. Tell it in Judah. Tell them I say,21“Listen to this, you foolish people, who do not have any sense. You have eyes, but you do not see. You have ears, but you do not hear.22Shouldn’t you have respect for me?” announces the LORD. “Shouldn’t you tremble with fear in front of me? I made the sand to hold the ocean back. It will do that for ever. The ocean can’t go past it. The waves might roll, but they can’t sweep over it. They might roar, but they can’t go across it.23But you people have stubborn hearts. You refuse to obey me. You have turned away from me. You have gone astray.24You do not say to yourselves, ‘Let us have respect for the LORD our God. He sends rain in the autumn and the spring. He promises us that the harvest will come at the same time each year.’25But the things you have done wrong have robbed you of these gifts. Your sins have kept these good things far away from you.”26‘Jeremiah, some of my people are evil. They hide and wait just as people hide to catch birds. They set traps for people.27A hunter uses tricks to fill his cage with birds. And my people have filled their houses with a lot of goods. They have become rich and powerful.28They have grown fat and heavy. There is no limit to the evil things they do. In court they do not seek justice. They don’t protect the rights of children whose fathers have died. They do not stand up for poor people.29Shouldn’t I punish them for this?’ announces the LORD. ‘Shouldn’t I pay back the nation that does these things?30‘Something horrible and shocking has happened in the land.31The prophets prophesy lies. The priests rule by their own authority. And my people love it this way. But what will you do in the end?’
Nya Levande Bibeln
Ingen har respekt för Herren
1Gå gata upp och gata ner i Jerusalem! Sök bland både hög och låg och försök få tag i någon enda som är ärlig och uppriktig! Sök på varje gata och varje torg! Om du finner en enda, ska jag låta bli att förstöra staden!2Man ljuger till och med under ed.3Herre, du accepterar inget annat än sanningen. Du har straffat dem, men de vill inte ändra sig och bli ärliga! Du har slagit dem, men de vägrar att vända om från sina synder. Med ansikten hårda som sten, står de fasta i sitt beslut att inte göra bättring.4Men jag frågade mig vad vi egentligen har att vänta oss från de fattiga och okunniga? De känner inte till Guds vägar. Hur ska de då kunna lyda honom?5Jag ska gå till deras ledare och tala med dem. De känner till Herrens vägar och den dom som följer på synd. Men också de har helt förkastat sin Gud.6Därför ska jag låta dem drabbas av vreden från 'skogens lejon'. 'Vargen i öknen' ska störta sig över dem, och en 'leopard' ska smyga utanför deras städer och slita alla som går ut utanför stadsmurarna i stycken. Deras synder är många, och deras olydnad mot mig är stor.7Hur skulle jag kunna förlåta dig? Till och med dina barn har vänt sig bort från mig och tillber gudar som inte är gudar. Jag gav dem allt de behövde, och de har tackat med otrohet och gått till prostituerade.8De är som välmående och lystna hingstar i sina begär efter sin nästas hustru.9Ska jag inte straffa dem för en sådan sak? Ska jag inte låta min hämnd drabba ett sådant folk?10Gå ner i vingårdarna och förstör dem! Lämna bara något kvar. Men riv bort vinrankorna, för de är inte Herrens.11Folket i Israel och Juda är falskheten själv, säger Herren.12De har ljugit och sagt: "Han kommer inte att bry sig om oss! Det kommer inte något straff över oss! Det blir varken hungersnöd eller krig!13Guds profeter är pratmakare utan gudomlig auktoritet", säger de. "Deras förutsägelser om dom kommer bara över dem själva och inte över oss!"14Därför säger Herren, härskarornas Gud, till sina profeter: På grund av allt detta prat ska jag förvandla era ord och profetior till en flammande eld och bränna upp er som torr ved.15Ja, jag ska låta ett folk från ett avlägset land, en gammal och mäktig nation, komma över Israel, säger Herren, vars språk ni inte förstår.16Deras vapen är fruktansvärda och deras krigare grymma.17De ska lägga beslag på era åkrar och döda era barn. Era får och boskapshjordar ska de ta, ja, även era druvor och fikon. Era befästa städer, som ni tror är så säkra, kommer de att riva ner.18Men jag ska inte utplåna er helt, säger Herren.19Och när ditt folk frågar: "Varför gör Herren så här mot oss?" då ska du säga: "Ni förkastade honom och gav er åt andra gudar i ert eget land. Därför måste ni nu bli slavar åt främlingar i ett land som inte är ert eget."20Låt detta meddelande nå ut över hela Juda och till alla i Israel:21Hör upp, ni oförståndiga och dåraktiga folk, med ögon som inte ser och öron som inte hör. Har ni ingen respekt alls för mig? frågar Herren Gud.22Skulle ni inte bäva för mig? Jag som med mitt ord bestämmer havens gränser, så att de, hur de än brusar och ryter, inte kan överskrida dem. Är inte det en Gud som man borde frukta och tillbe?23Men mitt folk är hårdhjärtat. Det har vänt sig från mig och gått sin egen väg. Fastän jag är den som ger dem regn varje år, både vår och höst, och ger dem skördar, har de ändå inte någon respekt eller fruktan för mig.25Därför har jag tagit bort dessa välsignelser från dem. Deras synd har berövat dem allt detta goda.26Bland mitt folk finns det onda människor som lurar på sina offer som en jägare från sitt gömställe. De lägger ut fällor för andra.27De är fulla av falskhet och liknar en trång bur med för många fåglar. Och vad blir resultatet? Nu är de rika och mäktiga,28feta och välmående, och det finns ingen gräns för deras onda gärningar. De vägrar att ge de föräldralösa och fattiga rättvisa.29Skulle jag inte straffa dem för detta? säger Herren. Skulle jag inte ta hämnd på ett sådant folk?30Det är något fruktansvärt som har hänt detta land.31Falska profeter regerar över prästerna, och mitt folk vill ha det så! Men min dom över er står fast.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.