2.Samuel 3 | New International Reader’s Version

1 The war between Saul’s royal house and David’s royal house lasted a long time. David grew stronger and stronger. But the royal house of Saul grew weaker and weaker. 2 Sons were born to David in Hebron. His first son was Amnon. Amnon’s mother was Ahinoam from Jezreel. 3 His second son was Kileab. Kileab’s mother was Abigail. She was Nabal’s widow from Carmel. The third son was Absalom. His mother was Maakah. She was the daughter of Talmai, the king of Geshur. 4 The fourth son was Adonijah. His mother was Haggith. The fifth son was Shephatiah. His mother was Abital. 5 The sixth son was Ithream. His mother was David’s wife Eglah. Those sons were born to David in Hebron.

Abner goes over to David’s side

6 The fighting continued between David’s royal house and Saul’s royal house. Abner gained more and more power in the royal house of Saul. 7 While Saul was still alive, he had a concubine named Rizpah. She was the daughter of Aiah. Ish-Bosheth said to Abner, ‘Why did you sleep with my father’s concubine?’ 8 Abner was very angry because of what Ish-Bosheth said. So Abner answered, ‘Do you think I’m only a dog’s head? Am I on Judah’s side? To this day I’ve been faithful to the royal house of your father Saul. I’ve been faithful to his family and friends. I haven’t handed you over to David. But now you claim that I’ve sinned with this woman! 9 I will do for David what the LORD promised him. If I don’t, may God punish me greatly. 10 I’ll take the kingdom away from Saul’s royal house. I’ll set up the throne of David’s kingdom over Israel and Judah. He will rule from Dan all the way to Beersheba.’ 11 Ish-Bosheth didn’t dare to say another word to Abner. He was much too afraid of him. 12 Then Abner sent messengers to David to speak for him. They said, ‘Who will rule over this land? Make a covenant with me. Then I’ll help you bring all the Israelites over to your side.’ 13 ‘Good’, said David. ‘I will make a covenant with you. But there’s one thing I want you to do. Bring Saul’s daughter Michal to me. Don’t come to see me unless she’s with you.’ 14 Then David sent messengers to Saul’s son Ish-Bosheth. He ordered them to say, ‘Give me my wife Michal. She was promised to me. I paid for her the price that was demanded. I paid for her with the skins of 100 circumcised Philistines.’ 15 So Ish-Bosheth gave the order. He sent men who took Michal away from her husband Paltiel. Paltiel was the son of Laish. 16 But her husband followed her to Bahurim. He was crying all the way. Then Abner said to him, ‘Go back home!’ So he did. 17 Abner talked with the elders of Israel. He said, ‘For some time you have wanted to make David your king. 18 Now do it! The LORD made a promise to David. He said, “I will rescue my people Israel from the power of the Philistines. I will also rescue them from all their enemies. I will rescue them through my servant David.” ’ 19 Abner also spoke to the people of Benjamin in person. Then he went to Hebron to tell David everything. He told him what Israel and all the people of Benjamin wanted to do. 20 Abner had 20 men with him. They came to David at Hebron. So David prepared a feast for Abner and his men. 21 Then Abner said to David, ‘Let me go right now. I’ll gather together all the Israelites for you. After all, you are now my king and master. The people can make a covenant with you. Then you can rule over everyone you want to.’ So David sent Abner away. And he went in peace.

Joab murders Abner

22 Just then David’s men and Joab came back from attacking their enemies. They brought with them the large amount of goods they had taken. But Abner wasn’t with David in Hebron anymore. That’s because David had sent him away, and he had gone in peace. 23 Joab and all the soldiers with him arrived. Then he was told that Abner, the son of Ner, had come to see the king. He was told that the king had sent Abner away. He was also told that Abner had gone in peace. 24 So Joab went to the king. He said, ‘What have you done? Abner came to you. Why did you let him get away? Now he’s gone! 25 You know what Abner, the son of Ner, is like. He came to trick you. He wanted to watch your every move. He came to find out everything you are doing.’ 26 Then Joab left David. He sent messengers to get Abner. They brought Abner back from the well of Sirah. But David didn’t know about it. 27 When Abner returned to Hebron, Joab took him to one side. He brought him into an inside room. Joab acted as if he wanted to speak to him in private. But he really wanted to get even with him. That’s because Abner had spilled the blood of Joab’s brother Asahel. So Joab stabbed Abner in the stomach, and he died. 28 Later on, David heard about it. He said, ‘I and the people of my kingdom aren’t guilty of spilling the blood of Abner, the son of Ner. We are free of blame for ever in the sight of the LORD. 29 May Joab and his whole family line be held accountable for spilling Abner’s blood! May Joab’s family never be without someone who has an open sore or skin disease. May his family never be without someone who has to use a crutch to walk. May his family never be without someone who gets killed by a sword. And may his family never be without someone who doesn’t have enough to eat.’ 30 Joab and his brother Abishai murdered Abner. They did it because he had killed their brother Asahel in the battle at Gibeon. 31 David spoke to Joab and all the people with him. He said, ‘Tear your clothes. Put on the rough clothing people wear when they’re sad. Mourn when you walk in front of Abner’s body.’ King David himself walked behind it. 32 Abner’s body was buried in Hebron. The king wept out loud at Abner’s tomb. So did the rest of the people. 33 King David sang a song of sadness over Abner. He said, ‘Should Abner have died as sinful people do? 34 His hands were not tied. His feet were not chained. He died as if he had been killed by evil people.’ All the people mourned over Abner again. 35 Then all of them came and begged David to eat something. They wanted him to eat while it was still day. But David made a promise. He said, ‘I won’t taste bread or anything else before the sun goes down. If I do, may God punish me greatly!’ 36 All the people heard his promise and were pleased. In fact, everything the king did pleased them. 37 So on that day all the people there and all the Israelites understood. They knew that the king didn’t have anything to do with the murder of Abner, the son of Ner. 38 The king spoke to his men. He said, ‘Don’t you realise that a great commander has died in Israel today? 39 I’m the anointed king. But today I’m weak. These sons of Zeruiah are too powerful for me. May the LORD pay back the one who killed Abner! May he pay him back for the evil thing he has done!’

Nya Levande Bibeln

David får övertaget

1 Detta var början till det långa kriget mellan Sauls anhängare och Davids. Davids ställning blev allt starkare, medan motståndarnas inflytande avtog. 2 David fick flera söner medan han bodde i Hebron. Den äldste hette Amnon, och Ahinoam från Jisreel var mor till honom. 3 Hans andre son hette Kilab, och det var Abigail, änkan till Nabal från Karmel, som var hans mor. Den tredje sonen hette Absalom. Hans mor hette Maaka och hon var dotter till kung Gesur. 4 Den fjärde sonen föddes av Haggit och hette Adonia. Abital födde Sefatja, och 5 Egla födde Jitream.

Abner förhandlar med David

6 Allteftersom kriget fortsatte, stärkte Abner sin position bland Sauls efterföljare. 7 Han utnyttjade sin ställning och låg med Rispa, en flicka som varit en av Sauls bihustrur. När Is-Boset anklagade Abner för detta, 8 blev Abner rasande."Är jag en judisk hund som du kan behandla hur du vill?" skrek han. "Är detta min belöning? Efter allt vad jag har gjort för dig och för din far genom att inte förråda dig till David så anklagar du mig för en kvinnas skull? 9 Gud får straffa mig om jag inte gör allt jag kan för att ta riket från dig, hela vägen från Dan till Beer-Seba, och ge det till David, precis som Herren har förutsagt." 11 Is-Boset vågade inte säga ett ord till om saken. Han blev rädd för Abner. 12 Då sände Abner budbärare till David för att föreslå en överenskommelse. Mot en viss belöning var Abner villig att överlämna hela Israel till David. 13 David svarade: "Det ska väl kunna gå, men jag vill inte förhandla med dig om du inte tar med dig min hustru Mikal, Sauls dotter." 14 David sände sedan följande besked till Is-Boset: "Ge mig tillbaka min hustru Mikal, som jag köpte för hundra döda filisteer." 15 Då lät Is-Boset hämta henne från hennes man Paltiel, 16 som gråtande följde henne ända till Bahurim. Där befallde Abner honom att återvända hem. 17 Under tiden rådgjorde Abner med Israels ledare och påminde dem om att de under en lång tid hade velat få David till kung. 18 Han sa till dem: "Nu är det dags, för Herren har sagt: 'Det är David som jag ska använda för att frälsa folket från filisteerna och alla andra fiender.' " 19 Abner talade också med ledarna för Benjamins stam. Sedan gick han till Hebron och rapporterade för David om förhandlingarna med Benjamins och Israels folk. 20 Tjugo män följde med honom dit, och David ordnade med en fest för dem. 21 När Abner gick därifrån, lovade han David: "När jag kommer tillbaka, ska jag sammankalla hela Israels folk, och de kommer att välja dig till kung, som du så länge önskat. "Då garanterade David Abners säkerhet och lät honom återvända.

Joab dödar Abner

22 Men strax efter det att Abner hade gått, kom Joab och några av Davids män tillbaka från en plundringsfärd, och de hade mycket byte med sig. 23 Joab fick reda på att Abner just hade varit gäst hos kungen och återvänt oskadd. 24 Han rusade in till kungen och ropade: "Vad har du gjort? Vad menar du med att låta honom komma undan? Du vet mycket väl att han kom för att spionera på oss och att han planerar att återvända och anfalla oss!" 26 Utan att David visste något skickade Joab budbärare för att hinna upp Abner och be honom komma tillbaka. De hann ifatt honom vid Siras brunn, och han återvände med dem. 27 När Abner kom till Hebron tog Joab honom åt sidan vid stadsporten, som om han ville tala med honom i enrum. Men i stället drog han fram en dolk och dödade honom för att hämnas sin bror Asael. 28 När David hörde om detta, sa han: "Jag lovar inför Herren att jag och mitt folk är oskyldiga till detta brott mot Abner. 29 Joab och hans familj är de skyldiga, och det ska alltid förekomma spetälska, handikapp, barnlöshet och olyckor i deras familj." 30 Joab och hans bror Abisai dödade alltså Abner därför att han hade dödat deras bror Asael i slaget vid Gibeon. 31 Sedan sa David till Joab och alla dem som var med honom: "Riv sönder era kläder. Ta på er sorgkläder och sörj över att Abner är död."Kung David följde också med ut till gravplatsen. 32 De begravde Abner i Hebron, och kungen och allt folket grät och sörjde. Kungen sjöng en klagosång: 33 "Varför måste Abner dö som en dåre? Dina händer var inte bundna, dina fötter inte i bojor. Du mördades, ett offer för sammansvärjning."Och allt folket grät än en gång för hans skull. 35 Sedan kom man med mat till David, men han lovade Gud att han inte skulle äta något förrän solen gått ner. Detta gillade hans folk. Ja, allt David gjorde uppskattades av dem. 37 Den dagen förstod hela folket, både Juda och Israel, att David inte på något sätt var skyldig till Abners död. 38 David sa till sina män: "En stor ledare och en stor man i Israel har i dag fallit. 39 Och även om jag är Guds utvalde kung, så kan jag inte göra något åt dessa söner till Seruja. Men Herren ska låta sin hämnd drabba dessa grymma människor för deras onda gärningar!"

2.Samuel 3 | New International Reader’s Version Nya Levande Bibeln

Abner goes over to David’s side

Joab murders Abner

David får övertaget

Abner förhandlar med David

Joab dödar Abner