1.Samuel 18 | New International Reader’s Version Nya Levande Bibeln

1.Samuel 18 | New International Reader’s Version

Saul’s growing fear of David

1 David finished talking with Saul. After that, Jonathan and David became close friends. Jonathan loved David just as he loved himself. 2 From that time on, Saul kept David with him. He didn’t let him return home to his family. 3 Jonathan made a covenant with David because he loved him just as he loved himself. 4 Jonathan took off the robe he was wearing and gave it to David. He also gave him his military clothes. He even gave him his sword, his bow and his belt. 5 David did everything Saul sent him to do. He did it so well that Saul gave him a high rank in the army. That pleased Saul’s whole army, including his officers. 6 After David had killed Goliath, the men of Israel returned home. The women came out of all the towns of Israel to meet King Saul. They danced and sang joyful songs. They played harps and tambourines. 7 As they danced, they sang, ‘Saul has killed thousands of men. David has killed tens of thousands.’ 8 That song made Saul very angry. It really upset him. He said to himself, ‘They are saying David has killed tens of thousands of men. But they are saying I’ve killed only thousands. The only thing left for him to get is the kingdom itself.’ 9 From that time on, Saul watched David closely. 10 The next day an evil spirit sent by God came powerfully on Saul. Saul began to prophesy in his house. At that same time David began to play the harp, just as he usually did. Saul was holding a spear. 11 He threw it at David. As he did, he said to himself, ‘I’ll pin David to the wall.’ But David got away from him twice. 12 The LORD had left Saul and was with David. So Saul was afraid of David. 13 He sent David away. He put him in command of 1,000 men. David led the troops in battle. 14 In everything he did, he was very successful. That’s because the LORD was with him. 15 When Saul saw how successful David was, he became afraid of him. 16 But all the troops of Israel and Judah loved David. That’s because he led them in battle. 17 Saul said to David, ‘Here is my elder daughter Merab. I’ll give her to you to be your wife. Just serve me bravely and fight the LORD’s battles.’ Saul said to himself, ‘I won’t have to lift my hand to strike him down. The Philistines will do that!’ 18 But David said to Saul, ‘Who am I? Is anyone in my whole family that important in Israel? Am I worthy to become the king’s son-in-law?’ 19 The time came for Saul to give his daughter Merab to David. Instead, Saul gave her to Adriel from Meholah to be his wife. 20 Saul’s daughter Michal was in love with David. When they told Saul about it, he was pleased. 21 ‘I’ll give her to David to be his wife,’ Saul said to himself. ‘Then maybe she’ll trap him. And maybe the Philistines will strike him down.’ So Saul said to David, ‘Now you have a second chance to become my son-in-law.’ 22 Then Saul gave an order to his attendants. He said, ‘Speak to David in private. Tell him, “The king likes you. All his attendants love you. So become his son-in-law.” ’ 23 Saul’s attendants spoke those very words to David. But David said, ‘Do you think it’s a small thing to become the king’s son-in-law? I’m only a poor man. I’m not very well known.’ 24 Saul’s attendants told him what David had said. 25 Saul said, ‘Tell David, “Here’s the price the king wants for the bride. He wants you to kill 100 Philistines. Then bring back the skins you cut off when you circumcise them. That’s how Saul will get even with his enemies.” ’ Saul hoped that the Philistines would strike David down. 26 Saul’s attendants also told David those things. Then David was pleased to become the king’s son-in-law. So before the wedding day, 27 David and his men went out and killed 200 Philistines. They circumcised the Philistines. Then David brought back all the skins. They counted out the full number and gave them to the king. By doing that, David could become the king’s son-in-law. So Saul gave David his daughter Michal to be his wife. 28 Saul realised that the LORD was with David. He also realised that his daughter Michal loved David. 29 So Saul became even more afraid of him. As long as Saul lived, he remained David’s enemy. 30 The Philistine commanders kept on going out to battle. Every time they did, David had more success against them than the rest of Saul’s officers. So his name became well known.

Holy Bible, New International Reader’s Version®, NIrV® (Anglicised) Copyright © 1995, 1996, 1998, 2014 by Biblica, Inc.® Used with permission. All rights reserved worldwide. “Biblica”, “International Bible Society” and the Biblica Logo are trademarks registered in the United States Patent and Trademark Office by Biblica, Inc. Used with permission.

Nya Levande Bibeln

Saul avundas David

1 När kung Saul hade slutat sitt samtal med David, träffade David Jonatan, och de blev omedelbart mycket goda vänner. Kung Saul behöll nu David i Jerusalem och lät honom inte återvända hem. Jonatan ingick ett förbund med David 4 och bekräftade överenskommelsen genom att ge honom sin mantel och skjorta och även sitt svärd, sin båge och sitt bälte. 5 David blev Sauls specielle assistent och utförde alltid sina uppdrag framgångsrikt. Saul gjorde honom därför till befälhavare över sina trupper, ett förordnande som uppskattades av armén och allmänheten. 6 När den segrande israelitiska armén återvände hem efter Davids seger över Goljat, 7 möttes den överallt av kvinnor, som kom från alla städer längs vägen där armén drog fram för att fira segern och möta kung Saul. De sjöng och dansade av glädje med tamburiner och cymbaler, men deras sång skorrade illa i Sauls öron, eftersom texten löd:"Saul har slagit sina tusen och David sina tiotusen!" 8 "Vad är detta?" sa han mycket upprörd för sig själv. "De ger David tiotusen, men jag får bara tusen! Ja, en vacker dag kanske de rentav vill göra honom till kung!" 9 Från den dagen såg kung Saul med avund på David. 10 Redan nästa dag kom en ond ande över Saul, och han började uppföra sig mycket obehärskat. David lugnade ner honom genom att spela på sin harpa, och det fick han sedan göra varje gång Saul kom under denna onda påverkan. Saul satt med sitt spjut i handen. 11 Plötsligt kastade han det mot David för att nagla fast honom vid väggen, men David lyckades hoppa åt sidan. Detta upprepades ytterligare en gång. Saul var rädd för David. Han visste att Herren hade lämnat honom och nu i stället var med David. 13 Därför skickade han bort David från hovet och gav honom befälet över en avdelning på tusen man, som han sedan anförde under olika uppdrag. Men David blev ännu mer uppmärksammad och populär bland folket. 14 David fortsatte att lyckas i allt han gjorde, för Herren var med honom. 15 När kung Saul märkte detta, blev han allt mer rädd för honom, men hela Juda och Israel älskade David.

Davids hemgift - 200 döda filisteer

17 En dag sa Saul till David: "Jag är beredd att ge dig min dotter Merab till hustru. Men först måste du bevisa att du är en verklig soldat genom att kämpa för Herren." Saul tänkte nämligen för sig själv: "Jag ska sända ut honom att slåss mot filisteerna och låta dem döda honom, så slipper jag göra det själv." 18 "Skulle jag bli svärson åt själve kungen, jag som kommer från en så obetydlig familj och så enkla förhållanden?" utbrast David. 19 Men när det blev dags för bröllopet, lät Saul Adriel från Meholat gifta sig med henne i stället. 20 Under tiden hade Sauls dotter Mikal blivit kär i David, och Saul blev glad när han hörde detta. 21 "Här kommer ett annat tillfälle att låta filisteerna döda honom", tänkte han för sig själv. Men till David sa han: "Du kan fortfarande bli min svärson, för jag tänker ge min dotter Mikal till dig." 22 Sedan bad Saul sina män att tala i enrum med David och låta honom förstå att kungen verkligen tyckte om honom, och att de alla älskade honom och förutsatte att han skulle acceptera kungens förslag och bli hans svärson. 23 Men David svarade: "Hur kan en fattig man som jag, från en okänd familj, ha råd att gifta sig med kungens dotter?" 24 När Sauls män rapporterade detta för honom, 25 sa han till dem: "Berätta för David att den enda hemgift jag behöver är hundra döda filisteer. Allt jag vill ha är hämnd på mina fiender." Saul räknade med att David skulle dödas i striden. 26 David accepterade villkoret. Innan tidsfristen gick ut 27 hade han och hans män dödat tvåhundra filisteer och överlämnat deras förhudar till kung Saul. Då gav Saul Mikal åt David. 28 När kungen insåg att Herren verkligen var med David och förstod hur populär han var bland folket, 29 blev han ännu mer rädd för honom. Han hatade honom mer och mer för varje dag som gick. 30 Och varje gång den filisteiska armén anföll, var David mer framgångsrik än Sauls övriga officerare. Davids namn blev känt och uppskattat i hela landet.