Psalm 50 | King James Version

1 A Psalm of Asaph. The mighty God, even the LORD, hath spoken, and called the earth from the rising of the sun unto the going down thereof. 2 Out of Zion, the perfection of beauty, God hath shined. 3 Our God shall come, and shall not keep silence: a fire shall devour before him, and it shall be very tempestuous round about him. 4 He shall call to the heavens from above, and to the earth, that he may judge his people. 5 Gather my saints together unto me; those that have made a covenant with me by sacrifice. 6 And the heavens shall declare his righteousness: for God is judge himself. Selah. 7 Hear, O my people, and I will speak; O Israel, and I will testify against thee: I am God, even thy God. 8 I will not reprove thee for thy sacrifices or thy burnt offerings, to have been continually before me. 9 I will take no bullock out of thy house, nor he goats out of thy folds. 10 For every beast of the forest is mine, and the cattle upon a thousand hills. 11 I know all the fowls of the mountains: and the wild beasts of the field are mine. 12 If I were hungry, I would not tell thee: for the world is mine, and the fulness thereof. 13 Will I eat the flesh of bulls, or drink the blood of goats? 14 Offer unto God thanksgiving; and pay thy vows unto the most High: 15 And call upon me in the day of trouble: I will deliver thee, and thou shalt glorify me. 16 But unto the wicked God saith, What hast thou to do to declare my statutes, or that thou shouldest take my covenant in thy mouth? 17 Seeing thou hatest instruction, and castest my words behind thee. 18 When thou sawest a thief, then thou consentedst with him, and hast been partaker with adulterers. 19 Thou givest thy mouth to evil, and thy tongue frameth deceit. 20 Thou sittest and speakest against thy brother; thou slanderest thine own mother' son. 21 These things hast thou done, and I kept silence; thou thoughtest that I was altogether such an one as thyself: but I will reprove thee, and set them in order before thine eyes. 22 Now consider this, ye that forget God, lest I tear you in pieces, and there be none to deliver. 23 Whoso offereth praise glorifieth me: and to him that ordereth his conversation aright will I shew the salvation of God.

Nya Levande Bibeln

Sann tillbedjan

1 Herren, den mäktige Guden, kallar på alla människor från öster till väster! 2 Guds härlighets ljus lyser från det sköna berget Sion. 3 Ja, Herren kommer, han kan inte längre hålla tyst. En uppslukande eld går framför honom och en rasande storm omger honom. 4 Han har kommit för att döma sitt folk. Han ropar till himlen och jorden: 5 "Kalla samman mitt folk, som genom sina offer på mitt altare har ingått ett förbund med mig, och lovat mig trohet och lydnad." 6 Gud kommer att döma dem fullständigt rättvist, för hela himlen vittnar om hans rättvisa. 7 Mitt folk, lyssna, för jag är er Gud! Lyssna! Detta är mina anklagelser mot er: 8 Jag klagar inte på ert offrande och på de brännoffer ni regelbundet tar med er till mitt altare. 9 Men det är inte tjurar och bockar som jag begär av er, 10 för alla djur både i hagar och i skogar tillhör mig! Jag äger boskapen på de tusentals kullarna! Jag äger fåglarna under himlen och allt levande på marken. 12 Även om jag var hungrig, skulle jag inte säga det till er, för hela jorden är min, och allt som finns på den. 13 Tror ni verkligen att jag äter kött från tjurar och dricker blod från bockar? 14 Det jag vill ha är er uppriktiga tacksamhet. Jag vill att ni ska uppfylla allt ni lovat mig, den Högste. När ni inte ser någon utväg längre, ropa då till mig om hjälp, så att jag kan befria er och ni kan ära mig. 16 Men Gud säger till de ogudaktiga människorna: Varför rabblar ni bara upp mina lagar? Sluta med att tala om mina löften, 17 ni har ju vägrat att lyda mig och struntar helt i mina bud. 18 När ni ser en tjuv hjälper ni honom, och ni trivs tillsammans med människor som lever i omoral. 19 Så fort ni öppnar munnen ljuger ni och förbannar. 20 Ni talar illa om era medmänniskor och till och med om era egna bröder. 21 Ni trodde att jag inte brydde mig om det, för jag höll mig tyst, men nu ska ni få ert straff. Jag tänker gå till rätta med er och ta itu med er otrohet. 22 Hör vad jag säger, alla ni som glömt mig. Annars ska jag slita er i stycken, och då kan ingen rädda er längre. 23 Det offer som ärar mig är att visa tacksamhet mot mig, och de som vandrar på mina stigar ska veta att de kommer att bli frälsta.

Psalm 50 | King James Version Nya Levande Bibeln

Sann tillbedjan