Psalm 142 | King James Version

1 Maschil of David; A Prayer when he was in the cave. I cried unto the LORD with my voice; with my voice unto the LORD did I make my supplication. 2 I poured out my complaint before him; I shewed before him my trouble. 3 When my spirit was overwhelmed within me, then thou knewest my path. In the way wherein I walked have they privily laid a snare for me. 4 I looked on my right hand, and beheld, but there was no man that would know me: refuge failed me; no man cared for my soul. 5 I cried unto thee, O LORD: I said, Thou art my refuge and my portion in the land of the living. 6 Attend unto my cry; for I am brought very low: deliver me from my persecutors; for they are stronger than I. 7 Bring my soul out of prison, that I may praise thy name: the righteous shall compass me about; for thou shalt deal bountifully with me.

Nya Levande Bibeln

Ingen vill veta av mig

1 Jag ber högt till Gud! Jag ber om hans barmhärtighet och lägger fram mina problem för honom! 4 Jag är färdig att ge upp, och bara han vet vart jag ska gå för att komma undan de fällor som mina fiender har lagt ut för mig. 5 Där är en! Alldeles till höger! Ingen ägnar mig en enda tanke, ingen vill hjälpa mig. Ingen bryr sig det minsta om vad som händer mig. 6 Därför bad jag till Herren. Herre, bad jag, bara du kan skydda mig och hålla mig vid liv. 7 Hör mina rop på hjälp, för jag är förtvivlad. Rädda mig från mina förföljare. Jag är hjälplös och utlämnad till dem. 8 För mig ut ur fängelset, så att jag kan prisa dig! Då kommer de rättfärdiga att glädja sig tillsammans med mig över all den hjälp du har gett mig.

Psalm 142 | King James Version Nya Levande Bibeln

Ingen vill veta av mig