Matthäus 12 | King James Version

1 At that time Jesus went on the sabbath day through the corn; and his disciples were an hungred, and began to pluck the ears of corn, and to eat. 2 But when the Pharisees saw it, they said unto him, Behold, thy disciples do that which is not lawful to do upon the sabbath day. 3 But he said unto them, Have ye not read what David did, when he was an hungred, and they that were with him; 4 How he entered into the house of God, and did eat the shewbread, which was not lawful for him to eat, neither for them which were with him, but only for the priests? 5 Or have ye not read in the law, how that on the sabbath days the priests in the temple profane the sabbath, and are blameless? 6 But I say unto you, That in this place is one greater than the temple. 7 But if ye had known what this meaneth, I will have mercy, and not sacrifice, ye would not have condemned the guiltless. 8 For the Son of man is Lord even of the sabbath day. 9 And when he was departed thence, he went into their synagogue: 10 And, behold, there was a man which had his hand withered. And they asked him, saying, Is it lawful to heal on the sabbath days? that they might accuse him. 11 And he said unto them, What man shall there be among you, that shall have one sheep, and if it fall into a pit on the sabbath day, will he not lay hold on it, and lift it out? 12 How much then is a man better than a sheep? Wherefore it is lawful to do well on the sabbath days. 13 Then saith he to the man, Stretch forth thine hand. And he stretched it forth; and it was restored whole, like as the other. 14 Then the Pharisees went out, and held a council against him, how they might destroy him. 15 But when Jesus knew it, he withdrew himself from thence: and great multitudes followed him, and he healed them all; 16 And charged them that they should not make him known: 17 That it might be fulfilled which was spoken by Esaias the prophet, saying, 18 Behold my servant, whom I have chosen; my beloved, in whom my soul is well pleased: I will put my spirit upon him, and he shall shew judgment to the Gentiles. 19 He shall not strive, nor cry; neither shall any man hear his voice in the streets. 20 A bruised reed shall he not break, and smoking flax shall he not quench, till he send forth judgment unto victory. 21 And in his name shall the Gentiles trust. 22 Then was brought unto him one possessed with a devil, blind, and dumb: and he healed him, insomuch that the blind and dumb both spake and saw. 23 And all the people were amazed, and said, Is not this the son of David? 24 But when the Pharisees heard it, they said, This fellow doth not cast out devils, but by Beelzebub the prince of the devils. 25 And Jesus knew their thoughts, and said unto them, Every kingdom divided against itself is brought to desolation; and every city or house divided against itself shall not stand: 26 And if Satan cast out Satan, he is divided against himself; how shall then his kingdom stand? 27 And if I by Beelzebub cast out devils, by whom do your children cast them out? therefore they shall be your judges. 28 But if I cast out devils by the Spirit of God, then the kingdom of God is come unto you. 29 Or else how can one enter into a strong man's house, and spoil his goods, except he first bind the strong man? and then he will spoil his house. 30 He that is not with me is against me; and he that gathereth not with me scattereth abroad. 31 Wherefore I say unto you, All manner of sin and blasphemy shall be forgiven unto men: but the blasphemy against the Holy Ghost shall not be forgiven unto men. 32 And whosoever speaketh a word against the Son of man, it shall be forgiven him: but whosoever speaketh against the Holy Ghost, it shall not be forgiven him, neither in this world, neither in the world to come. 33 Either make the tree good, and his fruit good; or else make the tree corrupt, and his fruit corrupt: for the tree is known by his fruit. 34 O generation of vipers, how can ye, being evil, speak good things? for out of the abundance of the heart the mouth speaketh. 35 A good man out of the good treasure of the heart bringeth forth good things: and an evil man out of the evil treasure bringeth forth evil things. 36 But I say unto you, That every idle word that men shall speak, they shall give account thereof in the day of judgment. 37 For by thy words thou shalt be justified, and by thy words thou shalt be condemned. 38 Then certain of the scribes and of the Pharisees answered, saying, Master, we would see a sign from thee. 39 But he answered and said unto them, An evil and adulterous generation seeketh after a sign; and there shall no sign be given to it, but the sign of the prophet Jonas: 40 For as Jonas was three days and three nights in the whale's belly; so shall the Son of man be three days and three nights in the heart of the earth. 41 The men of Nineveh shall rise in judgment with this generation, and shall condemn it: because they repented at the preaching of Jonas; and, behold, a greater than Jonas is here. 42 The queen of the south shall rise up in the judgment with this generation, and shall condemn it: for she came from the uttermost parts of the earth to hear the wisdom of Solomon; and, behold, a greater than Solomon is here. 43 When the unclean spirit is gone out of a man, he walketh through dry places, seeking rest, and findeth none. 44 Then he saith, I will return into my house from whence I came out; and when he is come, he findeth it empty, swept, and garnished. 45 Then goeth he, and taketh with himself seven other spirits more wicked than himself, and they enter in and dwell there: and the last state of that man is worse than the first. Even so shall it be also unto this wicked generation. 46 While he yet talked to the people, behold, his mother and his brethren stood without, desiring to speak with him. 47 Then one said unto him, Behold, thy mother and thy brethren stand without, desiring to speak with thee. 48 But he answered and said unto him that told him, Who is my mother? and who are my brethren? 49 And he stretched forth his hand toward his disciples, and said, Behold my mother and my brethren! 50 For whosoever shall do the will of my Father which is in heaven, the same is my brother, and sister, and mother.

Nya Levande Bibeln

Jesus efterföljare plockar ax på vilodagen

1 En vilodag* lite senare vandrade Jesus och hans efterföljare genom några sädesfält. Och efterföljarna var hungriga och började rycka av ax och äta. 2 Men några fariseer* fick se det och protesterade: ”Titta vad de gör! Det är ju förbjudet enligt Moses lag* att skörda på vilodagen.” 3 Då sa Jesus till dem: ”Har ni aldrig läst vad kung David gjorde när han och hans följeslagare blev hungriga?* 4 Han gick in i Guds hus, och både han och hans män åt av det speciella bröd som bara prästerna får äta. De bröt också mot lagen. 5 Och har ni aldrig läst i lagen att prästerna som tjänstgör i templet får arbeta på vilodagen? 6 Men jag försäkrar er, att här finns en som är större än templet! 7 Om ni förstod vad som menas med orden: ’Jag vill hellre att ni visar varandra kärlek, än att ni offrar till mig’*, så skulle ni inte döma dem som är oskyldiga. 8 För jag, Människosonen*, har rätt att avgöra vad som är tillåtet på vilodagen.”

Jesus botar en man på vilodagen

9 Sedan gick Jesus vidare och kom in i deras synagoga*, 10 och där fick han se en man som hade en vanställd hand. Fariseerna* frågade honom då: ”Tillåter Moses lag* att man botar någon på vilodagen*?” De hoppades naturligtvis att han skulle svara ”ja”, så att de skulle få något att anklaga honom för. 11 Men han svarade: ”Om någon av er har ett får och det faller i en grop på vilodagen, griper han då inte tag i det och drar upp det redan samma dag? Självklart gör han det! 12 Tänk då på hur mycket mer värd en människa är, än ett får! Det är alltså tillåtet att göra gott på vilodagen.” 13 Sedan sa han till mannen: ”Räck fram din hand.” Och när mannen gjorde det, blev handen frisk igen och lika stark som den andra! 14 Men fariseerna gick ut och började göra upp planer på hur de skulle få Jesus arresterad och dödad.

Guds tjänare 

15 När Jesus fick reda på detta, drog han sig bort därifrån. Många människor följde efter honom, och han botade alla sjuka bland dem, 16 men för att inte väcka misstankar om vem han var, förbjöd han dem strängt att berätta om det. 17 Genom detta blev det verklighet som Gud sagt genom profeten Jesaja: 18 ”Detta är min utvalda tjänare! Han är min älskade, mitt hjärtas glädje. Jag ska fylla honom med min Ande, och han ska förklara för folken vad rättvisa är. 19 Han griper inte till våld eller skriker, hans röst ska inte höras på gatorna! 20 Han slår inte ner de svaga eller släcker det hopp som tynar. En dag ska han låta rättvisan segra. 21 Han ska vara världens hopp.”*

Jesus beskylls för att vara i förbund med djävulen

22 Sedan förde man till honom en besatt man som var både blind och stum. Och Jesus botade honom, så att han kunde se och tala. 23 Folk blev alldeles häpna, och sa: ”Kanske Jesus ändå är den som ska ärva kung Davids tron*?” 24 Men när fariseerna* fick höra om undret, sa de: ”Han driver säkert ut de onda andarna med hjälp av Satan*, de onda andarnas härskare.” 25 Jesus, som förstod vad fariseerna tänkte, sa då till dem: ”Ett rike där man strider mot varandra går under, och en stad eller en familj där man strider mot varandra upphör snart att existera. 26 Om Satan därför driver ut sina egna onda andar, då strider han ju mot sig själv. Hur ska han då kunna fortsätta att styra sitt rike? 27 Och om jag driver ut de onda andarna med hjälp av Satan, vilken kraft använder då era egna anhängare när de driver ut dem? Kanske de kan svara på era anklagelser! 28 Men om det är med Guds Ande jag driver ut de onda andarna, då har ju Gud kommit för att regera bland er.* 29 Så här är det: Satan är som en stark man, och vill man gå in i en stark mans hus och plundra honom på vad han äger, måste man första binda honom. Sedan kan man gå in och plundra hans hus. 30 Den som inte är för mig är emot mig, och den som inte hjälper mig i mitt arbete, han motarbetar mig. 31 Jag varnar er därför: All synd och hädelse* kan förlåtas, utom hädelse mot Guds heliga Ande. Det är en oförlåtlig synd. 32 Den som säger något mot mig, Människosonen*, kan få förlåtelse, men den som säger något mot Guds heliga Ande, kommer aldrig att bli förlåten, vare sig i den här världen eller i den kommande. 33 Ett träd känns igen på sin frukt. Antingen är trädet bra och då bär det bra frukt, eller är det dåligt och då bär det dålig frukt. 34 Ni huggormsyngel! Hur skulle ni som är onda kunna säga något gott? Munnen talar ju vad hjärtat är fullt av. 35 En god människas ord visar på den godhet som bor i hennes hjärta, medan en ond människas ord avslöjar det onda inom henne. 36 Jag säger er, att på domens dag ska ni få stå till svars för varje onyttigt ord ni har talat. 37 De ord ni talar nu ska avgöra ert öde då. Antingen kommer ni att frias genom dem, eller att dömas genom dem.”

De religiösa ledarna ber Jesus om ett tecken

38 En dag kom några av laglärarna*, tillsammans med fariseerna*, och bad att få se ett tecken som skulle bevisa att Jesus verkligen var Messias, den utlovade kungen. 39 Men Jesus svarade: ”Detta onda och gudlösa släkte kräver ett tecken, men det enda tecken de ska få se är det som hände med profeten Jona*. 40 På samma sätt som Jona var i den stora fisken i tre dygn, kommer jag, Människosonen*, att vara i jordens inre i tre dygn*. 41 Invånarna i Nineve ska på domens dag uppstå från de döda tillsammans med er och döma er, för de övergav sitt onda levnadssätt och vände sig till Gud när de hörde Jona framföra Guds budskap. Men här finns en som är större än Jona, och ni vägrar att tro på honom. 42 Också Söderns drottning* ska på domens dag träda fram som vittne mot detta släkte och döma dem. Hon kom ju från ett avlägset land för att lyssna till Salomos vishet. Men här finns en som är större än Salomo, och ni vägrar att tro på honom. 43 Detta onda släkte kommer att drabbas av samma öde som många besatta gör: När en ond ande drivs ut ur en människa, irrar den oroligt omkring i öknen och letar efter ett nytt offer. Hittar den då ingen säger den: ’Jag vänder tillbaka till den människa jag kom ifrån.’ Och när den gör det och finner hennes hjärta tomt, rent och iordningställt, letar den reda på sju andar till, ännu värre än den själv. Tillsammans tar de sedan kontrollen över människan, och hon får det långt värre än hon hade det förut.”

Jesus riktiga familj

46 Medan Jesus fortfarande talade till folket kom hans mamma och bröder dit och ville prata med honom, men de stannade utanför huset. Någon sa till honom: ”Din mamma och dina bröder står här utanför och vill träffa dig.” 48 Men han svarade: ”Min mamma och mina bröder! Vilka är det?” 49 Sedan pekade han på sina efterföljare och sa: ”Det här är min mamma och mina bröder. 50 Var och en som lyder min Far i himlen är min bror, min syster och min mamma!”

Matthäus 12 | King James Version Nya Levande Bibeln