2.Korinther 9 | King James Version

1 For as touching the ministering to the saints, it is superfluous for me to write to you: 2 For I know the forwardness of your mind, for which I boast of you to them of Macedonia, that Achaia was ready a year ago; and your zeal hath provoked very many. 3 Yet have I sent the brethren, lest our boasting of you should be in vain in this behalf; that, as I said, ye may be ready: 4 Lest haply if they of Macedonia come with me, and find you unprepared, we (that we say not, ye) should be ashamed in this same confident boasting. 5 Therefore I thought it necessary to exhort the brethren, that they would go before unto you, and make up beforehand your bounty, whereof ye had notice before, that the same might be ready, as a matter of bounty, and not as of covetousness. 6 But this I say, He which soweth sparingly shall reap also sparingly; and he which soweth bountifully shall reap also bountifully. 7 Every man according as he purposeth in his heart, so let him give; not grudgingly, or of necessity: for God loveth a cheerful giver. 8 And God is able to make all grace abound toward you; that ye, always having all sufficiency in all things, may abound to every good work: 9 (As it is written, He hath dispersed abroad; he hath given to the poor: his righteousness remaineth for ever. 10 Now he that ministereth seed to the sower both minister bread for your food, and multiply your seed sown, and increase the fruits of your righteousness;) 11 Being enriched in every thing to all bountifulness, which causeth through us thanksgiving to God. 12 For the administration of this service not only supplieth the want of the saints, but is abundant also by many thanksgivings unto God; 13 Whiles by the experiment of this ministration they glorify God for your professed subjection into the gospel of Christ, and for your liberal distribution unto them, and unto all men; 14 And by their prayer for you, which long after you for the exceeding grace of God in you. 15 Thanks be unto God for his unspeakable gift.

Nya Levande Bibeln

1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om insamlingen till de troende i Jerusalem. 2 Jag vet ju hur villiga ni är att ge, och jag har redan skrutit över er inför församlingarna här i Makedonien. Jag sa: ”De troende i provinsen Achaia* var beredda att hjälpa till redan för ett år sedan.” Och er entusiasm har smittat av sig på de flesta här. 3 Men jag skickar ändå Titus och de två andra för att vara säker på att ni verkligen har förberett er som jag sa. Jag vill ju inte ha skrutit i onödan över er iver att hjälpa till. 4 Tänk vad både ni och jag skulle få skämmas om jag kom med några troende från Makedonien för att hämta gåvan, och ni inte hade samlat in något! 5 Det var därför jag bad dessa tre att resa i förväg, så att den stora gåva ni talade om kan vara insamlad och klar när jag kommer. Det får ju inte se ut som om ni i sista stund samlar ihop något bara för att ni är tvungna. 6 Kom ihåg att på det här området gäller samma lag som inom jordbruket: den som sår litet får skörda lite, och den som sår mycket får skörda mycket. 7 Var och en ska bestämma sig för hur mycket han vill ge. Det får inte ske motvilligt eller av tvång, för Gud älskar den som ger med glädje. 8 Men Gud har makt att ge er allt vad ni behöver och mer därtill, så att ni alltid med glädje kan ge stora gåvor till alla som behöver hjälp. 9 Det står i Skriften* om den som är generös: ”Han ger frikostigt till de fattiga, och man ska minnas hans goda gärningar för alltid.”* 10 Och Gud som ger bonden säd att så och bröd att äta, ska också ge er så mycket ”säd” att ni kan så ut till de fattiga, och samla på er en stor skörd av goda gärningar. 11 Ja, Gud ska ge er ett sådant överflöd på allt, att ni kan ge generösa gåvor till andra. Och när vi överlämnar gåvan till de troende i Jerusalem, kommer de att tacka Gud för er. 12 Insamlingen kommer alltså att få två resultat: För det första får de troende i Jerusalem allt vad de behöver. För det andra blir Gud tackad om och om igen. 13 När de ser gåvan kommer de ju att hylla Gud för att ni omsätter det glada budskapet om Kristus i praktisk handling och generöst delar med er av era tillgångar till både dem och andra. 14 Ja, de kommer att älska er och be för er, eftersom Gud i sin oändliga godhet lät er höra budskapet och omsätta det i praktiken. 15 Och själv tackar jag Gud för att han gav oss Kristus, denna obeskrivligt stora gåva.

2.Korinther 9 | King James Version Nya Levande Bibeln