1Ein Psalm Asafs.
Gott, ja Gott, der HERR, hat gesprochen, /
er rief die Erde
vom Aufgang der Sonne bis zu ihrem Untergang.2Vom Zion her, der Krone der Schönheit,
ging Gott auf in strahlendem Glanz.3Unser Gott möge kommen und nicht schweigen;
Feuer frisst vor ihm her; um ihn stürmt es gewaltig.4Dem Himmel droben und der Erde ruft er zu,
um sein Volk zu richten:5Versammelt mir all meine Frommen,
die den Bund mit mir schließen beim Opfer!6Da taten die Himmel seine Gerechtigkeit kund;
weil Gott selbst der Richter ist. [Sela]7Höre, mein Volk, ich rede. /
Israel, ich bin gegen dich Zeuge,
Gott, dein Gott bin ich.8Nicht wegen deiner Opfer rüge ich dich,
deine Brandopfer sind mir immer vor Augen.9Aus deinem Haus nehme ich keinen Stier an,
keine Böcke aus deinen Hürden.10Denn mir gehört alles Wild des Waldes,
das Vieh auf den Bergen zu Tausenden.11Ich kenne alle Vögel der Berge,
was sich regt auf dem Feld, ist mein Eigen.*12Hätte ich Hunger, ich brauchte es dir nicht zu sagen,
denn mein ist der Erdkreis und seine ganze Fülle.13Soll ich denn das Fleisch von Stieren essen
und das Blut von Böcken trinken?14Bring Gott ein Opfer des Dankes
und erfülle dem Höchsten deine Gelübde!15Ruf mich am Tage der Not;
dann rette ich dich und du wirst mich ehren.16Zum Frevler aber spricht Gott: /
Was zählst du meine Gebote auf
und führst meinen Bund in deinem Mund?17Dabei war Zucht dir verhasst,
meine Worte warfst du hinter dich.18Sahst du einen Dieb, hattest du an ihm Gefallen,
mit Ehebrechern hattest du Gemeinschaft.19Dein Mund redete böse Worte
und mit Betrug verbindet sich deine Zunge.20Du setzt dich hin und redest gegen deinen Bruder,
auf den Sohn deiner Mutter häufst du Verleumdung.21Das hast du getan und ich soll schweigen? /
Meinst du, ich bin wie du?
Ich halte es dir vor Augen und rüge dich.22Ihr, die ihr Gott vergesst, begreift es doch!
Sonst zerreiße ich euch und niemand kann euch retten.23Wer Opfer des Dankes bringt, ehrt mich;
wer den rechten Weg beachtet, den lasse ich das Heil Gottes schauen.
nuBibeln
Herrens dom
1En psalm av Asaf*. Gud, HERREN Gud, har talat, och han kallar på jorden från öster till väster.2Från Sion i dess fullkomliga skönhet träder Gud fram i glans.3Vår Gud kommer, han håller inte tyst. En uppslukande eld går framför honom och en rasande storm omger honom.4Han kallar på himlen där ovan, och på jorden, för att döma sitt folk.5”Samla till mig mina fromma, som ingår ett förbund med mig genom offer.”6Himlarna förkunnar hans rättfärdighet, för Gud är den som dömer. Séla7”Lyssna, mitt folk, jag vill tala! Israel, jag vill vittna mot dig. Jag är Gud, din Gud.8Jag klagar inte på dina offer eller brännoffer, för dem har jag alltid framför mig.9Jag behöver inga tjurar från ditt stall eller bockar ur dina fållor,10för alla skogens djur är mina, likaså boskapen på de tusentals bergen.11Jag känner varje fågel i bergen och allt levande på marken är mitt.12Även om jag var hungrig, skulle jag inte säga det till dig, för hela jorden är min, och allt som finns på den.13Skulle jag äta kött från tjurar och dricka blod från bockar?14Offra tacksägelse åt Gud, och fullfölj vad du lovat till den Högste.15Ropa till mig i nödens tid, och jag ska befria dig, och du ska ära mig.”16Men till den gudlöse säger Gud: ”Varför rabblar du bara upp mina bud och talar om mitt förbund17du som hatar vägledning och vänder ryggen åt mina ord?18När du ser en tjuv, slår du dig ihop med honom, och du ger dig i lag med äktenskapsbrytare.19Du använder din mun till det onda och väver svek med din tunga.20Du talar illa om din bror och förtalar din mors son.21Detta har du gjort, och jag höll mig tyst. Du tänkte då att jag var som du. Men jag tänker gå till rätta med dig och låta dig se att jag straffar dig.22Lägg märke till detta, ni som glömmer Gud, för att jag inte ska slita er i stycken, och då kan ingen rädda er längre.23Den som offrar tacksägelse ärar mig, och den som vandrar på min väg ska jag låta se Guds frälsning.”
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.