1Ich wurde gesucht von denen, / die nicht forschten,
ich wurde gefunden von denen, / die mich nicht suchten.
Ich sagte zu einer Nation, / die mich nicht anrief: / Hier bin ich, hier bin ich!2Den ganzen Tag streckte ich meine Hände aus / nach einem abtrünnigen Volk,
nach denen, die den Weg gehen, der nicht gut ist, / hinter ihren eigenen Plänen her,3nach dem Volk, / das mich ständig ins Angesicht kränkt:
die schlachten in Gärten / und räuchern auf Ziegelsteinen,4die in Grabkammern sitzen / und die Nächte in Höhlen verbringen,
die Schweinefleisch essen / und unreine Brühe in ihren Töpfen haben,5die sagen: Bleib, wo du bist, komm mir nicht nahe, / denn sonst mache ich dich heilig.
Diese Leute sind Rauch in meiner Nase, / ein loderndes Feuer den ganzen Tag.6Siehe, es ist aufgeschrieben vor mir, / ich werde nicht schweigen, / sondern ich vergelte, ja ich vergelte ihnen in ihren Schoß hinein:7für eure Schuld / und die Schuld eurer Väter, spricht der HERR.
Denen, die auf den Bergen räucherten / und mich auf den Hügeln verhöhnten,
messe ich zuerst ihren Lohn zu, / in ihren Schoß hinein.8So spricht der HERR: / Wie wenn sich Saft in der Traube findet / und man sagt: Verdirb sie nicht, denn es ist Segen darin,
so will ich um meiner Knechte willen handeln, / um nicht das Ganze zu vernichten.9Ich lasse aus Jakob Nachkommen hervorgehen / und aus Juda einen Erben meiner Berge.
Meine Erwählten sollen das Land besitzen / und meine Knechte sollen dort wohnen.10Dann wird die Scharonebene zur Schafweide / und das Achortal zum Lagerplatz der Rinder, / für mein Volk, das mich sucht.11Euch aber, die ihr den HERRN verlasst, / meinen heiligen Berg vergesst,
die ihr dem Glücksgott den Tisch deckt / und dem Gott des Schicksals den Weinkrug füllt,12überantworte ich dem Schwert / und ihr alle geht zur Schlachtung in die Knie.
Denn ich rief und ihr gabt keine Antwort, / ich redete und ihr hörtet nicht,
sondern ihr habt getan, was in meinen Augen böse ist / und was mir nicht gefällt, / das habt ihr euch erwählt.13Darum - so spricht GOTT, der Herr: / Siehe, meine Knechte sollen essen, / aber ihr werdet hungern.
Siehe, meine Knechte sollen trinken, / aber ihr werdet dürsten.
Siehe, meine Knechte sollen sich freuen, / aber ihr werdet beschämt dastehen.14Siehe, meine Knechte sollen aus Herzenslust frohlocken, / aber ihr werdet schreien vor Herzeleid und heulen vor Verzweiflung.15Ihr werdet euren Namen meinen Auserwählten / zum Schwur hergeben müssen:
GOTT, der Herr, wird dich töten! / Seinen Knechten aber wird er einen anderen Namen geben.
Neuer Himmel, neue Erde und neues Jerusalem
16Wer sich segnet im Land, / wird sich segnen im Gott des Amen,
und wer schwört im Land, / wird schwören beim Gott des Amen. Denn vergessen sind die früheren Nöte, / sie sind vor meinen Augen verborgen.17Ja, siehe, ich erschaffe einen neuen Himmel / und eine neue Erde.
Man wird nicht mehr an das Frühere denken, / es kommt niemand mehr in den Sinn.18Vielmehr jubelt und jauchzt ohne Ende / über das, was ich erschaffe!
Denn siehe, ich erschaffe Jerusalem zum Jauchzen / und sein Volk zum Jubel.19Ich werde über Jerusalem jubeln / und frohlocken über mein Volk.
Nicht mehr hört man dort lautes Weinen / und Klagegeschrei.20Es wird dort keinen Säugling mehr geben, / der nur wenige Tage lebt,
und keinen Greis, / der seine Tage nicht erfüllt;
wer als Hundertjähriger stirbt, / gilt als junger Mann, / und wer die hundert Jahre verfehlt,/ gilt als verflucht.21Sie werden Häuser bauen / und selbst darin wohnen, / sie werden Weinberge pflanzen und selbst deren Früchte genießen.22Sie werden nicht bauen, / damit ein anderer wohnt,
nicht pflanzen, / damit ein anderer isst,
sondern wie die Tage eines Baumes / sind die Tage meines Volkes
und das Werk ihrer Hände / werden meine Auserwählten selber verbrauchen.23Sie mühen sich nicht vergebens / und gebären nicht für den schnellen Tod.
Denn sie sind die Nachkommen der vom HERRN Gesegneten / und ihre Sprösslinge sind mit ihnen.24So wird es sein: Ehe sie rufen, antworte ich, / während sie noch reden, höre ich.25Wolf und Lamm weiden zusammen / und der Löwe frisst Stroh wie das Rind, / doch der Schlange Nahrung ist der Staub.
Man tut nichts Böses / und begeht kein Verbrechen auf meinem ganzen heiligen Berg, spricht der HERR.
nuBibeln
Dom och frälsning
1”Jag visade mig för dem som inte frågade efter mig. Jag blev funnen av dem som inte sökte efter mig. ’Här är jag, här är jag!’ sa jag till ett folk som inte åkallade mig.2Hela dagen har jag räckt ut mina händer mot ett trotsigt folk, som vandrar på den orätta vägen och följer sina egna planer,3ett folk som ständigt förolämpar mig rakt i ansiktet. De bär fram offer i trädgårdar och tänder rökelse på tegelaltaren.4De håller till i gravar och tillbringar nätter i hemliga nästen, de äter griskött och har oren köttsoppa i sina kärl.5De säger: ’Håll dig undan! Kom inte närmare mig. Jag är heligare än du!’ De är som en rök i mina näsborrar, som en ständigt brinnande eld.6Detta finns nedtecknat inför mig. Jag kommer inte att förbli tyst, jag tiger inte förrän jag har hämnats, de ska få ett straff i sin famn7för sina egna och deras förfäders synder, säger HERREN. De har tänt rökelse på bergen och hånat mig på höjderna. Därför ska jag mäta upp åt dem vedergällningen för vad de tidigare har gjort.”8Så säger HERREN: ”Så länge det finns saft i en druvklase säger man: ’Förstör den inte, för där finns en välsignelse.’ Så ska jag också göra för mina tjänares skull, jag ska inte förgöra dem alla.9Jag ska låta en ättling* gå ut från Jakob och en arvinge från Juda till mina berg. Mina utvalda ska ärva landet och mina tjänare bosätta sig där.10Sharon ska bli betesmark för fåren och Akors dal en viloplats för boskap, för mitt folk som söker mig.11Men ni som överger HERREN och glömmer mitt heliga berg, ni som dukar bordet åt Gad och fyller bägaren med blandat vin åt Meni,*12er ska jag utlämna åt svärdet, och ni ska få böja er ner för att slaktas. När jag ropade svarade ni inte, och ni lyssnade inte när jag talade. Ni gjorde det som var ont i mina ögon och valde det som misshagade mig.”13Så säger därför Herren, HERREN: ”Se, mina tjänare ska äta, men ni ska hungra, mina tjänare ska dricka, men ni ska törsta, mina tjänare ska glädjas, men ni ska få blygas,14mina tjänare ska sjunga ut sina hjärtans glädje, men ni ska ropa ut era hjärtans ångest och klaga i förtvivlan.15Ni ska lämna era namn till mina utvalda att användas som en förbannelse, och Herren, HERREN ska döda dig. Men åt sina tjänare ska han ge ett annat namn.16Den som uttalar en välsignelse i landet välsignar sig vid sanningens Gud.* Den som svär en ed i landet svär vid sanningens Gud. De lidanden som varit är glömda, jag ser dem inte längre.
Nya himlar och en ny jord
17Se, jag ska skapa nya himlar och en ny jord, och det som varit ska man inte längre minnas eller tänka på.18Var glada och jubla för evigt över det jag skapar! För jag skapar Jerusalem till jubel och dess befolkning till glädje.19Jag ska jubla över Jerusalem och glädja mig över mitt folk. Där ska inte mer höras någon gråt och klagan.20Där ska inte mer finnas spädbarn som bara lever några dagar eller gamla som inte får leva sin tid ut. Den som dör vid hundra års ålder anses som ung, och den som inte uppnår hundra år betraktas som förbannad.21De ska bygga hus och bo i dem, plantera vingårdar och äta deras frukt.22De ska inte bygga hus åt andra att bo i och inte odla åt andra att äta. Mitt folk ska leva lika länge som träd, och mina utvalda ska länge få njuta av sina händers verk.23De ska inte arbeta förgäves och inte föda barn till en bråd död, för de är ett folk som HERREN välsignat, de och deras efterkommande.24Då ska det bli så att innan de ropar ska jag svara, och medan de ännu talar ska jag bönhöra dem.25Varg och lamm betar tillsammans, lejonet äter hö som oxen, och jord är ormens föda. Ingenstans på mitt heliga berg ska de göra något ont eller fördärvligt, säger HERREN.”
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.