Jesaja 1 | Einheitsübersetzung 2016

ZION UND JERUSALEM ZWISCHEN GERICHT UND HEIL

Buchüberschrift

1 Vision Jesajas, des Sohnes des Amoz, die er über Juda und Jerusalem geschaut hat, in den Tagen des Usija, des Jotam, des Ahas, des Hiskija, der Könige von Juda.

Untreue des Volkes

2 Hört, ihr Himmel, horch auf, Erde! / Denn der HERR hat gesprochen: Ich habe Söhne großgezogen und emporgebracht, / doch sie sind mir abtrünnig geworden. 3 Der Ochse kennt seinen Besitzer / und der Esel die Krippe seines Herrn; Israel aber hat keine Erkenntnis, / mein Volk hat keine Einsicht. 4 Wehe der sündigen Nation, dem schuldbeladenen Volk, / der Brut von Übeltätern, den Söhnen, die Verderben bringen! Sie haben den HERRN verlassen, / den Heiligen Israels verschmäht/ und ihm den Rücken zugekehrt.

Die übrig gelassene Tochter Zion

5 Wohin sollt ihr noch geschlagen werden? / Ihr bleibt ja doch widerspenstig. Der ganze Kopf ist wund, / das ganze Herz ist krank. 6 Von der Fußsohle bis zum Kopf ist nichts heil an ihm, / nur Beulen, Striemen und frische Wunden, sie sind nicht ausgedrückt, nicht verbunden, / nicht mit Öl gelindert. 7 Euer Land ist verwüstet, / eure Städte sind feuerverbrannt. Fremde verzehren vor euren Augen den Ertrag eures Ackers; / eine Verwüstung wie bei der Zerstörung durch Fremde. 8 Die Tochter Zion ist übrig gelassen / wie eine Hütte im Weinberg, wie ein Schutzdach für die Nacht im Gurkenfeld, / wie eine belagerte Stadt. 9 Hätte der HERR der Heerscharen für uns nicht einige Entkommene übrig gelassen, / wir wären wie Sodom geworden, / wir glichen Gomorra.

Falscher und wahrer Gottesdienst

10 Hört das Wort des HERRN, ihr Wortführer von Sodom! / Horcht auf die Weisung unseres Gottes, Volk von Gomorra! 11 Was soll ich mit euren vielen Schlachtopfern?, / spricht der HERR. Die Brandopfer von Widdern / und das Fett von Mastkälbern habe ich satt / und am Blut der Stiere, Lämmer und Böcke habe ich kein Gefallen. 12 Wenn ihr kommt, um vor meinem Angesicht zu erscheinen - / wer hat von euch verlangt, dass ihr meine Vorhöfe zertrampelt? 13 Bringt mir nicht länger nutzlose Gaben, / Räucheropfer, die mir ein Gräuel sind! Neumond und Sabbat, das Ausrufen von Festversammlungen, / ich ertrage nicht Frevel und Feier. 14 Eure Neumonde und Feste / sind mir in der Seele verhasst, sie sind mir zur Last geworden, / ich bin es müde, sie zu ertragen. 15 Wenn ihr eure Hände ausbreitet, / verhülle ich meine Augen vor euch. Wenn ihr auch noch so viel betet, / ich höre es nicht. / Eure Hände sind voller Blut. 16 Wascht euch, reinigt euch! / Schafft mir eure bösen Taten aus den Augen! / Hört auf, Böses zu tun! 17 Lernt, Gutes zu tun! / Sucht das Recht! Schreitet ein gegen den Unterdrücker! / Verschafft den Waisen Recht, / streitet für die Witwen!

Streit Gottes mit seinem Volk

18 Kommt doch, wir wollen miteinander rechten, / spricht der HERR. Sind eure Sünden wie Scharlach, / weiß wie Schnee werden sie. Sind sie rot wie Purpur, / wie Wolle werden sie. 19 Wenn ihr willig seid und hört, / werdet ihr das Beste des Landes essen. 20 Wenn ihr euch aber weigert und auflehnt, / werdet ihr vom Schwert gefressen. / Ja, der Mund des HERRN hat gesprochen.

Läuterungsgericht über Jerusalem

21 Ach, wie ist zur Hure geworden die treue Stadt. / Die voll des Rechts war, in der Gerechtigkeit die Nacht verbrachte - / und jetzt Mörder! 22 Dein Silber wurde zu Schlacke, / dein Wein ist mit Wasser gepanscht. 23 Deine Fürsten sind Aufrührer / und eine Bande von Dieben, ein jeder liebt Bestechung / und jagt Geschenken nach. Dem Waisen verschaffen sie kein Recht / und der Rechtsstreit der Witwe gelangt nicht vor sie. 24 Darum - Spruch Gottes, des HERRN der Heerscharen, / des Starken Israels: Wehe, ich werde mir Genugtuung verschaffen an meinen Gegnern, / mich rächen an meinen Feinden. 25 Ich will meine Hand gegen dich wenden, / ich schmelze wie mit Lauge deine Schlacken aus / und will all dein Blei entfernen. 26 Ich will dir Richter geben wie am Anfang / und Ratgeber wie zu Beginn. Danach wird man dich Stadt der Gerechtigkeit nennen, / treue Stätte. 27 Zion wird durch Recht erlöst / und die zu ihr umkehren durch Gerechtigkeit. 28 Doch Abtrünnige und Sünder brechen zusammen. / Die den HERRN verlassen, sind am Ende. 29 Denn sie werden zuschanden wegen der Eichen, / die ihr begehrt habt, und ihr werdet beschämt / wegen der Gärten, die ihr euch erwählt habt. 30 Ja, ihr werdet wie eine Eiche, deren Blätter verwelken, / und wie ein Garten, der kein Wasser hat. 31 Dann wird der Starke zu Flachs / und sein Tun zum zündenden Funken; beide verbrennen zusammen / und keiner ist da, der löscht.

nuBibeln

Budskap till ett upproriskt folk

1 Detta är de syner som Jesaja, Amos* son, såg om Juda och Jerusalem, när Ussia, Jotam, Achas och Hiskia var kungar i Juda. 2 Hör, himlar, och lyssna, jord, för HERREN talar. ”Barn som jag har fostrat och vårdat har vänt sig emot mig. 3 Oxen känner sin ägare och åsnan sin herres krubba, men Israel känner inget, mitt folk förstår inte.” 4 Ve detta syndiga folk, tyngt av skuld, de gudlösas avkomma, dessa vanartiga barn. De har övergett HERREN, föraktat Israels Helige och vänt honom ryggen. 5 Har ni inte blivit tillräckligt slagna, när ni fortsätter med ert trots? Hela huvudet är sjukt och hela hjärtat försvagat. 6 Från foten till huvudet finns det ingenting helt, bara blåmärken, ärr och infekterade sår, som inte är urkramade, som är utan förband, som inte är behandlade med olja. 7 Ert land ligger i ruiner, och era städer är nerbrända. Medan ni ser på förtär främlingar era åkrar. Landet ligger skövlat som efter främlingars framfart*. 8 Dotter Sion har lämnats som en hydda i en vingård eller ett vaktskjul på gurkfältet, som en belägrad stad. 9 Om härskarornas HERRE inte hade lämnat en liten rest av oss, hade vi blivit som Sodom och skulle likna Gomorra. 10 Lyssna till HERRENS ord, ni Sodoms furstar, hör vår Guds lag, ni Gomorras folk! 11 ”Vad angår mig alla era slaktoffer? säger HERREN. Jag har fått nog av brännoffer av baggar och av det feta från gödda djur. Jag har ingen glädje av blodet från tjurar, lamm och getter. 12 Vem har begärt av er, att ni ska klampa in så här över mina förgårdar, när ni kommer inför mig? 13 Sluta att komma med era meningslösa offer, offerröken är avskyvärd för mig. Nymånadsfester och sabbater, era utlysta högtider – jag står inte ut med era sammankomster! De är besudlade med orätt. 14 Jag hatar era nymånadsfester och högtider, de har blivit en börda för mig, och jag orkar inte bära den. 15 När ni sträcker upp era händer döljer jag min blick. Hur mycket ni än ber lyssnar jag inte. Era händer är täckta med blod. 16 Tvätta er, bli rena! Låt mig slippa se era onda gärningar, sluta upp med er ondska! 17 Lär er att göra det goda, sök rättvisa. Uppmuntra den förtryckte*, ställ upp för faderlösa, och för änkans talan. 18 Kom och låt oss göra upp med varandra!” säger HERREN. ”Även om era synder är blodröda ska de bli vita som snö, även om de är purpurröda ska de bli vita som ull. 19 Om ni är villiga att lyda mig, ska ni få äta av landets goda. 20 Men om ni vägrar och är upproriska, kommer ni att förgöras med svärd.” HERREN har talat.

Sions berg

21 Se, hur den trogna staden blivit en hora! Den var full av rätt, och rättfärdighet bodde därinne, men nu bor där bara mördare. 22 Ditt silver har blivit slagg, ditt vin är utspätt med vatten. 23 Dina ledare är upprorsmakare och vänner med tjuvar. Allesammans tar de mutor och jagar efter vinning. De bryr sig inte om att försvara den faderlöse, och änkors sak tar de sig inte an. 24 Därför säger Herren, härskarornas HERRE, Israels mäktige: ”Ve! Jag ska frigöra mig från mina fiender, och min hämnd ska drabba mina motståndare. 25 Jag ska vända min hand mot dig, smälta bort ditt slagg som med lut och avlägsna all din orenhet. 26 Sedan ska jag ge dig domare, sådana som du en gång hade, och rådgivare som de du hade förr. Då ska du kallas ’rättfärdighetens stad’ och ’den trogna staden.’ ” 27 Genom rätt ska Sion räddas, genom rättfärdighet de som vänder åter. 28 Men överträdarna och syndarna ska gå under, de som överger HERREN ska förgås. 29 ”Då ska ni få skämmas över de ekar som var er lust och vanhedras för de lundar som ni har utvalt. 30 Ni ska bli som en terebint med vissnade löv, som en lund utan vatten. 31 Den mäktige ska bli som fnöske och hans ogärningar som en gnista. Tillsammans ska de brinna upp i en eld som ingen kan släcka.”

Jesaja 1 | Einheitsübersetzung 2016 nuBibeln