1Tröstet, tröstet mein Volk, / spricht euer Gott.*2Redet Jerusalem zu Herzen und ruft ihr zu,
dass sie vollendet hat ihren Frondienst, /
dass gesühnt ist ihre Schuld, dass sie empfangen hat aus der Hand des HERRN Doppeltes / für all ihre Sünden!3Eine Stimme ruft: / In der Wüste bahnt den Weg des HERRN,
ebnet in der Steppe eine Straße / für unseren Gott!4Jedes Tal soll sich heben, / jeder Berg und Hügel sich senken.
Was krumm ist, soll gerade werden, / und was hüglig ist, werde eben.5Dann offenbart sich die Herrlichkeit des HERRN, / alles Fleisch wird sie sehen. / Ja, der Mund des HERRN hat gesprochen.6Eine Stimme sagt: Rufe! / Und jemand sagt: Was soll ich rufen?
Alles Fleisch ist wie das Gras / und all seine Treue ist wie die Blume auf dem Feld.7Das Gras verdorrt, die Blume verwelkt, / wenn der Atem des HERRN darüber weht. / Wahrhaftig, Gras ist das Volk.8Das Gras verdorrt, die Blume verwelkt, / doch das Wort unseres Gottes bleibt in Ewigkeit.9Steig auf einen hohen Berg, / Zion, du Botin der Freude!
Erheb deine Stimme mit Macht, / Jerusalem, du Botin der Freude!
Erheb deine Stimme, fürchte dich nicht! / Sag den Städten in Juda: / Siehe, da ist euer Gott.10Siehe, GOTT, der Herr, kommt mit Macht, / er herrscht mit starkem Arm.
Siehe, sein Lohn ist mit ihm / und sein Ertrag geht vor ihm her.11Wie ein Hirt weidet er seine Herde, / auf seinem Arm sammelt er die Lämmer,
an seiner Brust trägt er sie, / die Mutterschafe führt er behutsam.
Unvergleichlichkeit des Gottes Israels
12Wer misst das Meer mit der hohlen Hand? / Wer kann mit der ausgespannten Hand den Himmel vermessen? / Wer misst den Staub der Erde mit einem Scheffel?
Wer wiegt die Berge mit einer Waage / und mit Gewichten die Hügel?*13Wer bestimmt den Geist des HERRN? / Wer kann sein Berater sein und ihn unterrichten?14Wen fragt er um Rat / und wer vermittelt ihm Einsicht?
Wer kann ihn über die Pfade des Rechts belehren? / Wer lehrt ihn das Wissen / und zeigt ihm den Weg der Erkenntnis?15Siehe, die Nationen sind wie ein Tropfen am Eimer, / sie gelten so viel wie ein Stäubchen auf der Waage. / Ganze Inseln wiegen nicht mehr als ein Sandkorn.16Der Libanon reicht nicht aus für das Feuer, / sein Wild genügt nicht für das Brandopfer.17Alle Nationen sind vor Gott wie ein Nichts, / für ihn sind sie wertlos und nichtig.18Mit wem wollt ihr Gott vergleichen / und welches Bild ihm gegenüberstellen?19Der Handwerker gießt ein Götterbild, / der Goldschmied überzieht es mit Gold / und fertigt silberne Kettchen dazu.20Wertvolles Holz als Weihegabe, / Holz, das nicht fault, / wählt man aus;
einen fähigen Handwerker sucht man sich, / um ein Götterbild aufzustellen, / das nicht wackelt.21Wisst ihr nicht, hört ihr nicht? / Wurde euch nicht kundgetan von Anbeginn?
Habt ihr nicht begriffen / die Fundamente der Erde?22Er thront über dem Erdenrund, / dessen Bewohner sind wie Heuschrecken.
Er breitet wie einen Schleier den Himmel aus / und spannt ihn wie ein Zelt zum Wohnen.23Er übergibt die Fürsten dem Nichts, / die Richter der Erde hat er dem Nichtigen gleichgemacht.24Kaum sind sie gepflanzt, kaum sind sie gesät, / kaum wurzelt ihr Setzling in der Erde,
da bläst er sie an und sie verdorren; / der Sturm trägt sie fort wie Spreu.25Mit wem wollt ihr mich vergleichen, / dass ich ihm gleich wäre, spricht der Heilige.26Hebt eure Augen in die Höhe und seht: / Wer hat diese Gestirne erschaffen?
Der vollzählig herausführt ihr Heer, / er ruft sie alle beim Namen.
Wegen seiner Fülle an Kraft und mächtiger Stärke / fehlt kein einziges.27Warum sagst du, Jakob, / warum sprichst du, Israel:
Verborgen ist mein Weg vor dem HERRN, / meinem Gott entgeht mein Recht?28Weißt du es nicht, hörst du es nicht? / Der HERR ist ein ewiger Gott, / der die Enden der Erde erschuf.
Er wird nicht müde und matt, / unergründlich ist seine Einsicht.29Er gibt dem Müden Kraft, / dem Kraftlosen verleiht er große Stärke.30Die Jungen werden müde und matt, / junge Männer stolpern und stürzen.31Die aber auf den HERRN hoffen, / empfangen neue Kraft, / wie Adlern wachsen ihnen Flügel.
Sie laufen und werden nicht müde, / sie gehen und werden nicht matt.
Nya Levande Bibeln
Herren ska sörja för sitt folk
1Trösta, ja trösta mitt folk, säger Herren er Gud.2Uppmuntra Jerusalem och säg att hennes sorgedagar är över. Hennes synd är förlåten, och Herren ska ge dubbelt så mycket välsignelse som han förut gett straff.3Lyssna! Jag hör någon som ropar: "Gör en väg genom ödemarken för Herren! Gör en rak och jämn väg genom öknen.4Fyll igen dalarna och jämna ut höjderna! Räta de krokiga stigarna och jämna till alla vägar!5Hela mänskligheten ska få se Herrens härlighet." Herren har talat, och så ska det ske.6Rösten säger: "Ropa ut mitt budskap!""Vilket budskap ska jag ropa ut?" frågar jag."Ropa ut att människan är lik gräset som dör bort och att hennes härlighet är som blommor som vissnar.7Gräset torkar bort och blommorna vissnar när Herrens vind blåser på dem. Så skröplig är människan.8Gräset torkar bort och blommorna vissnar, men vår Guds ord förblir i evighet.9Du, som ropar ut goda nyheter, ropa till Jerusalem från bergstopparna! Ropa högre och var inte rädd! Tala om för städerna i Juda att deras Gud kommer.10Ja, Herren Gud kommer med kraft, och han ska regera med kraft. Han har med sig lön åt alla, efter vad de har gjort.11Han ska sörja för sin hjord som en herde. Lammen ska han bära i sina armar, och försiktigt ska han leda de dräktiga tackorna framåt.12Vem har hållit haven i sin hand och mätt upp himlarna med sina fingrar? Vem har burit jorden i sin korg, och vem väger bergen och höjderna på sin våg?13Vem kan sätta gränser för Herrens Ande, undervisa honom eller ge honom råd?14Har han någonsin behövt hjälp? Skulle han behöva undervisning om vad som är rätt och riktigt?15En nation är bara som en droppe i havet, lite damm i vågskålen, i jämförelse med honom. Han väger öar som om de var fint damm.16Alla Libanons skogar tillsammans innehåller inte tillräckligt med offerved, och inte heller finns där tillräckligt med djur för ett offer åt honom.17Alla nationer sammanräknade är ingenting i jämförelse med honom. I hans ögon betyder de ingenting.18Hur kan vi då beskriva Gud? Vad kan vi jämföra honom med?19Med en avgud? En avgud, gjuten i en form och överdragen med guld och med silverkedjor runt halsen?20Den som är alltför fattig för att köpa en sådan bild får ta ett stycke trä som är fritt från röta och anställa någon för att skära ut ett ansikte i det, och så blir detta hans gud. En gud som inte ens kan röra sig!21Är ni då så oförståndiga? Är ni alldeles döva för Guds ord, de ord som gällt från tidernas början? Har ni aldrig hört eller förstått någonting?22Det är Gud som sitter över jordens rund. Människor måste se ut som kryp för honom! Han är den som breder ut himlarna som en duk och gör ett tält av dem.23Han gör de stora männen i världen till ingenting.24Knappast har de hunnit slå rot, förrän han blåser på dem, och deras verk vissnar och förs bort av vinden som torr halm.25"Vem vill du jämföra mig med? Vem är lik mig?" frågar den Helige.26Se upp mot himlen! Vem skapade alla dessa stjärnor? Vem kallar var och en av himlakropparna vid namn och räknar dem för att se till att ingen fattas?27Hur kan du, Jakob, och du, Israel, säga att Herren inte ser era svårigheter och att han inte är rättvis? Förstår ni ingenting?28Förstår ni ännu inte att den evige Guden, han som har skapat hela jorden, aldrig blir trött och svag? Ingen kan utforska hans förstånd.29Han ger ny kraft åt de trötta och ny styrka åt de svaga.30Till och med unga människor kan bli uttröttade, och unga män kan ge upp.31Men de som väntar på Herren ska få ny kraft. De ska få nya vingfjädrar som örnarna, de ska kunna springa utan att bli trötta och de ska inte ge upp under vägen.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.