Apostelgeschichte 17 | Einheitsübersetzung 2016

Paulus in Thessalonich und Beröa

1 Auf dem Weg über Amphipolis und Apollonia kamen sie nach Thessalonich. Dort hatten die Juden eine Synagoge. 2 Nach seiner Gewohnheit ging Paulus zu ihnen und redete an drei Sabbaten zu ihnen, wobei er von den Schriften ausging. 3 Er legte sie ihnen aus und erklärte, dass der Christus leiden und von den Toten auferstehen musste. Und er sagte: Jesus, den ich euch verkünde, ist dieser Christus. 4 Einige von ihnen ließen sich überzeugen und schlossen sich Paulus und Silas an, außerdem eine große Schar gottesfürchtiger Griechen, darunter nicht wenige Frauen aus vornehmen Kreisen. 5 Die Juden wurden eifersüchtig, holten sich einige nichtsnutzige Männer, die sich auf dem Markt herumtrieben, wiegelten mit ihrer Hilfe das Volk auf und brachten die Stadt in Aufruhr. Sie zogen zum Haus des Jason und wollten die beiden vor das Volk führen. 6 Sie fanden sie aber nicht. Daher schleppten sie den Jason und einige Brüder vor die Stadtpräfekten und schrien: Diese Leute, die schon die ganze Welt in Aufruhr gebracht haben, sind jetzt auch hier 7 und Jason hat sie aufgenommen. Sie alle verstoßen gegen die Gesetze des Kaisers; denn sie behaupten, ein anderer sei König, nämlich Jesus. 8 So brachten sie die Menge und die Stadtpräfekten, die das hörten, in Erregung. 9 Diese nahmen von Jason und den anderen eine Bürgschaft und ließen sie frei. 10 Die Brüder schickten noch in der Nacht Paulus und Silas weiter nach Beröa. Nach ihrer Ankunft gingen sie in die Synagoge der Juden. 11 Diese waren vornehmer gesinnt als die in Thessalonich; mit großer Bereitschaft nahmen sie das Wort auf und forschten Tag für Tag in den Schriften nach, ob sich dies wirklich so verhielte. 12 Viele von ihnen wurden gläubig und ebenso nicht wenige der vornehmen griechischen Frauen und Männer. 13 Als aber die Juden von Thessalonich erfuhren, dass Paulus auch in Beröa das Wort Gottes verkündete, kamen sie dorthin, um das Volk aufzuwiegeln und aufzuhetzen. 14 Da schickten die Brüder Paulus sogleich weg zum Meer hinunter. Silas und Timotheus aber blieben zurück. 15 Die Begleiter des Paulus brachten ihn nach Athen. Mit dem Auftrag an Silas und Timotheus, Paulus möglichst rasch nachzukommen, kehrten sie zurück.

Paulus in Athen

16 Während Paulus in Athen auf sie wartete, wurde sein Geist von heftigem Zorn erfasst; denn er sah die Stadt voll von Götzenbildern. 17 Er redete in der Synagoge mit den Juden und Gottesfürchtigen und auf dem Markt sprach er täglich mit denen, die er gerade antraf. 18 Einige von den epikureischen und stoischen Philosophen diskutierten mit ihm und manche sagten: Was will denn dieser Schwätzer? Andere aber: Er scheint ein Verkünder fremder Gottheiten zu sein. Denn er verkündete das Evangelium von Jesus und von der Auferstehung. 19 Sie nahmen ihn mit, führten ihn zum Areopag und fragten: Können wir erfahren, was das für eine neue Lehre ist, die du vorträgst? 20 Du bringst uns recht befremdliche Dinge zu Gehör. Wir wüssten gern, worum es sich handelt. 21 Alle Athener und die Fremden dort taten nichts lieber, als die letzten Neuigkeiten zu erzählen oder zu hören. 22 Da stellte sich Paulus in die Mitte des Areopags und sagte: Männer von Athen, nach allem, was ich sehe, seid ihr sehr fromm. 23 Denn als ich umherging und mir eure Heiligtümer ansah, fand ich auch einen Altar mit der Aufschrift: EINEM UNBEKANNTEN GOTT. Was ihr verehrt, ohne es zu kennen, das verkünde ich euch. 24 Der Gott, der die Welt erschaffen hat und alles in ihr, er, der Herr über Himmel und Erde, wohnt nicht in Tempeln, die von Menschenhand gemacht sind. 25 Er lässt sich auch nicht von Menschenhänden dienen, als ob er etwas brauche, er, der allen das Leben, den Atem und alles gibt. 26 Er hat aus einem einzigen Menschen das ganze Menschengeschlecht erschaffen, damit es die ganze Erde bewohne. Er hat für sie bestimmte Zeiten und die Grenzen ihrer Wohnsitze festgesetzt. 27 Sie sollten Gott suchen, ob sie ihn ertasten und finden könnten; denn keinem von uns ist er fern. 28 Denn in ihm leben wir, bewegen wir uns und sind wir; wie auch einige von euren Dichtern gesagt haben: Wir sind von seinem Geschlecht.* 29 Da wir also von Gottes Geschlecht sind, dürfen wir nicht meinen, das Göttliche sei wie ein goldenes oder silbernes oder steinernes Gebilde menschlicher Kunst und Erfindung. 30 Gott, der über die Zeiten der Unwissenheit hinweggesehen hat, gebietet jetzt den Menschen, dass überall alle umkehren sollen. 31 Denn er hat einen Tag festgesetzt, an dem er den Erdkreis in Gerechtigkeit richten wird, durch einen Mann, den er dazu bestimmt und vor allen Menschen dadurch ausgewiesen hat, dass er ihn von den Toten auferweckte. 32 Als sie von der Auferstehung der Toten hörten, spotteten die einen, andere aber sagten: Darüber wollen wir dich ein andermal hören. 33 So ging Paulus aus ihrer Mitte weg. 34 Einige Männer aber schlossen sich ihm an und wurden gläubig, unter ihnen auch Dionysius, der Areopagit, außerdem eine Frau namens Damaris und noch andere mit ihnen.

Nya Levande Bibeln

Paulus i Thessalonike

1 Paulus och Silas tog nu vägen genom städerna Amfipolis och Apollonia och kom till Thessalonike, där judarna hade en synagoga*. 2 Paulus gick som vanligt dit, och under tre veckor i rad talade han till folket på vilodagen*. 3 Med hjälp av Skriften* förklarade han att Messias, den utlovade kungen, måste lida och uppstå från de döda, och han bevisade att Jesus är denna kung*. 4 Många av dem som lyssnade blev övertygade och höll sig sedan till Paulus och Silas, däribland en stor grupp som inte var judar men tillbad Israels Gud, liksom ett antal högt uppsatta kvinnor. 5 Men de judiska ledarna blev avundsjuka och samlade en massa löst folk från gatan och ställde till med upplopp och oroligheter i staden. De tågade sedan mot Jasons hus för att hämta Paulus och Silas, så att de kunde ställa dem till svars inför folkmassan.* 6 Men när de inte hittade dem, släpade de ut Jason och några andra troende och tog med sig dem till stadens styresmän och skrek: ”Paulus och Silas har vänt upp och ner på hela världen, och nu är de här och ställer till bråk, 7 och Jason har släppt in dem i sitt hus. Alla dessa är skyldiga till förräderi mot kejsaren, för de påstår att det är en annan som är kung, en som heter Jesus.” 8 Både styresmännen och folket i staden blev mycket oroade över dessa rapporter, 9 och Jason och de andra blev inte frisläppta förrän de hade betalat borgen.

Paulus i Beroia

10 Samma natt såg de troende till att Paulus och Silas skickades iväg till staden Beroia. Och så snart de kommit dit gick de till den judiska synagogan*. 11 Men människorna i Beroia var mer öppna för nya idéer än de i Thessalonike. De lyssnade mer än gärna till budskapet, och forskade varje dag i Skriften* för att kontrollera att det som Paulus och Silas sa verkligen var sant. 12 Resultatet blev att många av dem började tro, däribland flera högt uppsatta icke-judiska kvinnor och män. 13 Men när judarna i Thessalonike fick reda på att Paulus spred budskapet om Jesus också i Beroia, kom de dit och ställde till med oro och bråk bland folket. 14 De troende handlade därför snabbt och skickade Paulus ner till kusten, men både Silas och Timotheos stannade kvar. 15 De som förde Paulus ner till kusten seglade sedan med honom ända till Athen. Efter det återvände de till Beroia och meddelade Silas och Timotheos att Paulus ville att de skulle skynda sig efter honom.

Paulus i Athen

16 Medan Paulus väntade på Silas och Timotheos gick han omkring i Athen, och han blev fruktansvärt upprörd över alla de avgudabilder han såg överallt i staden. 17 Han besökte som vanligt synagogan* och talade till judarna och de greker som tillbad Israels Gud, men dessutom talade han varje dag på torget till alla som råkade vara där. 18 Han diskuterade också med en del av filosoferna, både epikureer och stoiker.* Men när Paulus berättade för dem om Jesus och att han hade uppstått från de döda, sa några: ”Vad är det här för underliga idéer han har snappat upp? Vad menar han?” Andra sa: ”Han försöker pracka på oss en främmande religion.” 19 Sedan tog de honom med sig till areopagen* och sa: ”Kom och berätta mer för oss om den här nya religionen, 20 för det är ganska märkliga saker du har att säga. Tala om för oss vad det här handlar om.” 21 (En sådan utfrågning var inte ovanlig, för både athenarna och de utlänningar som bodde där, använde all sin tid till att diskutera de senaste idéerna.)

Paulus tal inför areopagen

22 Paulus ställde sig alltså inför* areopagen och sa: ”Athenare, jag har lagt märke till att ni är mycket religiösa, 23 för när jag har promenerat omkring här har jag sett många altaren. Ett av dem hade inskriften: ’Åt en okänd gud’. Och det är denna gud jag vill berätta för er om, honom som ni har tillbett utan att veta vem det är. 24 Den Gud som har skapat världen och allt som finns i den, han är Herre över både himlen och jorden, och han bor inte i något tempel som är byggt av människor. 25 Människor kan inte tillfredsställa hans behov, eftersom han inte har några! Det är ju han själv som låter oss leva och andas, och som fyller alla våra behov. 26 Han skapade alla folk och riken från en enda människa och spred ut dem över hela jordens yta. Han bestämde hur länge rikena skulle existera och stakade ut deras gränser. 27 Hans syfte med allt detta var att människorna skulle söka Gud och kanske hitta vägen till honom. Men han är inte långt borta från någon av oss, 28 för det är i honom vi lever och rör oss och existerar, precis som några av era egna poeter säger: ’Vi kommer från honom.’ 29 Om det alltså är sant att vi kommer från honom, då kan ju inte Gud vara ett föremål, något som människor tillverkat av silver eller guld eller huggit ut i sten. 30 Under lång tid har Gud haft överseende med människans okunnighet om detta, men nu kräver han att alla ska lämna avgudarna och vända om till honom. 31 Gud har nämligen fastställt en dag då han ska döma världen med rättvisa, genom en man som han i förväg har bestämt för den här uppgiften. Det har han bevisat inför alla människor genom att låta den mannen uppstå från de döda.” 32 När de hörde Paulus tala om en person som uppstått från de döda började några skratta, men andra sa: ”Vi vill höra mer om det där en annan gång.” 33 Sedan var diskussionen över och Paulus lämnade dem. 34 Några athenare förenade sig i alla fall med honom och började tro. Bland dem var Dionysios, en medlem av areopagen, och en kvinna som hette Damaris och några till.

Apostelgeschichte 17 | Einheitsübersetzung 2016 Nya Levande Bibeln