1 Plný Ducha svatého vrátil se Ježíš od Jordánu; Duch ho vodil po poušti2 čtyřicet dní a ďábel ho pokoušel. V těch dnech nic nejedl, a když se skončily, vyhladověl.3 Ďábel mu řekl: „Jsi-li Syn Boží, řekni tomuto kamení, ať je z něho chléb.“4 Ježíš mu odpověděl: „Je psáno: Člověk nebude živ jenom chlebem.“5 Pak ho ďábel vyvedl vzhůru, v jediném okamžiku mu ukázal všechna království země6 a řekl: „Tobě dám všechnu moc i slávu těch království, poněvadž mně je dána, a komu chci, tomu ji dám:7 Budeš-li se mi klanět, bude to všechno tvé.“8 Ježíš mu odpověděl: „Je psáno: Budeš se klanět Hospodinu, Bohu svému, a jeho jediného uctívat.“9 Pak ho ďábel přivedl do Jeruzaléma, postavil ho na vrcholek chrámu a řekl mu: „Jsi-li Syn Boží, vrhni se odtud dolů;10 vždyť je psáno ‚andělům svým dá o tobě příkaz, aby tě ochránili‘11 a ‚na ruce tě vezmou, abys nenarazil nohou svou na kámen‘.“12 Ježíš mu odpověděl: „Je psáno: nebudeš pokoušet Hospodina Boha svého.“13 Když ďábel skončil všechna pokušení, odešel od něho až do dané chvíle.
— Počátek Ježíšovy činnosti
14 Ježíš se vrátil v moci Ducha do Galileje a pověst o něm se rozšířila po celém okolí.15 Učil v jejich synagógách a všichni ho velmi chválili.
— Kázání v Nazaretě
16 Přišel do Nazareta, kde vyrostl. Podle svého obyčeje vešel v sobotní den do synagógy a povstal, aby četl z Písma.17 Podali mu knihu proroka Izaiáše; otevřel ji a nalezl místo, kde je psáno: 18 ‚Duch Hospodinův jest nade mnou; proto mne pomazal, abych přinesl chudým radostnou zvěst; poslal mne, abych vyhlásil zajatcům propuštění a slepým navrácení zraku, abych propustil zdeptané na svobodu, 19 abych vyhlásil léto milosti Hospodinovy.‘ 20 Pak zavřel knihu, dal ji sluhovi a posadil se; a oči všech v synagóze byly na něj upřeny.21 Promluvil k nim: „Dnes se splnilo toto Písmo, které jste právě slyšeli.“22 Všichni mu přisvědčovali a divili se slovům milosti, vycházejícím z jeho úst. A říkali: „Což to není syn Josefův?“23 On jim odpověděl: „Jistě mi řeknete toto přísloví: Lékaři, uzdrav sám sebe! O čem jsme slyšeli, že se dálo v Kafarnaum, učiň i zde, kde jsi doma.“24 Řekl: „Amen, pravím vám, žádný prorok není vítán ve své vlasti.25 Po pravdě vám říkám: Mnoho vdov bylo v Izraeli za dnů Eliášových, kdy se zavřelo nebe na tři a půl roku a na celou zemi přišel veliký hlad.26 A k žádné z nich nebyl Eliáš poslán, nýbrž jen k oné vdově do Sarepty v zemi sidónské.27 A mnoho malomocných bylo v Izraeli za proroka Elizea, a žádný z nich nebyl očištěn, jen syrský Náman.“28 Když to slyšeli, byli všichni v synagóze naplněni hněvem.29 Vstali, vyhnali ho z města a vedli ho až na sráz hory, na níž bylo jejich město vystavěno, aby ho svrhli dolů.30 On však prošel jejich středem a bral se dál.
— Uzdravení posedlého v Kafarnaum
31 Odešel do galilejského města Kafarnaum a učil je v sobotu.32 Žasli nad jeho učením, poněvadž jeho slovo mělo moc.33 V synagóze byl člověk, který byl posedlý nečistým duchem; ten vzkřikl velikým hlasem:34 “Co je ti do nás, Ježíši Nazaretský? Přišel jsi nás zahubit? Vím, kdo jsi. Jsi svatý Boží.“35 Ale Ježíš mu pohrozil: „Umlkni a vyjdi z něho!“ Zlý duch jím smýkl doprostřed a vyšel z něho, aniž mu uškodil.36 Na všechny padl úžas a říkali si navzájem: „Jaké je to slovo, že v moci a síle přikazuje nečistým duchům a oni vyjdou!“37 A pověst o něm se rozhlásila po všech místech okolní krajiny.
— Činnost v Kafarnaum
38 Povstal a odešel ze synagógy do Šimonova domu. Šimonova tchyně byla soužena silnou horečkou; i prosili ho za ni.39 Postavil se nad ní, pohrozil horečce a ta ji opustila. Ihned vstala a obsluhovala je. 40 Když slunce zapadlo, všichni k němu přiváděli své nemocné, kteří trpěli rozličnými neduhy; on vzkládal ruce na každého z nich a uzdravoval je.41 Z mnohých vycházeli i démoni a křičeli: „Ty jsi Boží Syn!“ Hrozil jim a nedovoloval jim mluvit, protože věděli, že je Mesiáš. 42 Když nastal den, vyšel z domu a šel na pusté místo; zástupy ho hledaly. Přišly až k němu a zdržovaly ho, aby od nich neodcházel.43 Řekl jim: „Také ostatním městům musím zvěstovat Boží království, vždyť k tomu jsem byl poslán.“44 A kázal v judských synagógách.
nuBibeln
Jesus prövas av djävulen
1Jesus återvände från Jordanfloden fylld av den heliga Anden, och Anden förde honom ut i ödemarken.2Där prövades han av djävulen under fyrtio dagar. Under hela den tiden åt han ingenting, och han blev till slut hungrig.3Då sa djävulen till honom: ”Säg till stenen här att bli bröd, om du nu är Guds Son!”4Men Jesus svarade honom: ”Det står skrivet: ’Människan lever inte bara av bröd.*’ ”5Då förde djävulen honom högt upp och lät honom i ett ögonblick se alla riken i världen6och sa: ”Jag ska ge dig all deras makt och härlighet, för den har getts åt mig och jag kan ge den till vem jag vill.7Om du bara tillber mig ska allt detta bli ditt.”8Jesus svarade: ”Det står skrivet: ’Det är Herren, din Gud, du ska tillbe, och bara honom du ska tjäna.*’ ”9Då tog djävulen honom med till Jerusalem och ställde honom högst upp på tempelmuren och sa: ”Kasta dig ner härifrån, om du nu är Guds Son!10Det står ju skrivet: ’Han ger sina änglar befallning om dig att beskydda dig’.11Och: ’Med sina händer ska de bära dig, så att du inte stöter din fot mot någon sten.*’ ”12Men Jesus svarade honom: ”Det sägs: ’Sätt inte Herren, din Gud, på prov.*’ ”13När djävulen hade prövat honom på alla sätt, lämnade han honom sedan i fred under en tid.
Jesus talar till folket i Galileen
14Efter detta återvände Jesus till Galileen i Andens kraft, och snart talade man om honom överallt i trakten.15Han undervisade i deras synagogor, och alla lovordade honom.
Jesus i synagogan i Nasaret
16När han kom till Nasaret, där han växt upp, gick han som vanligt till synagogan på sabbaten. Och då han reste sig upp för att läsa,17räckte man honom profeten Jesajas bokrulle. Han öppnade den och hittade det ställe där det står:18”Herrens Ande är över mig för han har smort mig att förkunna goda nyheter till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna frihet för de fångna och syn för de blinda, till att befria de förtryckta19och ropa ut ett nådens år från Herren.”*20Han rullade sedan ihop boken, lämnade den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina blickar vända mot honom.21Han började tala till dem: ”Idag har det här skriftstället gått i uppfyllelse inför er som lyssnar.”22Alla talade väl om honom och förvånades över hans underbara ord. De sa till varandra. ”Det är väl bara Josefs son?”23Då sa han till dem: ”Snart påminner ni mig säkert om ordspråket: ’Läkare, bota dig själv!’ och säger till mig: ’Gör samma under här i din hemstad som vi har hört att du gjort i Kafarnaum.’ ”24Och han fortsatte: ”Sannerligen säger jag er: ingen profet blir accepterad i sin egen hemstad.25Jag säger er en sanning: det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen inte gav något regn på tre och ett halvt år och det var svår hungersnöd i landet.26Men Elia blev inte sänd till någon av dem, utan till en änka i Sarefat nära Sidon*.27Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elishas tid, men ingen av dem blev renad utan bara syriern Naaman.*”28Människorna i synagogan blev rasande när de hörde detta.29De rusade upp och drev Jesus ut ur staden, ända till kanten av det berg som staden var byggd på, och tänkte knuffa honom utför klippan.30Men han gick rakt igenom folkhopen och lämnade dem.
Jesus undervisar med makt
31Sedan gick Jesus ner till staden Kafarnaum i Galileen, och där undervisade han folket i synagogan på sabbaten.32De var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt.33I synagogan fanns en man som var besatt av en oren ande, och han började ropa högt:34”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds helige!”35Men Jesus sa strängt till honom: ”Tig! Far ut ur honom!” Och anden kastade ner mannen inför dem och for sedan ut ur honom utan att skada honom.36Alla förundrade sig och började diskutera med varandra: ”Vad är det med den här mannens ord? Med makt och myndighet befaller han de orena andarna, och genast far de ut!”37Och ryktet om honom spred sig i hela trakten.
Jesus botar Simons svärmor och många andra
38Sedan lämnade Jesus synagogan och gick hem till Simon. Men Simons svärmor låg sjuk i hög feber, och de bad att Jesus skulle hjälpa henne.39Då gick han fram, lutade sig ner över henne, gav en befallning till febern, och den lämnade henne. Genast steg hon upp och betjänade dem.40På kvällen, när solen höll på att gå ner, kom alla med sina olika sjuka till Jesus. Han lade sina händer på var och en av dem och botade dem.41Många blev också befriade från onda andar, som, när de for ut, ropade: ”Du är Guds Son!” Men han talade strängt till dem och förbjöd dem att tala, eftersom de visste att han var Messias.
Jesus fortsätter att tala till folket
42Tidigt nästa morgon gick Jesus därifrån, bort till en enslig plats. Folket letade efter honom överallt, och när de till slut hittade honom, försökte de hindra honom från att lämna dem.43Men han sa till dem: ”Jag måste förkunna evangeliet om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag har blivit utsänd.”44Och han predikade i synagogorna i Judeen*.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.