— Abímelekovo kralování - Abímelek pobíjí Gedeónovce, ujímá se vlády v Šekemu, padá rukou ženy.
1 Abímelek, syn Jerubaalův, odešel do Šekemu, k bratrům své matky a promluvil k nim i k celé čeledi rodu své matky takto:2 „Předneste všem šekemským občanům: Co je pro vás lepší, aby nad vámi vládlo sedmdesát mužů, samí Jerubaalovci, anebo aby nad vámi vládl jediný muž? Pamatujte, že jsem vaše krev a vaše tělo.“3 Bratři jeho matky přednesli o něm toto všechno všem šekemským občanům a ti se k Abímelekovi přiklonili, neboť si řekli: „Je to náš bratr.“4 Potom mu vydali sedmdesát šekelů stříbra z chrámu Baala smlouvy; za ně si Abímelek najal lehkomyslné a bezohledné muže, aby ho provázeli.5 Vešel do otcovského domu v Ofře a povraždil na jednom kameni své bratry Jerubaalovce, sedmdesát mužů. Zbyl jen Jótam, nejmladší syn Jerubaalův, protože se ukryl. 6 Všichni šekemští občané a všichni z domu Miló se shromáždili a prohlásili Abímeleka za krále při božišti u sloupu, který byl v Šekemu.7 Když to oznámili Jótamovi, šel a postavil se na vrcholu hory Gerizímu, hlasitě volal a mluvil k nim: „Slyšte mě, šekemští občané, a vás nechť slyší Bůh! 8 Sešly se pospolu stromy, aby si nad sebou pomazaly krále. Vyzvaly olivu: ‚Kraluj nad námi!‘ 9 Oliva jim však odpověděla: ‚Mám se vzdát své tučnosti, jíž se uctívají bohové i lidé, a kymácet se nad stromy?‘ 10 Stromy pak vyzvaly fík: ‚Pojď nad námi kralovat ty!‘ 11 Fík jim však odpověděl: ‚Mám se vzdát své sladkosti a svých výborných plodů a kymácet se nad stromy?‘ 12 Stromy pak vyzvaly vinnou révu: ‚Pojď nad námi kralovat ty!‘ 13 Vinná réva jim však odpověděla: ‚Mám se vzdát svého moštu, který je k radosti bohům i lidem, a kymácet se nad stromy?‘ 14 I vyzvaly všechny stromy trnitý keř: ‚Pojď nad námi kralovat ty!‘ 15 A trnitý keř stromům odpověděl: ‚Jestliže mě doopravdy chcete pomazat za krále nad sebou, pojďte se schoulit do mého stínu! Jestliže však ne, vyšlehne z trnitého keře oheň a pozře i libanónské cedry!‚ 16 Nuže: Jednali jste věrně a bezelstně, když jste si ustanovili za krále Abímeleka? Jednali jste dobře s Jerubaalem a s jeho domem? Jednali jste s ním podle toho, jak si zasloužil?17 Můj otec přece za vás bojoval s nasazením vlastního života a vytrhl vás z rukou Midjánců.18 Vy však jste dnes proti domu mého otce povstali, povraždili jste jeho syny, sedmdesát mužů, na jednom kameni, a ustanovili jste Abímeleka, syna jeho otrokyně, za krále šekemských občanů jen proto, že to je váš bratr.19 Jestliže jste tohoto dne jednali s Jerubaalem a s jeho domem věrně a bezelstně, radujte se z Abímeleka a také on ať se raduje z vás.20 Jestliže však nikoli, ať vyšlehne z Abímeleka oheň a pozře šekemské občany i dům Miló, pak ať vyšlehne oheň z šekemských občanů a z domu Miló a pozře Abímeleka.“21Poté se dal Jótam na útěk a uprchl před svým bratrem Abímelekem do Beéru, kde se usadil. 22 Abímelek panoval nad Izraelem tři roky.23 Bůh poslal mezi Abímeleka a šekemské občany zlého ducha a šekemští občané se vůči Abímelekovi zachovali věrolomně.24 Tak násilí spáchané na sedmdesáti Jerubaalovcích a jejich prolitá krev dopadly na Abímeleka, jejich bratra, který je povraždil, i na šekemské občany za to, že ho podporovali, když vraždil své bratry.25 Šekemští občané postavili proti němu zálohy na vrcholcích hor a oloupili každého, kdo se ubíral cestou mimo ně. Bylo to hlášeno Abímelekovi. 26 Tenkrát přišel Gaal, syn Ebedův, se svými bratry a dorazili do Šekemu. Šekemští občané k němu pojali důvěru.27 Vyšli na pole a sbírali na svých vinicích hrozny, lisovali je a uspořádali slavnost vinobraní, pak vešli do domu svého boha, hodovali, pili a zlořečili Abímelekovi.28 Přitom mluvil Gaal, syn Ebedův: „Kdo je Abímelek ve srovnání s Šekemem, že mu máme sloužit? Což to není syn Jerubaalův? A není u něho dozorcem Zebúl? Služte raději mužům Chamóra, otce Šekemova. Proč bychom my měli sloužit jemu?29 Kdybych měl v rukou tento lid, Abímeleka bych odstranil.“ Vyzval Abímeleka: „Rozmnož své oddíly a vytáhni!“30 Jak uslyšel Zebúl, velitel města, řeč Gaala, syna Ebedova, vzplanul hněvem31 a tajně poslal k Abímelekovi posly se vzkazem: „Hle, do Šekemu přišel Gaal, syn Ebedův, se svými bratry a pobuřují proti tobě město.32 Povstaň teď v noci spolu s lidem, který je s tebou, a ukryj se v poli do zálohy.33Za časného jitra při východu slunce přitrhneš k městu. On i jeho lid vyjdou k tobě a ty mu uděláš, co se tvé ruce naskytne.“ 34 Abímelek v noci povstal, i všechen lid, který byl s ním, a rozestavili proti Šekemu do čtyř oddílů zálohy.35 Gaal, syn Ebedův, vyšel a stoupl si do vrat městské brány, právě když Abímelek se svým lidem povstal ze zálohy.36 Když Gaal uviděl ten lid, řekl Zebúlovi: „Hle, z hřebenů hor sestupuje nějaký lid!“ Zebúl mu odpověděl: „Vidíš stín hor a připadá ti jako mužové.“37 Ale Gaal mluvil dál: „Hle, nějaký lid sestupuje z Pupku země a jeden oddíl přichází cestou od božiště mrakopravců.“38 Tu mu řekl Zebúl: „Kdepak jsou teď tvé řeči? Vždyť jsi říkal: ‚Kdo je Abímelek, že bychom mu měli sloužit?‘ Ano, je to ten lid, který jsi tak podceňoval. Jen vytrhni a bojuj proti němu!“39Gaal tedy vyšel v čele šekemských občanů, aby bojoval proti Abímelekovi,40 ale Abímelek ho zahnal na útěk, a mnoho skolených zůstalo ležet až po vrata brány.41 Abímelek se usadil v Arumě a Zebúl vypudil Gaala a jeho bratry ze Šekemu.42 Druhého dne vyšel lid na pole. Hlásili to Abímelekovi.43 Ten rozdělil lid do tří oddílů a ukryl se do zálohy v poli. Když uviděl, že lid vychází z města, zvedl se proti nim, aby je pobil.44 Abímelek a oddíly, které byly s ním, přitrhli a postavili se do vrat městské brány, kdežto na všechny, kdo byli na poli, přitrhly dva zbývající oddíly a pobily je.45 Po celý den bojoval Abímelek proti městu. Město dobyl a povraždil lid, který byl v něm, potom je rozbořil a posypal solí. 46 Jak to uslyšeli všichni občané šekemské věže, vešli do sklepení domu boha smlouvy.47 Abímelekovi bylo hlášeno, že se tam shromáždili všichni občané šekemské věže.48 I vystoupil Abímelek se vším svým lidem na horu Salmón, uchopil sekeru, usekl ze stromu větev, zvedl ji a dal si ji na rameno. Lidu, který byl s ním, poručil: „Co jste viděli, že jsem udělal, udělejte rychle jako já!“49 Všechen lid, každý z nich, usekli větev a šli za Abímelekem. Nakladli je na sklepení a zapálili je nad nimi. Tak zemřeli všichni muži šekemské věže, na tisíc mužů a žen. 50 Potom táhl Abímelek do Tebesu, oblehl jej a dobyl.51 Uprostřed města byla pevná věž, kam utekli všichni mužové a ženy i všichni občané města. Zavřeli za sebou a vystoupili na střechu věže.52Abímelek přišel až k věži a bojoval proti ní. Přiblížil se ke vchodu do věže, aby založil požár.53 Vtom hodila nějaká žena Abímelekovi na hlavu mlýnský kámen a prorazila mu lebku.54 Rychle zavolal svého zbrojnoše a poručil mu: „Vytas meč a usmrť mě, ať o mně neříkají: ‚Zabila ho žena!‘“ Mládenec jej tedy probodl a on zemřel.55 Když izraelští muži uviděli, že Abímelek zemřel, vrátil se každý do svého domova.56 Tak odplatil Bůh Abímelekovi za zločin, jehož se dopustil proti svému otci, když povraždil svých sedmdesát bratrů.57 Též všechny zločiny šekemských mužů obrátil Bůh na jejich hlavu. Postihlo je zlořečení Jótama, syna Jerubaalova.
Nya Levande Bibeln
Abimelek försöker bli kung
1En dag gick Gideons son Abimelek till Sikem för att tala med sina morbröder.2"Gå och fråga Sikems ledare om de hellre vill ha sjuttio kungar, Gideons sjuttio söner, än en enda, det vill säga jag, som är av ert eget kött och blod! " sa han till dem.3Hans morbröder gick då till de ledande männen i staden och lade fram Abimeleks förslag. De ansåg att eftersom hans mor var från deras egen stad, så kunde de acceptera honom.4De gav honom pengar som offrats i Baal-Berits tempel, och för dem anställde han en del löst folk, äventyrare som var beredda att göra allt vad han bad om.5Han tog dem med sig till sin fars hus i Ofra, och där dödade de alla hans sjuttio halvbröder utom en, Jotam, den yngste av dem alla, som lyckades fly och gömma sig.6Därefter samlades alla invånare i Sikem och Millo och utropade Abimelek till kung under eken invid tornet i Sikem.7När Jotam hörde detta, ställde han sig högst uppe på berget Gerissim och ropade till Sikems män: "Om ni vill få Guds välsignelse ska ni lyssna till mig.8En gång beslutade träden att välja en kung. Först frågade de olivträdet,9men det svarade nej och sa:'Skulle jag sluta att ge olivolja, som är en välsignelse för både Gud och människor, för att stå och svaja över de andra träden?'10Då vände de sig till fikonträdet. 'Kan inte du bli vår kung?'11Men fikonträdet vägrade också: 'Skulle jag sluta att bära ljuvlig frukt bara för att lyfta mitt huvud över de andra träden?'12Då tillfrågades vinstocken: 'Kan inte du regera över oss?'13Men vinstocken svarade: 'Skulle jag sluta att ge vin, som gläder både Gud och människor, bara för att bli mäktigare än alla de andra träden?'14Då vände de sig slutligen till törnbusken: 'Du kan väl bli vår kung!' bad de.15Då svarade törnbusken: 'Om det verkligen är sant att ni vill ha mig till kung, så kom då och böj er i skuggan av mig. Om ni inte gör det, ska eld komma ut ur mig och bränna ner de stora cedrarna i Libanon!'16Tänk därför efter, om ni har handlat rätt, när ni har utropat Abimelek till kung! Är det rätt mot Gideon och alla hans ättlingar?17Min far stred för er och riskerade livet för att befria er från midjaniterna,18men ändå har ni gjort uppror mot honom och avrättat hans sjuttio söner på en och samma sten. Och nu har ni utropat hans slavinnas son, Abimelek, till er kung, därför att han är släkt med er.19Om ni har handlat rätt mot Gideon och hans familj, då ska ni och Abimelek få en lycklig tid tillsammans.20Men om ni handlat orätt mot Gideon, då ska Abimelek med eld döda invånarna i Sikem och Millo, och de i sin tur ska döda Abimelek!"21Jotam flydde och bosatte sig i Beer. Han var rädd för sin bror Abimelek.22Tre år senare lät Gud fiendskap uppstå mellan Abimelek och invånarna i Sikem, som gjorde uppror mot honom.24Detta var straffet som Abimelek och folket fick, för att de tillsammans hade dödat Gideons sjuttio söner.25Sikems män lade sig i bakhåll för handelskaravanerna för att råna dem och därigenom beröva Abimelek hans inkomster från dessa och skada hans rykte. Men någon varnade Abimelek för deras sammansvärjning.26Samtidigt flyttade Gaal, Ebeds son, in i Sikem tillsammans med sina bröder. Ebed blev snart en av de ledande i staden.27Under skördefesten samlades man i avgudatemplet. Vinet flödade, och alla började uttala förbannelser över Abimelek.28"Vem är egentligen Abimelek?" frågade Gaal. "Och varför ska han vara vår kung? Varför ska vi vara hans tjänare? Han och hans vän Sebul borde vara våra tjänare. Nej, ner med Abimelek!29Låt mig bli kung över er, så ska ni snart få se hur det går för Abimelek. Säg till honom: 'Samla ihop en armé och kom och strid mot mig!' "30Men när kung Sebul, borgmästaren i staden, fick höra vad Gaal hade sagt, blev han rasande.31Han sände i hemlighet ett meddelande till Abimelek och lät honom veta vad som höll på att hända. "Gaal, Ebeds son, och hans släktingar har flyttat till Sikem, och nu försöker de få hela staden att göra uppror.32Kom med dina män i kväll. Göm er på fälten33och storma sedan staden i gryningen. När Gaal och hans män kommer ut för att strida mot dig, kan du göra vad du vill med dem!"34Abimelek och hans män delade upp sig i fyra grupper och drog på kvällen ner mot staden och omringade den.35På morgonen när Gaal stod i stadsporten och diskuterade med de lokala ledarna, började Abimelek och hans män tåga mot staden.36När Gaal såg dem, ropade han till Sebul: "Titta upp mot berget där! Ser du inte att det kommer folk där uppifrån?""Nej", svarade Sebul. "Det är bara skuggor av morgonsolen."37"Jo, titta där! Jag är säker på att det är folk som kommer mot oss", fortsatte Gaal. "Och titta där! Där kommer andra på vägen förbi teckentydareken!"38Då vände sig Sebul triumferande mot honom. "Hur är det nu med alla dina stora ord?" frågade han. "Vem var det som sa: 'Vem är egentligen Abimelek, och varför skulle han vara vår kung?' Mannen du hånade och förbannade står utanför stadsporten. Gå ut och strid mot honom!"39Gaal drog då ut i strid med männen från Sikem.40De blev besegrade av Abimelek, som drev dem tillbaka, och det låg sårade och döda ända fram till stadsporten.41Abimelek bodde sedan kvar i Aruma, men Sebul drev ut Gaal och alla hans släktingar ur staden och lät dem inte längre bo där.42Dagen därpå gick folket i Sikem ut på fälten för att arbeta. Någon hade förvarnat Abimelek43om detta, och han lade sig i bakhåll med sina män, som han delat upp i tre grupper. När männen från staden kom ut, rusade de fram från sina gömställen och gick till attack.44Abimelek och hans grupp stormade fram mot stadsporten och hindrade på så sätt männen från Sikem att komma in i staden igen, medan de andra två grupperna dödade dem som var på fälten.45Slakten pågick hela dagen. Till sist hade Abimelek intagit hela staden. Han jämnade den med marken, dödade alla som bodde där och strödde salt över platsen.46I grannstaden Migdal såg man vad som hände och tog sin tillflykt till fästningen vid Baal-Berits tempel.47När Abimelek fick veta detta, tog han sina trupper med sig upp på berget Salmon. Där tog han en yxa, högg av grenar från träden och lade dem på sina axlar. "Skynda er nu och gör precis som jag!" sa han till sina män.49Då högg också de av var sin gren och följde efter Abimelek till staden. Där staplade de upp veden mot muren och tände på. Alla där inne dog, över tusen personer.50Därefter anföll Abimelek staden Tebes och intog den.51I själva centrum av staden fanns ett mycket starkt torn. Dit flydde befolkningen, blockerade ingången och klättrade upp på taket för att se vad som skulle hända.52Medan Abimelek förberedde sig för att bränna tornet,53var det en kvinna på taket som kastade ner en kvarnsten. Den träffade Abimelek i huvudet.54"Döda mig!" ropade den skadade Abimelek till sin unge vapendragare. "Ingen ska få säga att en kvinna dödade Abimelek!"Den unge mannen genomborrade då Abimelek med sitt svärd och dödade honom,55och när hans män såg att han var död, skingrades de och gick hem igen, var och en till sitt.56På detta sätt straffade Gud både Abimelek och männen i Sikem för att de hade dödat Gideons sjuttio söner. Jotams förbannelse gick allså i uppfyllelse.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.