1 Jednou v sobotu procházel obilím a jeho učedníci trhali klasy, mnuli z nich rukama zrní a jedli.2 Někteří z farizeů řekli: „Jak to, že děláte, co se v sobotu nesmí!“3 Ježíš jim odpověděl: „Nečetli jste, co udělal David, když měl hlad on i ti, kdo byli s ním?4 Jak vešel do domu Božího a vzal posvátné chleby, jedl je a dal i těm, kteří ho provázeli? A to byly chleby, které nesmí jíst nikdo, jen kněží.“5 A řekl jim: „Syn člověka je pánem nad sobotou.“
— Uzdravení v sobotu
6 V jinou sobotu vešel do synagógy a učil. Byl tam člověk, jehož pravá ruka byla odumřelá.7 Zákoníci a farizeové si na Ježíše dávali pozor, uzdravuje-li v sobotu, aby měli proč ho obžalovat.8 On však znal jejich myšlenky. Řekl tomu muži s odumřelou rukou: „Vstaň a postav se doprostřed.“ On se zvedl a postavil se tam.9 Ježíš jim řekl: „Ptám se vás: Je dovoleno v sobotu činit dobře, či zle, život zachránit, či zahubit?“10 Rozhlédl se po všech a řekl tomu člověku: „Zvedni tu ruku!“ On to učinil a jeho ruka byla zase zdravá.11 Tu se jich zmocnila zlost a radili se spolu, co by měli s Ježíšem udělat.
— Vyvolení Dvanácti
12 V těch dnech vyšel na horu k modlitbě; a celou noc se tam modlil k Bohu.13 Když nastal den, zavolal k sobě své učedníky a vyvolil z nich dvanáct, které také nazval apoštoly:14 Šimona, kterému dal jméno Petr, jeho bratra Ondřeje, Jakuba, Jana, Filipa, Bartoloměje,15 Matouše, Tomáše, Jakuba Alfeova, Šimona zvaného Zélóta,16 Judu Jakubova a Jidáše Iškariotského, který se pak stal zrádcem.
— Zástupy kolem Ježíše
17 Sešel s nimi dolů a na rovině zůstal stát; a s ním veliký zástup jeho učedníků a veliké množství lidu z celého Judska i z Jeruzaléma, z pobřeží týrského a sidónského;18 ti všichni přišli, aby ho slyšeli a byli uzdraveni ze svých nemocí. Uzdravovali se i ti, kteří byli sužováni nečistými duchy.19 A každý ze zástupu se ho snažil dotknout, poněvadž z něho vycházela moc a uzdravovala všechny.
— Blahoslavenství a běda
20 Ježíš pohlédl na učedníky a řekl: „Blaze vám, chudí, neboť vaše je království Boží. 21 Blaze vám, kdo nyní hladovíte, neboť budete nasyceni. Blaze vám, kdo nyní pláčete, neboť se budete smát. 22 Blaze vám, když vás lidé budou nenávidět a když vás vyloučí, potupí a vymažou vaše jméno jako proklaté pro Syna člověka.23 Veselte se v ten den a jásejte radostí; hle, máte hojnou odměnu v nebi. Vždyť právě tak jednali jejich otcové s proroky. 24 Ale běda vám bohatým, vždyť vám se už potěšení dostalo. 25 Běda vám, kdo jste nyní nasyceni, neboť budete hladovět. Běda, kdo se nyní smějete, neboť budete plakat a naříkat. 26 Běda, když vás budou všichni lidé chválit; vždyť stejně se chovali jejich otcové k falešným prorokům.
— O lásce k nepřátelům
27 Ale vám, kteří mě slyšíte, pravím: Milujte své nepřátele. Dobře čiňte těm, kteří vás nenávidí.28 Žehnejte těm, kteří vás proklínají, modlete se za ty, kteří vám ubližují.29 Tomu, kdo tě udeří do tváře, nastav i druhou, a bude-li ti brát plášť, nech mu i košili!30 Každému, kdo tě prosí, dávej, a co ti někdo vezme, nepožaduj zpět.31 Jak chcete, aby lidé jednali s vámi, tak jednejte vy s nimi. 32 Jestliže milujete jen ty, kdo vás milují, můžete za to očekávat Boží uznání? Vždyť i hříšníci milují ty, kdo je milují.33 Činíte-li dobře těm, kteří dobře činí vám, můžete za to očekávat Boží uznání? Vždyť totéž činí i hříšníci.34 Půjčujete-li těm, u nichž je naděje, že vám to vrátí, můžete za to čekat Boží uznání? Vždyť i hříšníci půjčují hříšníkům, aby to zase dostali nazpátek.35 Ale milujte své nepřátele; čiňte dobře, půjčujte a nic nečekejte zpět. A vaše odměna bude hojná: budete syny Nejvyššího, neboť on je dobrý k nevděčným i zlým.36 Buďte milosrdní, jako je milosrdný váš Otec.
— O posuzování druhých
37 Nesuďte, a nebudete souzeni; nezavrhujte, a nebudete zavrženi; odpouštějte, a bude vám odpuštěno.38 Dávejte, a bude vám dáno; dobrá míra, natlačená, natřesená, vrchovatá vám bude dána do klína. Neboť jakou měrou měříte, takovou Bůh naměří vám.“ 39 Řekl jim také podobenství: „Může vést slepý slepého? Nepadnou oba do jámy?40 Žák není nad učitele. Je-li zcela vyučen, bude jako jeho učitel. 41 Jak to, že vidíš třísku v oku svého bratra, ale trám ve svém vlastním oku nepozoruješ?42 Jak můžeš říci svému bratru: ‚Bratře, dovol, ať ti vyjmu třísku, kterou máš v oku,‘ a sám ve svém oku trám nevidíš? Pokrytče, nejprve vyjmi trám ze svého oka, a pak teprve prohlédneš, abys mohl vyjmout třísku z oka svého bratra.
— Výrok o stromu a ovoci
43 Dobrý strom nedává špatné ovoce a špatný strom nedává dobré ovoce.44 Každý strom se pozná po svém ovoci. Vždyť z trní nesklízejí fíky a z hloží hrozny.45 Dobrý člověk z dobrého pokladu svého srdce vydává dobré a zlý ze zlého vydává zlé. Jeho ústa mluví, čím srdce přetéká.46 Proč mne oslovujete ‚Pane, Pane‘, a nečiníte, co říkám?
— Podobenství o dvou stavitelích
47 Víte, komu se podobá ten, kdo slyší tato má slova a plní je?48 Je jako člověk, který stavěl dům: kopal, hloubil, až položil základy na skálu. Když přišla povodeň, přivalil se proud na ten dům, ale nemohl jím pohnout, protože byl dobře postaven.49 Kdo však uslyšel má slova a nejednal podle nich, je jako člověk, který vystavěl dům na zemi bez základů. Když se na něj proud přivalil, hned se zřítil; a zkáza toho domu byla veliká.“
Nya Levande Bibeln
Jesus efterföljare plockar ax på vilodagen
1En vilodag*, när Jesus och hans efterföljare gick genom några sädesfält, ryckte hans efterföljare av ax, som de gnuggade mellan händerna för att kunna äta.2Men några av fariseerna* sa: ”Varför gör ni så där? Det är ju förbjudet i Moses lag* att skörda på vilodagen.”3Då svarade Jesus dem: ”Har ni aldrig läst vad kung David gjorde när han och hans män blev hungriga?*4Han gick in i Guds hus och åt av det speciella bröd som bara prästerna får äta och delade sedan med sig till de andra. Det var också ett brott mot lagen.”5Sedan sa Jesus till fariseerna: ”Jag, Människosonen*, har rätt att avgöra vad som är tillåtet på vilodagen.”
Jesus botar en man på vilodagen
6En annan vilodag* undervisade han i synagogan*, och då satt där en man med en vanställd högerhand.7Laglärarna* och fariseerna* höll noga ögonen på Jesus. Skulle han våga bota mannens hand på vilodagen? I så fall skulle de få något att anklaga honom för.8Men Jesus förstod precis vad de tänkte. Därför sa han till mannen med den vanställda handen: ”Res dig upp och kom hit där alla kan se dig.” Och mannen gjorde som Jesus sa till honom.9Sedan vände Jesus sig till fariseerna och laglärarna och sa: ”Låt mig få fråga er en sak: Vad är tillåtet att göra på vilodagen enligt Moses lag*? Får man göra gott eller får man göra ont? Får man rädda liv eller får man döda någon?”10Han såg på dem en efter en och sa sedan till mannen: ”Räck fram din hand.” Och när mannen gjorde det, blev handen normal igen!11Men Jesus fiender blev rasande och började prata med varandra om hur de skulle kunna röja honom ur vägen.
Jesus utser sina tolv närmaste efterföljare
12Några dagar senare gick Jesus upp på ett berg för att be, och han bad hela natten.13När det ljusnade kallade han sedan samman sina efterföljare och utsåg tolv av dem till att bli hans speciella sändebud*.14Det var: Simon, som han gav namnet Petrus, Simons bror Andreas, Jakob, Johannes, Filippos, Bartolomaios,15Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Simon, som kallades ’den ivrige’*,16Jakobs son Judasoch Judas Iskariot, han som senare förrådde Jesus.
Mycket folk följer Jesus
17När Jesus hade kommit ner från berget tillsammans med sina tolv närmaste efterföljare, stannade de på en stor slätt. Där hade många av hans efterföljare samlats, och en stor folkmassa från hela Judeen och Jerusalem och från kustområdet vid Tyros och Sidon*18hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. Jesus drev ut många onda andar,19och alla försökte röra vid honom, eftersom det gick ut kraft från honom som gjorde alla friska. Verklig lycka20Sedan vände han sig till sina efterföljare och sa: ”Lyckliga är ni som inser att ni är fattiga*,för ni får vara Guds eget folk*!21Lyckliga är ni som nu hungrar*,för ni ska bli mättade. Lyckliga är ni som nu gråter, för ni ska få skratta.22Ja, ni är lyckliga när man hatar er och tar avstånd från er och hånar er och talar illa om er därför att ni är efterföljare till mig, Människosonen*.23Gläd er när det händer! Ja, dansa av glädje, för Gud ska belöna er. Kom ihåg att profeterna som förr i tiden framförde Guds budskap* blev lika illa behandlade av era förfäder.24Men olycka ska drabba er som är rika, för ni har redan fått ut er glädje.25Olycka ska drabba er som nu är mätta, ni ska få gå hungriga. Olycka ska drabba er som nu skrattar, ni ska få sörja och gråta.26Ja, olycka ska drabba er som man nu talar väl om. Kom ihåg att de profeter som förr i tiden framförde falska budskap om Gud blev lika väl behandlade av era förfäder.
Om att älska sina fiender
27Men till er som vill lyssna säger jag: Älska era fiender. Gör gott mot dem som hatar er.28Be att Gud ska ge allt gott till dem som förbannar er, och be att han ska hjälpa dem som hånar er.29Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra! Vill någon ta ditt ytterplagg, så låt honom få skjortan också.30Ge till alla som ber dig, och om någon tar det som är ditt, så kräv det inte tillbaka.31Behandla andra så som ni vill att de ska behandla er.32Om ni bara älskar dem som älskar er, är ni då värda särskilt beröm? Även onda människor älskar ju dem som ger kärlek tillbaka.33Och om ni gör gott mot dem som gör gott mot er, är det något så märkvärdigt med det? Det gör ju de onda människorna också!34Om ni lånar ut pengar till dem som kan betala tillbaka, är det något man bör tacka er för? Även onda människor lånar ju till sina vänner om de får igen pengarna.35Nej, älska era fiender och gör gott mot dem, och låna ut era pengar utan att oroa er för om ni får dem tillbaka. Då ska Gud belöna er, och ni handlar som äkta Guds barn, för han är själv god mot dem som är otacksamma och onda.36Visa samma medlidande med människor som er Far i himlen gör, han som har medlidande med alla.
Om att döma andra
37Döm inte andra, så ska ni själva inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så ska Gud inte förklara er skyldiga. Var beredda att förlåta, så ska ni få förlåtelse.38Om ni ger, kommer ni att få. Ja, ni kommer att få tillbaka mer än ni gav, i ett rågat mått, väl packat och skakat så att mycket får plats. För det mått ni använder då ni ger till andra, det kommer Gud att använda när han ger till er.”39Sedan förklarade Jesus detta genom att berätta två bilder. Han sa: ”Vad är det för mening med att en blind leder en annan blind? Båda kommer ju att falla i samma grop.40Och en efterföljare står inte över sin mästare, men när han har lärt sig allt, kan han bli lika duktig som sin mästare.41Varför hänger du upp dig på din medmänniskas små svagheter, när du inte erkänner din egen skuld som är mycket större?42Varför säger du till henne: ’Kom hit så ska jag öppna ögonen på dig så att du ser dina fel’, när du samtidigt är blind för din egen synd? Du falska människa som bara låtsas lyda Gud! Rätta först till dina egna fel! Sedan kan du se klart och försöka hjälpa din medmänniska.
Av frukten känner man trädet
43Ett bra träd kan aldrig bära dålig frukt, och ett dåligt träd kan aldrig bära bra frukt.44Trädet känns igen på den frukt det bär. Man hittar inte fikon på tistlar eller vindruvor på törnbuskar.45På samma sätt visar en god människas ord på den godhet som finns i hennes hjärta, medan en ond människas ord avslöjar den ondska som finns inom henne. Munnen talar ju vad hjärtat är fullt av.
Om att bygga på stadig grund
46Varför kallar ni mig ’Herre’, när ni ändå inte lyder mig?47Den som kommer till mig och hör min undervisning och handlar efter den ‑ vem han liknar det ska jag berätta för er.48Han liknar en man som bygger ett hus och gräver så djupt att han kan lägga grunden på ett fast berg. När floden sedan svämmar över och vattnet vräker sig mot huset, står det kvar, eftersom det är byggt på säker grund.49Men den som hör och inte handlar, han liknar en man som bygger ett hus direkt på marken utan att gräva någon grund. Och när floden vräker sig mot huset, faller det genast ihop med ett stort brak.”
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.