Jeremia 22 | Český ekumenický překlad Nya Levande Bibeln

✕

Anmelden
... und alle Funktionen nutzen!
Jeremia 22 | Český ekumenický překlad
1 Toto praví Hospodin: „Sestup do domu krále judského a vyhlas tam toto slovo. 2 Řekni: Slyš slovo Hospodinovo, králi judský, který sedíš na trůně Davidově, ty i tvoji služebníci i tvůj lid, ti, kdo přicházejí do těchto bran. 3 Toto praví Hospodin: Uplatňujte právo a spravedlnost, vysvobozujte oloupeného z rukou utiskovatele, netýrejte bezdomovce, sirotka a vdovu, nedopouštějte se násilí, neprolévejte na tomto místě nevinnou krev. 4 Budete-li vskutku podle tohoto slova jednat, budou branami tohoto domu vcházet králové, kteří budou sedět po Davidovi na jeho trůnu, budou jezdit na voze i na koních, král i jeho služebníci i jeho lid. 5 Neuposlechnete-li těchto slov, přísahám při sobě, je výrok Hospodinův, že tento dům bude obrácen v trosky.“ 6 Toto praví Hospodin o domě krále judského: „Byl jsi mi Gileádem a vrcholkem Libanónu. Učiním tě však pouští, městy, jež nebudou obývána. 7 Posvětím proti tobě šiřitele zkázy, každého s jeho zbrojí, ti porazí tvé nejlepší cedry a vhodí do ohně.“ 8 Mnohé pronárody budou přecházet kolem tohoto města a jeden druhého se bude ptát: „Proč Hospodin takhle naložil s tímto velkým městem?“ 9 Dostanou odpověď: „Protože opustili smlouvu Hospodina, svého Boha, klaněli se jiným bohům a sloužili jim.“

— O Šalúmovi (Jóachazovi) - Po smrti Jóšijášově nastaly Judsku pohnuté časy. Jóachaz-Šalúm byl egyptským faraónem odvlečen do Egypta a tam zemřel.

10 Neoplakávejte mrtvého, neprojevujte soustrast, plačte usedavě nad tím, kdo odchází, poněvadž se už nevrátí a neuvidí svou rodnou zem. 11 Toto praví Hospodin o Šalúmovi, synu Jóšijášovu, králi judském, který kraloval po svém otci Jóšijášovi a z tohoto místa odešel: „Již se sem nevrátí. 12 Na místě, kam ho přestěhovali, zemře, tuto zemi už neuvidí.“

— Proti Jójakímovi - Jójakím, dosazený faraónem, nekráčel cestou svého otce Jóšijáše.

13 „Běda, kdo staví svůj dům nespravedlností a své pokojíky na střeše bezprávím, svého bližního nutí pracovat zadarmo a jeho výdělek mu nedává. 14 Kdo říká: ‚Vystavím si rozměrný dům s prostornými pokojíky na střeše, prorazím si v něm okna, obložím jej cedrem a natřu rudkou.‘ 15 Zda proto budeš králem, když se budeš naparovat v cedroví? Zdali se tvůj otec nenajedl a nenapil? Když uplatňoval právo a spravedlnost, tehdy se mu dobře vedlo. 16 Když se zastával utištěného a ubožáka, tehdy bývalo dobře. Zda to neznamená, že mě znal? je výrok Hospodinův. 17 Ale tvé oči a tvé srdce nezajímá nic než vlastní zisk, prolévání nevinné krve, páchání útisku a křivd.“ 18 Proto praví Hospodin o Jójakímovi, synu Jóšijášovu, králi judském, toto: „Nebudou nad ním naříkat: ‚Běda, můj bratře, běda, sestro!‘ Nebudou nad ním naříkat: ‚Běda, pane, běda, veličenstvo!‘ 19 Bude pohřben, jako se pohřbívá osel, bude vyvlečen a odhozen ven za jeruzalémské brány.“

— O Konjášovi (Jójakínovi) - Vzpurná dcera jeruzalémská bude potrestána a Jójakín-Konjáš, syn Jójakímův, bude pykat za nemoudrost svého otce; půjde do babylónského zajetí.

20 „Vystup na Libanón, dcero, a křič, ať zazní tvůj hlas v Bášanu. Křič z Abárímu, protože všichni tvoji milenci jsou roztříštěni. 21 Mluvil jsem k tobě, dokud jsi měla klid. Řekla jsi: ,Nebudu poslouchat!‘ Byla jsi zvyklá už od svého mládí neposlouchat můj hlas. 22 Všechny tvé pastýře spase vítr, tvoji milenci půjdou do zajetí. Tehdy se budeš stydět a hanbit za všechno zlo, jež jsi spáchala. 23 Ty, která ses usídlila na Libanónu, uhnízdila se na cedrech, jak budeš vzdychat, až na tebe přijdou bolesti, až se budeš svíjet jako rodička!“ 24 „Jakože jsem živ, je výrok Hospodinův, i kdyby byl Konjáš, syn Jójakímův, král judský, pečetním prstenem na mé pravé ruce, strhnu tě odtamtud. 25 Vydám tě do rukou těch, kdo ti ukládají o život, do rukou těch, jichž se tak lekáš, do rukou Nebúkadnesara, krále babylónského, a do rukou Kaldejců. 26 Uvrhnu tebe i tvou matku, která tě porodila, do jiné země, kde jste se nenarodili, a tam zemřete. 27 Ale do země, ke které se budou upínat svou duší v touze po návratu, tam se nenavrátí.“ 28 Což je tento muž, Konjáš, stvůrou hodnou opovržení a rozbití, je nádobou neoblíbenou? Proč byli on i jeho potomstvo odvrženi a odhozeni do země, kterou neznali? 29 Země, země, země! Slyš slovo Hospodinovo. 30 Toto praví Hospodin: „Zapište tohoto muže jako bezdětného, muže, který nebude mít ve svých dnech zdar. Nikomu z jeho potomků se nepodaří dosednout na Davidův trůn a být opět v Judsku vladařem!“
Nya Levande Bibeln

Dom över ogudaktiga kungar

1 Då sa Herren till mig: Gå bort och tala direkt till kungen i Juda och säg: 2 Lyssna till Herren, du kung av Juda på Davids tron. Låt dina tjänare och ditt folk också lyssna! 3 Herren säger: Var rättvis och handla rättfärdigt! Hjälp dem som är förtryckta! Sluta upp med era ogudaktiga gärningar! Bevaka främlingars, föräldralösas och änkors rätt. Sluta med att mörda oskyldiga! 4 Om ni upphör med alla dessa onda gärningar, ska jag hjälpa detta folk och än en gång ge det kungar på Davids tron. 5 Men om ni vägrar att ta varning lovar jag vid mitt eget namn, säger Herren, att det här palatset ska bli en ruinhög. 6 Detta är mitt budskap till palatset: Du är lika kär för mig som det fruktbara Gilead och de gröna skogarna i Libanon. Men jag ska ödelägga dig och tömma dig på människor. 7 Jag ska skicka en armé rustad till tänderna över dig. De ska riva ner dina cederpaneler och elda upp dem. 8 Folk från många olika länder ska gå förbi stadens ruiner och säga till varandra: "Varför lät Herren detta ske? Varför förstörde han en sådan mäktig stad?" 9 Och svaret kommer att bli: "Därför att folket som bodde här glömde Herren, sin Gud. Genom att tillbe avgudar kränkte de det förbund han ingått med dem." 10 Gråt inte över de döda! Gråt i stället över de fångar som man fört bort! De kommer aldrig att återvända för att se sitt fädernesland igen. 11 För Herren säger om Sallum, som efterträdde sin far Josia och blev bortförd i fångenskap: 12 Han kommer att dö i ett främmande land och aldrig mer få se sitt hemland. 13 Och ve dig, kung Jojakim, som låter slavar bygga ditt stora palats. När du inte betalar ut lön bygger du in orättvisa i väggarna och förtryck i dörrar och tak. 14 Du säger: "Jag ska bygga mig ett lyxpalats med väldiga rum och många fönster, klä det med cederpanel och inreda det i rött." 15 Men ett ståtligt palats gör inte någon till en stor kung! Varför regerade din far Josia så länge? Han var rättfärdig i allt vad han gjorde. Det var därför Gud välsignade honom. 16 Han var noga med att de fattiga och behövande blev rättvist behandlade, och därför gick det väl för honom. Visar inte detta att han visste vem jag är? säger Herren. 17 Men se på dig själv! Du är full av girighet, egoism och oärlighet. Du dödar den oskyldige, förtrycker den fattige och är obarmhärtig i din maktutövning. 18 Därför är detta Herrens befallning om kung Jojakim, som efterträdde sin far Josia på tronen: Hans familj ska inte sörja honom när han dör. Hans undersåtar ska inte bry sig om att han är död. 19 Han kommer att begravas som en död åsna, som släpats ut ur Jerusalem och kastats på sophögen bakom stadsporten! 20 Gråt, för dina bundsförvanter är borta! Leta efter dem i Libanon! Ropa på dem i Basan! Sök dem vid floden Jordans vadställen! De är borta allesammans. Det finns ingen kvar som kan hjälpa dig! 21 När du hade framgång varnade jag dig, men du svarade: "Låt mig vara i fred!" Sådan var du redan som barn, du har aldrig velat lyssna. 22 Och nu är alla dina bundsförvanter som bortblåsta. Alla dina vänner har förts bort som slavar. Till slut ska du inse din ogudaktighet och skämmas. 23 Det är skönt att bo i ett vackert palats som doftar av cedrar från Libanon. Men snart ska du ropa och jämra dig i ångest, som en kvinna när hon ska föda. 24 Beträffande dig, Konja, son till kung Jojakim av Juda, gäller detta: Även om du var signetringen på min högra hand, skulle jag dra dig av fingret och överlämna dig till dem som så gärna vill döda dig, till dem som du är så oerhört rädd för, nämligen Nebukadnessar, kungen i Babylon, och hans mäktiga armé. 26 Jag ska kasta ut dig och din mor från detta land och lämna er att dö i ett främmande land. 27 Du ska aldrig mer återvända till din längtans land. 28 Denne Konja är som ett värdelöst, krossat kärl. Han och hans barn ska drivas i landsflykt till fjärran länder. 29 O, land, land, land! Hör Herrens ord! 30 Herren säger: Räkna Konja som barnlös, för inget av hans barn ska någonsin sitta på Davids tron eller regera i Juda. Varken för honom själv eller hans barn ska det gå väl.