— On povolal vítěze - Hospodin nejen všechno stvořil, nýbrž to i řídí. On dá svému lidu vysvoboditele.
1 „Zmlkněte přede mnou, ostrovy, národy ať se oblečou v sílu, ať se přiblíží, ať potom promluví, přistupme společně k soudu. 2 Kdo vzbudil od východu muže, jemuž v patách kráčí spravedlnost? Poddává mu pronárody, podrobuje krále. Jeho mečem rozmetá je v prach, jeho lukem jako rozházenou slámu. 3 Žene je a sám klidně projde stezkou, na kterou jeho noha dosud nevstoupila. 4 Kdo to uskutečnil a vykonal? Ten, jenž od počátku povolává všechna pokolení. Já, Hospodin, jsem první, já budu též u posledních věcí.“ 5 Spatří to ostrovy a uleknou se, končiny země se roztřesou, přiblíží se a přijdou. 6 Navzájem si budou pomáhat a bratr bude povzbuzovat bratra: „Buď rozhodný!“ 7 Řemeslník pobízí zlatníka, kovotepec kováře. Praví: „Spojme to! Bude to dobré!“ Pak upevní modlu hřeby, aby se neviklala.
VYVOLENÍ IZRAELE - — Neboj se! - Hospodin se blíží svému lidu s útěšným ujištěním „Neboj se“ a připomíná mu své minulé skutky.
8 „A ty, Izraeli, služebníku můj, Jákobe, tebe jsem vyvolil, potomku Abrahama, mého přítele, 9 tebe jsem vychvátil z končin země, zavolal jsem tě z odlehlých míst, řekl jsem ti: ‚Ty jsi můj služebník, tebe jsem vyvolil, nezavrhl jsem tě.‘ 10 Neboj se, vždyť já jsem s tebou, nerozhlížej se úzkostlivě, já jsem tvůj Bůh. Dodám ti odvahu, pomocí ti budu, budu tě podpírat pravicí své spravedlnosti. 11 Hle, budou se stydět a hanbit všichni, kdo proti tobě planou hněvem, budou jak nic a zahynou odpůrci tvoji. 12 Budeš je hledat, ale nenajdeš ty, kdo na tebe dorážejí; budou jak nic, naprostá nicota, ti, kdo proti tobě válčí. 13 Já jsem Hospodin, tvůj Bůh, držím tě za pravici, pravím ti: ‚Neboj se, já jsem tvá pomoc.‘ 14 Neboj se, červíčku Jákobův, hrstko Izraelova lidu. Já jsem tvá pomoc, je výrok Hospodinův, tvůj vykupitel je Svatý Izraele. 15 Hle, učiním tě okovaným smykem na mlácení, novým, z obou stran ostrým. Budeš mlátit a drtit hory, s pahorky naložíš jako s plevami. 16 Rozevěješ je a odnese je vítr, bouřlivý vichr je rozptýlí, ty však budeš jásat k chvále Hospodina, budeš se chlubit Svatým Izraele.“
— Poušť změním v sad - Při příchodu Stvořitelově se i příroda mění a oslavuje ho.
17 „Utištění ubožáci hledají vodu, ale žádná není; jazyk jim žízní prahne. Já, Hospodin, jim odpovím, já, Bůh Izraele, je neopustím. 18 Na holých návrších otevřu vodní proudy, uprostřed plání prameny vod, poušť v jezero změním a zemi vyprahlou ve vodní zřídla. 19 V poušti dám vyrůst cedrům, akáciím, myrtě a olivám, na pustině vysadím cypřiš, platan i zimostráz spolu, 20 aby viděli a poznali, přesvědčili se a všichni pochopili, že toto učinila ruka Hospodinova a že to stvořil Svatý Izraele.“
— Oznamte, co se stane - Hospodin vyzývá modly k utkání a zahanbuje je.
21 „Předložte svůj spor, praví Hospodin, předstupte se svými důkazy, praví Král Jákobův. 22 Předstupte a oznamte nám, co se má přihodit. Oznamte, co bylo na počátku, vezmem si to k srdci. Chceme poznat budoucnost, ohlaste nám, co má nastat. 23 Oznamte, co bude následovat, ať poznáme, že vy jste bohové. Jen předveďte něco dobrého či zlého, podíváme se a společně to uvidíme. 24 Hle, vy jste pouhé nic a vaše skutky nestojí za nic. Zvolit vás je ohavnost.“ 25 „Vzbudil jsem muže od severu a přišel od východu slunce. Vzývá mé jméno. Přichází! Knížata jsou jako hlína, on jako hrnčíř, jenž šlape jíl. 26 Kdo oznámil to od začátku, abychom to věděli, oznámil kdysi dávno, abychom mohli říci: ‚Je to správné?‘ Nikdo nic neoznámil, nikdo nic neohlásil, nikdo vaši řeč neslyšel. 27 Já první zvěstuji Sijónu: ‚Hle, už tu jsou!‘ a Jeruzalému dám toho, jenž nese radostnou zvěst. 28 Dívám se a nikde nikdo, žádný rádce mezi nimi. Zeptal bych se jich, co odpovědí. 29 Hle, všichni jsou ničemnost pouhá, k ničemu nejsou jejich činy; jejich lité modly jsou jen vítr a nicota.“
Nya Levande Bibeln
Herren ska hjälpa Israel
1Var tysta och lyssna till mig, ni länder bortom havet! Kom nu alla länder med era svar. Kom hit och tala. Låt oss komma inför rätta tillsammans.2Vem har satt honom i rörelse, han som kommer österifrån, som segrar vid varje steg han tar? Vem är det, om inte Herren? Herren har låtit honom segra över många folk och tillåtit honom trampa kungar under sina fötter och döda hela arméer med svärd.3Gud låter honom förfölja dem och dra vidare på nya vägar.4Vem har kunnat göra något sådant generation efter generation? Det är jag, Herren, den förste och den siste. Det är bara jag som kan göra något sådant.5Länderna bortom havet ser på detta med skräck. Väldiga riken darrar och förbereder sig för krig.6Var och en försöker intala mod i sin nästa och säger: "Var inte rädd! Han kommer inte att segra."7Men de skyndar sig att göra en ny avgud. Träsnidaren skyndar på guldsmeden, och den som gjuter hjälper till vid städet. "Det här blir bra", säger de till varandra. Noggrant sätter de ihop delarna och ställer den på plats, så att den inte ska falla omkull!8Men du, Israel, är mitt utvalda folk. Du är Abrahams familj, och han var min vän.9Jag har kallat dig tillbaka från jordens ändar och sagt att du ska tjäna bara mig, för jag har utvalt dig och ska inte stöta bort dig.10Frukta inte, för jag är med dig! Var inte förskräckt! Jag är din Gud. Jag ska ge dig styrka. Jag ska hjälpa dig. Jag ska uppehålla dig med min segrande högra hand.11Titta, hur alla dina arga fiender är förvirrade och förskingrade! Alla som står emot dig kommer att dö.12Förgäves ska du leta efter dem, de ska försvinna allesammans.13Jag håller dig vid din högra hand. Jag är Herren, din Gud, och jag säger till dig att du inte ska vara rädd. Jag är här för att hjälpa dig.14Trots att du är föraktad ska du inte vara rädd, Israel, för jag ska hjälpa dig. Jag är Herren, din befriare. Jag är den Helige i Israel.15Jag ska göra dig till en tröska, nyslipad och vass. Du ska krossa alla fiender och göra bergen till grus.16Du ska kasta upp dem i luften, och vinden ska blåsa bort dem. Virvelvindar ska sprida dem åt alla håll. Herrens glädje ska fylla dig, och du ska berömma dig av Israels Gud.17När de fattiga och lidande söker vatten och inte finner något och deras tungor torkar ut av törst, då ska jag svara när de ropar till mig. Jag, Israels Gud, ska aldrig överge dem.18Jag ska låta floder rinna fram uppe på höjderna, och ge dem källor av vatten i dalarna! I öknarna ska det också finnas vatten, och floder ska rinna fram genom förtorkade områden.19Jag ska plantera träd i öknen, ceder, myrten, oliv, cypress och andra ädla träd.20Detta under ska alla se och förstå att det är Gud, Israels Helige, som har gjort det.21Kan era avgudabilder göra sådana saker? Låt dem komma till bevis, säger Gud, Israels kung.22Låt dem försöka tala om för oss vad som hänt under år som gått, eller vad som ska ske i framtiden.23Så är det! Om de verkligen är gudar så ska de tala om vad som ligger i framtiden eller göra något, ont eller gott, som kan övertyga oss.24Men nej! Ni är mindre än ingenting och kan inte göra något alls. Den som väljer er är avskyvärd!25Men jag har satt en man i rörelse från norr och från öster. Han trampar på härskare som om de var grus och knådar dem som en krukmakare sin lera.26Vem om inte jag har talat om för dig att det här skulle ske? Vem mer var det som förutsa detta och fick dig att medge att han hade rätt? Ingen annan. Inte en enda sa något!27Jag var den förste som sa till Jerusalem: "Se! Er hjälp är på väg!"28Det var inte någon av era avgudar som sa det. Ingen svarade när jag frågade.29De är alla värdelösa, och deras avbilder orsakar bara förvirring.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.