— Dína a Šekem - Svévolná vycházka Díny skončí v hanbě a krvi.
1 Dína, kterou Jákobovi porodila Lea, si vyšla, aby se podívala na dcery té země.2 Uviděl ji Šekem, syn Chivejce Chamóra, knížete země, vzal ji a ležel s ní, a tak ji ponížil.3 Přilnul však k Díně, dceři Jákobově, celou duší, zamiloval si tu dívku a vemlouval se do jejího srdce.4 Svému otci Chamórovi pak Šekem řekl: „Vezmi mně to děvčátko za ženu.“5 Když Jákob uslyšel, že Šekem jeho dceru Dínu poskvrnil, byli jeho synové na poli s dobytkem. Jákob mlčel, dokud nepřišli.6 Šekemův otec Chamór pak vyšel k Jákobovi, aby s ním promluvil.7 Jákobovi synové přišli z pole, jakmile o tom uslyšeli. Bolestně to ty muže ranilo a velmi se rozlítili. Vždyť spáchal v Izraeli hanebnost, ležel s dcerou Jákobovou, a to je nepřípustné.8 Chamór s nimi mluvil takto: „Můj syn Šekem lpí na vaší dceři celou duší. Dejte mu ji prosím za ženu.9 Spřízněte se s námi, dávejte své dcery nám a berte si dcery naše.10 Můžete sídlit s námi, je před vámi celá země. Usaďte se, volně v ní obchodujte a mějte ji jako vlastní.“11 Také Šekem jejímu otci a jejím bratrům řekl: „Kéž bych získal vaši přízeň. Dám vám, oč mě požádáte.12 Určete mi jakkoli veliké věno i dar. Dám vám, oč mě požádáte, jen mi tu dívku dejte za ženu!“13 Avšak Jákobovi synové odpověděli Šekemovi a jeho otci Chamórovi lstivě. Jednali tak proto, že jejich sestru Dínu poskvrnil.14 Řekli jim: „To my nemůžeme udělat, abychom dali svou sestru muži neobřezanému, byla by to pro nás potupa.15 Svolíme jen tehdy, budete-li jako my: dá-li se u vás každý mužského pohlaví obřezat.16 Pak vám budeme dávat své dcery a budeme si brát dcery vaše, usídlíme se u vás a staneme se jedním lidem.17 Jestliže nás neuposlechnete a nedáte se obřezat, vezmeme svou dceru a odejdeme.“18 Chamórovi i jeho synu Šekemovi se jejich slova líbila.19 Mládenec nemeškal a vykonal to, neboť si Jákobovu dceru oblíbil. V otcově domě byl ze všech nejváženější. 20 Chamór a jeho syn Šekem přišli k bráně svého města a promluvili k mužům svého města:21 „Tito muži se k nám chovají pokojně. Ať se tedy usídlí v zemi a volně v ní obchodují. Ať je pro ně tato země na všechny strany otevřená. My si budeme brát za ženy jejich dcery a budeme jim dávat dcery své.22 Avšak aby s námi bydleli jako jeden lid, svolí ti muži jen tehdy, dá-li se u nás každý mužského pohlaví obřezat, jako jsou obřezáni oni.23 Nebudou tak jejich stáda a majetek i všechen jejich dobytek patřit nám? Buďme jen svolni a oni se u nás usídlí.“24 Poslechli tedy Chamóra a jeho syna Šekema všichni, kdo měli právo vycházet k bráně jeho města; dal se obřezat každý mužského pohlaví, kdo vycházel k bráně jeho města.25 Ale třetího dne, když byli v bolestech, vtrhli bezpečně do města s mečem v ruce dva Jákobovi synové, Šimeón a Lévi, bratři Díny, a všechny mužského pohlaví povraždili.26 Zavraždili mečem také Chamóra a jeho syna Šekema, vzali z Šekemova domu Dínu a odešli.27 Na pobité potom přišli Jákobovi synové a za poskvrnění své sestry město vyloupili.28 Pobrali jejich brav a skot i jejich osly a co bylo v městě i na poli.29 Zajali všechny jejich děti a jejich ženy a uloupili všechno jejich jmění, vše, co bylo v domě.30 I řekl Jákob Šimeónovi a Lévimu: „Přivedete mě do zkázy, způsobili jste, že vzbuzuji nelibost u obyvatel země, u Kenaanců a Perizejců. Mám málo lidí. Seberou-li se proti mně, pobijí mě a budu vyhuben já i můj dům.“31 Odvětili: „Což směl s naší sestrou zacházet jako s děvkou?“
Nya Levande Bibeln
Jakobs söner hämnas
1En dag gick Dina, Leas dotter, för att besöka några av grannflickorna,2men när hiveen Sikem, kung Hamors son, såg henne, tog han henne med sig och våldtog henne.3Han blev djupt förälskad i henne och försökte att vinna hennes kärlek.4Sedan talade han med sin far om detta. "Se till att jag får den där flickan för jag vill gifta mig med henne", krävde han.5Jakob fick snart veta vad som hade hänt, men eftersom hans söner var ute på åkrarna och tog hand om boskapen, fick de inget veta förrän de återvänt hem.6Under tiden gick kung Hamor, Sikems far, till Jakob och kom dit just när Jakobs söner kom tillbaka från åkrarna. De blev förtvivlade och oerhört upprörda över denna förnedring, som var en våldshandling mot dem allesammans.8Hamor sa till Jakob: "Min son Sikem är verkligen kär i din dotter, och han vill att hon ska bli hans hustru. Låt honom få gifta sig med henne.9Dessutom vill vi inbjuda ditt folk att komma hit och bo bland oss och låta dina döttrar gifta sig med våra söner, och vi vill ge våra döttrar som hustrur åt era unga män. Du kan slå dig ner var du än vill bland oss och ägna dig åt dina affärer och bli rik!"11Sedan talade Sikem till Dinas far och bröder: "Var goda mot mig och låt mig få henne till hustru", tiggde han. "Jag ska ge er vad ni än vill ha.12Det spelar ingen roll vilken hemgift eller gåva ni kräver, för jag ska betala den, bara ni ger mig er syster till hustru."13Eftersom Sikem hade behandlat deras syster så illa ljög hennes bröder för Sikem och Hamor och handlade oärligt.14De sa nämligen: "Det kan vi nog inte, för du är inte omskuren. Det skulle vara en skam för henne att gifta sig med en oomskuren man.15Men om alla era män låter omskära sig,16kan vi gifta bort våra döttrar och bo här och förena oss med er, så att vi kan bli ett folk.17Annars måste vi ta henne med oss och flytta härifrån."18Hamor och Sikem gick med på detta förslag och skyndade sig att göra som de hade föreslagit, för Sikem var mycket kär i Dina. Dessutom var han övertygad om att han kunde övertala de andra männen i staden, för han var mycket respekterad och populär.20Hamor och Sikem framträdde därför inför stadens styresmän och presenterade sitt förslag.21"Dessa män är våra vänner", sa de. "Låt oss inbjuda dem att bo här ibland oss och utöva sina yrken, för landet är stort nog att rymma dem, och vi kan gifta oss med deras döttrar och de med våra.22Men de tänker bara stanna här på ett villkor, att vi alla låter omskära oss på samma sätt som de.23Om vi gör det kommer allt de äger att bli vårt, och landet kommer att bli ännu rikare. Låt oss komma överens om detta, så att de bosätter sig här ibland oss."24Männen samtyckte och alla omskar sig.25Men tre dagar senare, när såren var ömma och varje rörelse kändes, tog Dinas två bröder Simeon och Levi sina svärd och gick in i staden och dödade utan motstånd varenda man där,26även Hamor och Sikem, och de befriade Dina i Sikems hus och återvände sedan till lägret.27Sedan gick alla Jakobs söner till staden och plundrade den, eftersom deras syster hade vanhedrats där.28De tog alla får och fäkreatur och åsnor - allt som de kunde lägga beslag på, både inne i staden och ute på åkrarna,29och de tog alla kvinnor och barn och allt av värde.30Då sa Jakob till Levi och Simeon: "Ni har gjort mig illa omtyckt av alla i hela landet - av kananeerna och perisseerna. Vi är så få att de nu säkert kommer och krossar oss, och på så sätt kommer vi alla att bli dödade."31"Men inte kunde vi tillåta honom att få behandla vår syster som en prostituerad?" svarade de.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.