— Davidovo pokání - Prorok Nátan ohlašuje králi Boží soud a vede jej k sebepoznání. V narozeném Šalomounovi dostává David novou naději.
1 Hospodin poslal k Davidovi Nátana. Ten k němu přišel a řekl mu: „V jednom městě byli dva muži, jeden boháč a druhý chudák.2 Boháč měl velmi mnoho bravu a skotu.3 Chudák neměl nic než jednu malou ovečku, kterou si koupil. Živil ji, rostla u něho spolu s jeho syny, jedla z jeho skývy chleba a pila z jeho poháru, spávala v jeho klíně a on ji měl jako dceru.4 Tu přišel k bohatému muži návštěvník. Jemu bylo líto vzít nějaký kus ze svého bravu či skotu, aby jej připravil poutníkovi, který k němu přišel. Vzal tedy ovečku toho chudého muže a připravil ji muži, který k němu přišel.“5 David vzplanul proti tomu muži náramným hněvem. Řekl Nátanovi: „Jakože živ je Hospodin, muž, který tohle spáchal, je synem smrti!6A tu ovečku nahradí čtyřnásobně zato, že něco takového spáchal a neměl soucitu.“ 7 Nátan Davidovi odvětil: „Ten muž jsi ty! Toto praví Hospodin, Bůh Izraele: Já jsem tě pomazal za krále nad Izraelem a já jsem tě vytrhl ze Saulových rukou.8 Dal jsem ti dům tvého pána a do tvé náruče ženy tvého pána, dal jsem ti dům Izraelův i Judův, a kdyby ti to bylo málo, přidal bych ti mnohem víc.9 Proč jsi pohrdl Hospodinovým slovem a dopustil ses toho, co je v jeho očích zlé? Chetejce Urijáše jsi zabil mečem a jeho ženu sis vzal za manželku, zavraždils ho mečem Amónovců.10 Nyní se už nikdy nevyhne meč tvému domu, protože jsi mnou pohrdl a vzal jsi Chetejci Urijášovi ženu, aby ti byla manželkou. 11 Toto praví Hospodin: Hle, já způsobím, aby proti tobě povstalo zlo z tvého domu. Před tvýma očima vezmu tvé ženy a dám je tomu, kdo je ti blízký; ten bude s tvými ženami spát za bílého dne.12 A ačkoli tys to spáchal tajně, já tuto věc učiním před celým Izraelem, a to za dne.“13 David Nátanovi řekl: „Zhřešil jsem proti Hospodinu.“ Nátan Davidovi pravil: „Týž Hospodin tvůj hřích sňal. Nezemřeš.14 Poněvadž jsi však touto věcí zavinil, aby nepřátelé Hospodina znevažovali, syn, který se ti narodí, musí zemřít.“ 15 Nátan pak odešel do svého domu. I zasáhl Hospodin dítě, které Davidovi porodila Urijášova žena, takže těžce onemocnělo.16David kvůli chlapci hledal Boha a tvrdě se postil, pak šel domů a ležel přes noc na zemi.17 Starší jeho domu k němu přistoupili, aby ho zvedli ze země, on však nechtěl, ba ani s nimi chléb nepojedl.18Sedmého dne dítě zemřelo. Davidovi služebníci se mu báli oznámit, že dítě zemřelo. Říkali: „Když dítě bylo ještě naživu, domlouvali jsme mu, ale neuposlechl nás. Jak bychom mu teď mohli říci: ‚Dítě zemřelo?‘ Provedl by něco zlého.“19 Když David viděl, že si jeho služebníci šeptají, porozuměl, že dítě zemřelo. David se tedy svých služebníků zeptal: „Dítě zemřelo?“ Odvětili: „Zemřelo.“20 A David vstal ze země, umyl se, pomazal se, převlékl si oděv, vešel do Hospodinova domu a klaněl se. Pak vstoupil do svého domu a požádal, aby mu předložili chléb, a jedl.21 Jeho služebníci mu pravili: „Jak můžeš takto jednat? Dokud dítě bylo naživu, postil ses a plakal. Jakmile dítě zemřelo, vstaneš a jíš chléb.“22 Odvětil: „Dokud dítě ještě žilo, postil jsem se a plakal, neboť jsem si říkal: Kdoví, zda se Hospodin nade mnou neslituje a zda dítě nezůstane naživu.23 Teď zemřelo. Proč bych se měl postit? Což je mohu ještě přivést zpět? Já půjdu k němu, ale ono se ke mně nevrátí.“24 Pak David potěšil svou ženu Bat-šebu, vešel k ní a spal s ní. I porodila syna a on mu dal jméno Šalomoun. Toho si Hospodin zamiloval25 a ohlásil skrze proroka Nátana, že ho mají pojmenovat Jedidjáš (to je Hospodinův miláček) kvůli Hospodinu.
— Pokoření Amónovců - Jóab dobývá sídelní město Rabu, předává však velení Davidovi, aby triumf patřil králi.
26 Jóab bojoval proti Rabě Amónovců; dobýval královské město.27 I poslal Jóab posly k Davidovi s hlášením: „Bojoval jsem proti Rabě a dobyl jsem Město vod.28 Nyní tedy seber zbytek lidu a polož se proti tomu městu a dobuď je, abych nedobyl to město já, aby nad ním nebylo provoláváno mé jméno.“29 David sebral všechen lid, táhl do Raby, bojoval proti ní a dobyl ji.30 Sňal z hlavy jejich Krále korunu, jejíž zlato s drahokamem vážilo talent. Bývala pak na hlavě Davidově. Z města odvezl též velké množství kořisti.31 Lid, který byl v něm, odvedl a postavil k pilám, železným špičákům a železným sekyrám a převedl je do cihelny. Tak naložil se všemi městy Amónovců. Pak se David i všechen lid vrátili do Jeruzaléma.
Nya Levande Bibeln
Natan anklagar David
1Herren sände profeten Natan till David, och Natan berättade:"Två män bodde i samma stad. En var mycket rik och ägde många fårhjordar och mycket getter.3Den andre var mycket fattig och ägde inget annat än ett litet lamm, som han hade lyckats köpa. Lammet växte upp bland barnen i familjen. Han matade det från sin egen tallrik, lät det dricka ur sin egen mugg och bar det i sina armar som om det varit hans egen lilla dotter.4Nu kom det en gäst till den rike mannens hem, men i stället för att slakta ett lamm från sina egna hjordar till middag åt gästen, tog han den fattige mannens lamm och lagade till det."5David blev rasande och skrek: "Jag svär vid den levande Guden, att en man som gör något sådant borde dödas.6Han borde få betala tillbaka fyra lamm till den fattige mannen i stället för det han stal och för sin brist på barmhärtighet."7Då sa Natan till David: "Du är den rike mannen! Herren, Israels Gud, säger: 'Jag gjorde dig till kung över Israel och räddade dig från Sauls makt .8Jag gav dig hans palats och hans hustrur, och jag gav dig hela Israel och Juda. Om det inte hade varit tillräckligt, så skulle jag ha gett dig ännu mycket mer.9Varför har du då föraktat Guds lagar och gjort något så ont? Du har mördat Uria och tagit hans hustru! Du lät ammoniterna döda honom!10Från och med nu ska ett hotande svärd alltid hänga över din familj. Genom att ta Urias hustru har du visat brist på respekt för mig.11För den här sakens skull ska jag se till att din egen familj blir din olycka. Ja, jag ska överlämna dina hustrur åt en annan man, en som står dig nära, och han kommer att ligga med dem mitt på ljusa dagen.12Du gjorde det i hemlighet, men jag ska göra det öppet mot dig, och inför hela Israel.' "13"Jag har syndat mot Herren", bekände då David för Natan. Natan svarade: "Ja, men Herren har förlåtit dig, och du behöver inte dö för denna synd.14Men du har gett Herrens fiender många tillfällen att förakta och häda honom, och därför kommer ditt barn att dö."
Davids och Bat-Sebas barn dör
15Efter det att Natan återvänt hem såg Herren till att Bat-Sebas barn blev sjukt.16David tiggde då Herren om att han skulle skona barnet, och själv åt han inte utan låg om nätterna inför Herren på bara marken.17Tjänarna i hans hushåll bad honom att stiga upp och äta tillsammans med dem, men han vägrade.18Den sjunde dagen dog barnet, men Davids rådgivare var rädda för att tala om det för honom."Han var alldeles utom sig när pojken var sjuk", sa de. "Vad ska han nu ta sig till, när vi berättar att han har dött?"19Men när David såg att de viskade till varandra, förstod han vad som hänt."Har barnet dött?" frågade han. "Ja", svarade de.20Då reste sig David från marken, tvättade sig och bytte kläder och gick in i Herrens tält och tillbad. Sedan återvände han till palatset för att äta,21och hans rådgivare blev förvånade:"Vi förstår oss inte på dig", sa de till honom. "Medan barnet fortfarande levde, grät du och vägrade att äta, men nu när barnet har dött, slutar du att sörja och äter som vanligt."22David svarade: "Jag fastade och grät medan barnet levde, för jag tänkte: 'Vem vet, kanske kommer Herren att vara barmhärtig mot mig och låter pojken leva.'23Men varför ska jag fasta nu när han är död? Kan jag någonsin få honom tillbaka? En dag ska jag gå till honom, men han kommer aldrig tillbaka till mig."24David tröstade Bat-Seba. När han sedan låg med henne blev hon med barn igen, och hon födde en son som de kallade Salomo. Herren älskade det barnet25och lät hälsa genom profeten Natan att han skulle kallas Jedidja, Herrens älskling.
David besegrar ammoniterna
26Under tiden hade Joab och den israelitiska armén lyckats inta Rabba, Ammons huvudstad, och Joab skickade detta meddelande till David: "Jag har intagit Rabbas vattenreservoar!28Mönstra nu resten av armén och belägra och inta staden. Annars gör jag det och då får den bära mitt namn."29Då mönstrade David hela sin armé och tågade mot Rabba. Han anföll och intog staden. Stora mängder byte fördes tillbaka till Jerusalem. David tog kronan från kungens huvud och satte den på sitt eget. Den var gjord i rent guld med infattade stenar och vägde trettiofem kilo.31Han gjorde folket i staden till slavar och satte dem i arbete med sågar, yxor och tröskverk och att tillverka tegelsten. På samma sätt behandlade han invånarna i alla ammoniternas städer, innan han återvände med armén till Jerusalem.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.