Römer 10 | Nya Levande Bibeln

1 Kära syskon, jag önskar av hela hjärtat, och jag ber ständigt till Gud, att Israels folk ska bli räddat. 2 Jag vet hur ivrigt de kämpar för att tjäna Gud, men de förstår inte vad det är han vill. 3 De förstår inte att Gud själv vill göra dem skuldfria inför honom, utan fortsätter att i egen kraft försöka bli felfria. Därför vägrar de också att acceptera hans erbjudande. 4 Men sedan Kristus kom, är Moses lag* inte längre vägen till räddning, eftersom var och en nu kan bli skuldfri inför Gud genom att tro på det Kristus har gjort för oss.

Räddningen gäller alla

5 När det gäller våra möjligheter att bli skuldfria inför Gud genom att lyda Guds lag, lät ju Gud Mose skriva så här: ”Den människa som håller alla bud ska få liv genom lagen.”* 6 Men när det gäller att bli skuldfri inför Gud genom att tro, har Gud sagt i Skriften*: ”Du behöver inte fråga dig själv: Vem ska fara upp till himlen?” (det vill säga, för att hämta ner Kristus, så att han kan rädda oss). 7 Eller: ”Vem ska fara ner i djupet?” (det vill säga, för att hämta tillbaka Kristus från de döda). 8 Och vad har Gud mer sagt? Jo, att: ”Budskapet är nära dig. Det finns i ditt hjärta och på dina läppar” (det vill säga, det budskap om tro på Jesus Kristus som vi sprider).* 9 Om du alltså öppet bekänner att Jesus är Herren* och av hela hjärtat tror att Gud har uppväckt honom från de döda, då blir du räddad. 10 Det är vårt hjärtas tro som gör oss skuldfria inför Gud, och vår öppna bekännelse som räddar oss. 11 Gud har ju sagt i Skriften: ”Ingen som tror på honom ska bli besviken.”* 12 Detta gäller för både judar och andra folk, för vi har alla samma Herre. Och han ger generöst av sitt goda till alla som tillber honom, 13 för det står också i Skriften: ”var och en som tillber Herren ska bli räddad”*.

Alla trodde inte på budskapet om Kristus

14 Men om människor ska kunna tillbe Kristus, måste de först tro på honom. Och om de ska kunna tro på honom, måste de först få höra om honom. Och om de ska få höra om honom, måste någon sprida budskapet till dem. 15 Och den som sprider budskapet, måste vara sänd av någon. Det är detta Gud talar om genom profeten Jesaja, när han säger: ”Vad underbart det är när någon kommer med goda nyheter!”*Men alla israeliter* trodde inte på de goda nyheterna, för Jesaja säger också: ”Herre, vem trodde på vårt budskap?”* 17 Tron kommer alltså av att man hör budskapet, det vill säga, budskapet om Kristus. 18 Men då blir min fråga: Har Israels folk verkligen hört budskapet om Kristus? Jo, visst har de hört det! Det står ju i Skriften*: ”Budbärarnas budskap har nått hela jorden, deras ord har nått till världens ände.”* 19 Men då säger jag: De kanske aldrig förstod budskapet? Jo, visst förstod de det. Redan för länge sedan varnade ju Gud Israels folk och lät säga genom Mose: ”Jag ska göra er svartsjuka genom att vända mig till sådana som inte är ett folk. Ja, ni ska bli arga på ett folk som saknar förstånd.”* 20 Och Gud går så långt, att han genom profeten Jesaja säger: ”Jag blev funnen av dem som inte sökte efter mig, och jag visade mig för dem som inte frågade efter mig.”* 21 Men om Israels folk säger Gud: ”Hela tiden har jag varit beredd att försonas med dem, men de har varit olydiga och upproriska mot mig.”*

Nádej pre kazdého

Omyl Izraela

1 Milí bratia, z celého srdca túžim a neprestajne prosím Boha, aby aj môj národ bol spasený. 2 Lebo môžem dosvedčiť, že nadšene a horlivo chce slúžiť Bohu, ale chýba mu správne poznanie. 3 Nepochopili totiž, že Kristus za nich zomrel, aby ich zmieril s Bohom. Namiesto toho si vlastným úsilím chcú získať ospravedlnenie v Božích očiach, a tak sa Božej spravodlivosti vzpierajú. 4 Kristus naplnil zákon, a tým ukončil jeho vládu. Kto v neho uverí, bude ospravedlnený. 5 Ale ak by predsa chcel niekto obstáť pred Bohom plnením zákona, na toho sa vzťahujú Mojžišove slová: „Človek, ktorý plní moje ustanovenia, bude žiť.“ 6 Ale kto našiel cestu k Bohu vierou v Krista, ten môže povedať: „Nezaoberaj sa myšlienkou, kto vstúpi do neba, aby Krista priviedol dolu, 7 ani nehovor, kto zostúpi do hlbín, aby Krista vyviedol z ríše mŕtvych.“ 8 Kto verí, ten povie: „Blízko teba je slovo, je v tvojich ústach a v tvojom srdci.“ Je to slovo o viere v Krista, ktorého zvestujeme. 9 Lebo ak svojimi ústami vyznáš: „Ježiš Kristus je Pán!“ a ak celým srdcom uveríš, že Boh ho vzkriesil z mŕtvych, budeš zachránený. 10 Lebo ak vo svojom srdci uveríme, získame ospravedlnenie pred Bohom, a ak svoju vieru vyznáme ústami, upevníme svoje spasenie. 11 Boh už ústami proroka Izaiáša povedal: „Kto verí, nebude zahanbený.“ 12 A tu nie je nijaký rozdiel medzi Židmi a ostatnými národmi. Boh je jeden a ten istý Pán, ktorý zo svojho bohatstva štedro dáva všetkým, čo ho o to prosia. 13 „Lebo každý, kto vzýva meno Pánovo, bude zachránený,“ predpovedal už prorok Joel.

Izrael neprijíma Božiu ponuku

14 Ale ako môže niekto Boha vzývať, ak v neho neverí? A ako môže uveriť, ak o ňom nepočul? A ako počujú, keď im Božie slovo nikto nezvestoval? 15 Už Izaiáš o tom povedal: „Aké vzácne je, keď po vrchoch idú nohy toho, kto nesie posolstvo a ohlasuje pokoj a spásu.“ 16 Ale nie každý, kto toto radostné posolstvo počuje, ho aj prijme. Ten istý prorok Izaiáš si povzdychol: „Kto uveril našej zvesti?“ 17 Tak teda viera sa zrodí vtedy, keď niekto počuje radostnú zvesť. A hlásaním radostnej zvesti nás poveruje Kristus. 18 Ale ako je to so Židmi? Azda Božie slovo nikdy nepočuli? Pravdaže počuli. Veď aj žalmista Dávid napísal: „Ich hlas sa rozlieha po celej zemi, a ich slová až na okraj sveta.“ 19 Zostáva teda otázka: Čo ak toto posolstvo nepochopili? Veď už za Mojžišových čias Boh hovoril, že prebudí vo svojom ľude žiarlivosť a popudí ho tým, že dá spasenie nerozumným národom. 20 A neskôr Izaiášovými ústami povedal: „Dal som sa nájsť tým, čo ma nehľadali.“ 21 Ale o svojom vlastnom ľude musel povedať: „Celý deň som vystieral ruky k národu neposlušnému a vzdorovitému.“

Römer 10 | Nya Levande Bibeln Nádej pre kazdého

Räddningen gäller alla

Alla trodde inte på budskapet om Kristus

Omyl Izraela

Izrael neprijíma Božiu ponuku