Markus 9 | Nya Levande Bibeln

1 Jesus sa sedan till dem: ”Tro mig: några av er som står här just nu kommer inte att dö förrän de har sett Gud komma med kunglig makt.*”

Jesus förvandlas på berget

2 Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes till toppen av ett högt berg, där de kunde vara för sig själva. Där förvandlades hans utseende medan de såg på. 3 Hans kläder blev bländande vita, ja, vitare än något blekningsmedel i världen kan göra några kläder. 4 Och de fick se Elia och Mose stå och tala med Jesus.* 5 Då sa Petrus till Jesus: ”Mästare, det här är ett fantastiskt ställe att vara på! Låt oss bygga tre hyddor, en åt dig och en åt Mose och en åt Elia!” 6 Han visste inte vad han skulle säga, för han var helt skräckslagen, precis som de andra efterföljarna. 7 Sedan kom ett moln och sänkte sig ner över dem, och en röst från molnet sa: ”Detta är min älskade Son. Lyssna på honom!” 8 Men då Jesus efterföljare plötsligt såg sig omkring, var Mose och Elia borta, och de var ensamma med Jesus igen. 9 När de sedan gick ner för bergssluttningen befallde Jesus dem att inte berätta för någon vad de sett, förrän han, Människosonen*, hade uppstått från de döda. 10 Därför höll de det för sig själva men talade ofta med varandra om vad han menade med att ”uppstå från de döda”. 11 Hans efterföljare frågade honom nu: ”Varför påstår laglärarna* att Elia måste återvända innan Messias, den utlovade kungen, kommer?” 12 Jesus svarade: ”Laglärarna har rätt. Elia måste komma först och ställa allt till rätta.* Ändå har Gud förutsagt i Skriften* att jag, Människosonen, måste lida och bli hånad av alla. Hur kan det komma sig? 13 Men jag säger er, att Elia redan har kommit och man behandlade honom illa, precis som det står om honom i Skriften.*”

Jesus botar en pojke som är besatt av en ond ande

14 När de hade kommit ner från berget, fick de se en stor mängd människor som hade samlats runt de andra efterföljarna till Jesus, och några laglärare* som höll på att diskutera med dem. 15 Men när folket fick se Jesus komma gående blev de glatt överraskade och sprang fram till honom för att hälsa på honom. 16 Och han frågade dem: ”Vad är det ni diskuterar?” 17 En man i folkhopen sa då: ”Mästare, jag har tagit med min son hit för att du skulle bota honom. Han är besatt av en ond ande som gör honom stum. 18 Varje gång anden går till attack, slår den honom till marken och får honom att tugga fradga och gnissla tänder, och han blir alldeles stel. Jag bad dina efterföljare att driva ut den onda anden, men de klarade det inte.” 19 ”Ni tröga människor som inte vill tro!” utbrast Jesus. ”Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge måste jag stå ut med er? Ta hit pojken till mig.” 20 Då kom de fram med pojken. Men när han fick se Jesus började anden rycka och slita i honom, så att han föll till marken och kastade sig fram och tillbaka med fradga runt munnen. 21 ”Hur länge har han varit sådan här?” frågade Jesus pappan. Han svarade: ”Ända sedan han var liten. 22 Och den onda anden får honom ofta att falla i elden eller i vattnet för att han ska dö. Ha medlidande med oss och hjälp oss, om du kan!” 23 ”Om jag kan?” svarade Jesus. ”Allt är möjligt för den som tror.” 24 ”Jag tror”, utropade pappan. ”Hjälp min otro!” 25 Men nu såg Jesus att folk kom springande från alla håll, och därför talade han strängt till den onda anden och sa: ”Du stumma och döva ande, jag befaller dig att fara ut ur honom och aldrig mer komma tillbaka!” 26 Anden skrek då vilt och började rycka och slita i pojken men for till sist ut ur honom. Pojken låg där alldeles livlös på marken, och många började mumla: ”Han är död.” 27 Men Jesus tog honom i handen och drog upp honom, och då reste han sig upp. 28 När Jesus sedan kom till det hus där han bodde, och blev ensam med sina efterföljare, frågade de honom: ”Varför kunde inte vi driva ut den onda anden?” 29 Jesus svarade: ”Den sortens ande kan bara drivas ut genom bön.*”

Jesus förutsäger för andra gången att han ska dö

30 Sedan lämnade Jesus och hans efterföljare området och vandrade genom Galileen. Han försökte undvika all uppmärksamhet, 31 eftersom han fortfarande hade mycket att undervisa sina efterföljare om. Han förklarade: ”Jag, Människosonen*, ska bli förrådd och överlämnad till människorna, och de kommer att döda mig, men efter tre* dagar ska jag uppstå från de döda igen.” 32 Men de förstod inte vad han ville säga, och ingen vågade fråga honom heller.

Jesus förklarar vem som är mest betydelsefull

33 Så kom de till Kafarnaum, och när de var i det hus där de skulle bo, frågade han dem: ”Vad pratade ni om på vägen?” 34 Men de skämdes för att svara, för de hade diskuterat vem av dem som var mest betydelsefull. 35 Då satte han sig ner och bad sina tolv närmaste efterföljare att komma till honom, och han sa till dem: ”Den som vill vara mest betydelsefull måste göra sig minst och ödmjukast av alla och bli allas tjänare.” 36 Sedan tog han ett litet barn och ställde det mitt ibland dem, la armen om barnet och sa: 37 ”Den som tar emot ett sådant barn därför att det tillhör mig, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar emot Gud, eftersom Gud har sänt mig.”

Jesus efterföljare förbjuder en man att göra under i Jesus namn

38 Johannes, en av Jesus efterföljare, sa till Jesus: ”Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, men eftersom han inte tillhörde vår grupp försökte vi stoppa honom.” 39 Då sa Jesus till Johannes: ”Låt honom hålla på. Ingen som gör under i mitt namn kan helt plötsligt börja tala illa om mig. 40 Den som inte är mot oss, han är för oss. 41 Ja, jag försäkrar er, att om någon bara ger er ett glas vatten att dricka därför att ni tillhör mig, Kristus, så ska han få lön för det.”

Jesus varnar för frestelser

42 Jesus fortsatte: ”Om någon vilseleder en av dessa små som tror på mig, och får honom att synda, så skulle det vara bättre för den personen att kastas i havet med en stor sten runt halsen. 43 Om din hand får dig att synda, så hugg av den. Det är bättre att få ett evigt liv tillsammans med Gud och sakna ena handen, än att ha båda händerna i behåll och hamna i helvetet, i den eld som aldrig slocknar.* 45 Och om din fot får dig att synda, så hugg av den. Det är bättre att få ett evigt liv tillsammans med Gud och sakna ena foten, än att ha båda fötterna i behåll och kastas i helvetet.* 47 Om ditt öga får dig att synda, så riv ut det. Det är bättre att få komma till Guds nya värld enögd, än att ha båda ögonen i behåll och kastas i helvetet, 48 där maskarna inte dör och elden aldrig slocknar.*

Rening genom prövningar

49 Alla som följer mig måste renas genom lidandets eld.* 50 Den som är villig att följa mig vad det än kostar blir ett salt som bevarar världen från förruttnelse. Men till vilken nytta är salt om det har förlorat sin kraft?* Kan man få det salt igen? Nej! Se därför till att ni inte förlorar er salthalt utan lev i fred med varandra.”*

Nádej pre kazdého

Premenenie Ježiša

1 Potom sa obrátil k svojim poslucháčom a pokračoval: „Dôrazne vám hovorím, že niektorí z vás už za svojho života uvidia, ako sa Božie kráľovstvo prejaví vo svojej moci.“ 2 Po šiestich dňoch vzal Ježiš so sebou Petra, Jakuba a Jána a vystúpili spolu na jeden z vrchov. Boli tu celkom sami. Zrazu sa s Ježišom stala zvláštna zmena. 3 Odev mu zbelel ako sneh – skvel sa takou belosťou, aká sa ničím na svete nedá dosiahnuť. 4 Tu zbadali dvoch mužov, ako sa zhovárajú s Ježišom. Boli to Eliáš a Mojžiš. 5 Peter zvolal: „Ako dobre, že sme tu! Hneď vám trom postavíme stany. Pre každého jeden!“ 6 Od vzrušenia si ani neuvedomoval, čo vraví. Učeníkov videnie celkom vyviedlo z miery. 7 Vtom ich všetkých zastrel oblak a z neho sa ozval hlas: „Toto je môj milovaný Syn. Počúvajte ho!“ 8 Keď sa mrak rozplynul, učeníci sa rozhliadli, ale okrem Ježiša už nikoho nevideli. 9 Keď zostupovali z vrchu, Ježiš ich upozornil, aby o tom, čo videli, nerozprávali nikomu dovtedy, kým nevstane z mŕtvych. 10 Zachovali to v tajnosti, ale medzi sebou často uvažovali, čo to znamená „vstať z mŕtvych“. 11 Spytovali sa Ježiša: „Prečo učitelia Zákona tvrdia, že pred príchodom Mesiáša sa musí vrátiť Eliáš?“ 12 Odpovedal im: „Správne, najprv mal prísť Eliáš, aby dal všetko do poriadku. Ale čo myslíte, o čom hovorili proroci, keď predpovedali, že Mesiáš musí mnoho vytrpieť a že ním budú pohŕdať? 13 Hovorím vám, Eliáš už prišiel a pripravil mi cestu, ale naložili s ním, ako sa im páčilo, tak ako aj predpovedali proroci.“

Uzdravenie posadnutého chlapca

14 Keď zostúpili na úpätie vrchu, našli ostatných učeníkov obklopených veľkým zástupom. 15 A ľudia, len čo zazreli Ježiša, stíchli v posvätnej úcte, bežali mu naproti a pozdravovali ho. 16 Spýtal sa ich: „O čom sa to dohadujete?“ 17 Tu vyšiel zo zástupu jeden muž a povedal: „Majstre, priviedol som k tebe svojho syna, aby si ho uzdravil. Je nemý, lebo ho ovláda zlý duch. 18 Zakaždým, keď sa chlapca zmocní, zvíja sa v kŕčoch, pena mu pokryje ústa, škrípe zubami a celý zmeravie. Poprosil som tvojich učeníkov, aby zlého ducha vyhnali, ale nemohli. 19 „Ach, kedy konečne začnete veriť!“ zvolal Ježiš. „Dokedy mám byť s vami, aby som vás to naučil? Dokedy mám mať s vami trpezlivosť? Priveďte chlapca ku mne!“ 20 Priviedli ho. No len čo zlý duch spoznal Ježiša, strašne zalomcoval chlapcom. Spadol na zem a zvíjal sa v kŕčoch s penou na ústach. 21 „Odkedy tým trpí?“ spýtal sa Ježiš otca. Ten odpovedal: „Už odmala. 22 Zlý duch ho neraz hodil aj do ohňa alebo do vody, čo ho chcel zahubiť. Och, zmiluj sa nad nami a pomôž nám, ak môžeš!“ 23 „Ak môžem?“ začudoval sa Ježiš. „Kto verí, môže všetko!“ 24 Otec ihneď zvolal: „Verím, Pane, ale pomôž mi ešte väčšmi veriť!“ 25 Ježiš si všimol, že sa zbiehajú ďalší ľudia, a tak prikázal: „Duch hluchoty a nemoty, vyjdi z neho a nikdy sa už nevracaj!“ 26 Zlý duch zreval, zalomcoval chlapcom a opustil ho. Chlapec zostal ležať na zemi bez známok života. Davom prebehol šepot, že umrel. 27 Ale Ježiš chytil chlapca za ruku a pomohol mu vstať. 28 Keď potom vošiel do domu a učeníci zostali s ním sami, spýtali sa ho: „Prečo sme my nemohli vyhnať tohto zlého ducha?“ 29 Ježiš im odpovedal: „Takého ducha nemožno vyhnať inak ako modlitbou!“

Ježiš druhý raz hovorí o svojej smrti

30 Ježiš opustil so svojimi učeníkmi tento kraj a prechádzal Galileou, ale nechcel, aby sa o tom vedelo. 31 Túžil byť so svojimi učeníkmi sám a mnohému ich ešte naučiť. Pripravoval ich na to, že Syna človeka onedlho vydajú napospas ľuďom, zabijú ho, ale na tretí deň vstane a bude žiť. 32 Ešte vždy tomu nerozumeli, ale neodvažovali sa ho na to spýtať.

Spor o prvenstvo

33 Potom sa vrátili do Kafarnauma. Keď sa ubytovali v dome, kde sa mienili zdržať, spýtal sa Ježiš učeníkov: „O čom ste sa to cestou zhovárali?“ 34 Hanbili sa mu odpovedať, lebo sa dohadovali o tom, kto z nich je najväčší. 35 Ježiš si sadol, zavolal si ich k sebe a povedal im: „Kto chce byť prvým, ten sa musí podriaďovať všetkým a musí im slúžiť.“ 36 Potom zavolal dieťa, postavil ho medzi nich, objal ho a povedal im: 37 „Kto prijíma v mojom mene takéto malé dieťa, mňa prijíma. A neprijíma len mňa, ale aj toho, ktorý ma poslal.“ 38 Ján mu povedal: „Majstre, videli sme človeka, ako v tvojom mene vyháňa démonov, ale zakázali sme mu to, lebo nepatrí medzi nás.“ 39 Ježiš namietol: „Nemali ste mu brániť. Veď predsa nikto, kto robí v mojom mene zázraky, nemôže sa hneď potom obrátiť proti mne. 40 Kto nie je proti nám, je s nami. 41 A keby vám niekto podal pohár vody len preto, že ste moji, hovorím vám, že nepríde o svoju odmenu. 42 Ale ak by dakto zavinil, že by niekto z týchto nepatrných, čo veria vo mňa, stratil vieru, lepšie by bolo, keby mu na krk dali mlynský kameň a hodili ho do mora. 43 Ak ťa zvádza na hriech ruka, odtni ju. Je ti rozhodne lepšie byť bez ruky a získať večný život, ako mať obe ruky a ísť do neuhasiteľného pekelného ohňa. 45 A ak ťa navádza na zlé noha, odtni ju. Lepšie je byť mrzákom a žiť večne, ako mať dve nohy, ktoré ťa zavedú do večnej záhuby. 47 A tak aj oko, ak je pôvodcom zla v tvojom živote, zbav sa ho. Lepšie je vojsť do Božieho kráľovstva ako jednooký, než mať obe oči a byť uvrhnutý do pekelného ohňa, 48 kde nárek neprestane a oheň nevyhasne. 49 Oheň Božieho súdu preverí každého človeka. Ako každé jedlo potrebuje soľ, tak každý, kto chce získať večný život, musí byť posolený ohňom skúšok. 50 Soľ je dobrá vec. Ale ak stratí svoju slanosť, čím ju nahradíte? Tak dbajte, aby ste boli soľou. A žite navzájom v pokoji.“

Markus 9 | Nya Levande Bibeln Nádej pre kazdého