Markus 11 | Nya Levande Bibeln

Jesus rider in i Jerusalem på en åsna

1 När de närmade sig Jerusalem och kom till byarna Betfage och Betania, som låg vid Olivberget, skickade Jesus iväg två av sina efterföljare 2 och sa: ”Gå in i byn därframme. Där inne kommer ni genast att hitta en ungåsna stå bunden, en som ingen har ridit på ännu. Ta den och kom hit med den. 3 Och om någon frågar vad ni håller på med så säg bara: ’Herren behöver den, men han kommer snart att lämna den tillbaka.’ ” 4 De två efterföljarna gav sig då iväg och hittade en ungåsna som stod bunden vid en port på bygatan. Och medan de höll på att lösgöra den, 5 sa några som stod där: ”Vad håller ni på med? Tänker ni ta åsnan?” 6 Men efterföljarna svarade som Jesus hade sagt, och då lät man dem ta den. 7 De ledde sedan åsnan till Jesus, och hans efterföljare la sina mantlar på den och Jesus satte sig på den och red iväg mot staden. 8 Många människor bredde ut sina mantlar som en matta framför honom, och andra strödde ut gröna kvistar från träden runt omkring.* 9 Och både de som gick framför Jesus och de som gick efter, ropade: ”Vi hyllar dig!*Vi ärar dig som är sänd av Herren!* 10 Vi ärar dig som ska regera som vår förfader David gjorde! Alla i himlen hyllar dig!” 11 Så red han in i Jerusalem och gick till tempelområdet. Där vandrade han runt och tittade noga på allt, men eftersom det redan var sent på eftermiddagen gick han sedan tillbaka till Betania med sina tolv närmaste efterföljare.

Jesus rensar templet

12 Nästa morgon, när de var på väg från Betania, blev Jesus hungrig. 13 Då fick han se att det lite längre bort fanns ett fikonträd med gröna blad, och han gick dit för att se om han kunde plocka några fikon på det. Men det fanns bara blad, eftersom det var alltför tidigt på året för att det skulle kunna finnas någon frukt.* 14 Då sa Jesus till trädet: ”Aldrig mer ska någon äta frukt från dig!” Och hans efterföljare hörde honom säga det. 15 När de kom fram till Jerusalem gick han in på tempelområdet och drev ut köpmännen och deras kunder. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stånden för dem som sålde duvor, 16 och han stoppade alla som försökte bära varor över tempelplatsen.* 17 Sedan undervisade han dem och sa: ”Har inte Gud sagt i Skriften*: ’Mitt hus ska vara en plats där alla folk kan be?’ Men ni har låtit det bli ’ett tillhåll för tjuvar och banditer’.”* 18 När översteprästerna och laglärarna* fick höra vad han gjort, började de göra upp planer på hur de skulle bli av med honom. Men de var rädda för honom, eftersom alla människor var så imponerade av hans undervisning. 19 På kvällen lämnade sedan Jesus och hans efterföljare staden.

Jesus förklarar att hans efterföljare kan be om vad som helst

20 När de nästa morgon gick förbi fikonträdet igen, såg Jesus efterföljare att det hade vissnat ända från roten. 21 Då kom Petrus plötsligt ihåg vad Jesus hade sagt till trädet dagen innan och han utbrast: ”Mästare, har du sett? Fikonträdet som du förbannade har vissnat!” 22 Då sa Jesus till sina efterföljare: ”Ni måste lita på Gud helt och fullt. 23 Jag försäkrar er, att om ni verkligen tror av hela ert hjärta och inte tvivlar, så kan ni säga till det här berget: ’Upp med dig och kasta dig i havet’, och det kommer att bli så. 24 Ja, jag försäkrar er, att om ni bara tror, så kan ni be om vad som helst, och ni ska få det! 25 Men när ni ber till Gud ska ni först förlåta dem ni är arga på. Då ska också er Far i himlen förlåta er era synder.*”

De judiska ledarna ifrågasätter Jesus uppdrag

27 Så kom de tillbaka till Jerusalem, och medan Jesus gick omkring på tempelplatsen kom översteprästerna och laglärarna* och folkets ledare fram till honom. 28 De krävde att få veta vad han hade för rätt att göra allt det han gjorde, och vem som hade gett honom det uppdraget. 29 ”Det ska jag strax säga er”, sa Jesus, ”om ni bara svarar på en annan fråga först. 30 När Johannes döparen döpte, var det på Guds befallning eller inte? Svara mig på det!” 31 De började genast diskutera med varandra och sa: ”Om vi säger att det var på Guds befallning, så kommer han att fråga varför vi inte trodde på honom. 32 Men kan vi påstå att Gud inte hade sänt honom?” Nej, det vågade de inte, för då skulle folket ställa till besvär. Alla var ju övertygade om att Johannes hade varit en profet som framförde Guds budskap. 33 Därför svarade de till slut: ”Vi vet inte.”Då sa Jesus till dem: ”I så fall säger inte jag heller vem som har gett mig i uppdrag att göra det jag gör.”

Nádej pre kazdého

Vstup do Jeruzalema

1 Keď sa priblížili k Jeruzalemu a stúpali na Olivový vrch, zbadali pred sebou dedinky Betfage a Betániu. 2 Ježiš poslal dvoch zo svojich učeníkov dopredu a povedal im: „Choďte do tamtej dediny pred nami. Hneď na kraji uvidíte pri plote oslíka, na ktorom ešte nikto nejazdil. Odviažte ho a priveďte ku mne. 3 A keby sa vás niekto spýtal, čo to robíte, odpovedzte mu: Pán ho potrebuje, no čoskoro ho vráti.“ 4 Učeníci odišli a naozaj našli pred jedným domom priviazaného oslíka. 5 Odviazali ho, ale niektorí ľudia, čo tam stáli, sa ich spýtali: „Čo to robíte? Prečo odväzujete osla?“ 6 Odpovedali tak, ako im poradil Ježiš, a ľudia im dovolili zviera odviesť. 7 Priviedli ho k Ježišovi, prehodili mu cez chrbát plášte a Ježiš naň vysadol. 8 Mnohí ľudia zo zástupu, čo ich sprevádzal, prestierali pred neho svoje plášte, lámali zelené konáre zo stromov a vystielali mu nimi cestu. 9 Pred ním i za ním sa utvoril veľký sprievod a všetci volali: 10 „Nech žije kráľ! Sláva tomu, kto prichádza v Božom mene! Nech žije Dávidovo kráľovstvo! Sláva Bohu na výsostiach!“ 11 Tak vstúpil Ježiš do Jeruzalema a pobral sa do chrámu. Všetko si tam pozorne prezrel. Keďže bol už večer, odišiel so svojimi dvanástimi učeníkmi na noc do Betánie.

Uschnutý figovník

12 Na druhé ráno, keď vyšli z Betánie, Ježiš bol už veľmi hladný. Z diaľky zazrel figovník bohato obsypaný lístím. 13 Pristúpil bližšie, či by na ňom nenašiel nejaké figy. Ale zistil, že má iba lístie, lebo v tomto ročnom období na ňom figy ešte nerástli. 14 Tu počuli učeníci, ako hovorí stromu: „Nech nikto už z teba neje ovocie!“

Ježiš vyháňa kupcov z chrámu

15 Vrátili sa do Jeruzalema a Ježiš vošiel do chrámu. Keď na jeho nádvorí videl stánky s obetnými zvieratami a stoly zmenárnikov, poprevrhoval stánky predavačov i stoly zmenárnikov a kupcov a povyháňal aj kupujúcich. 16 A nedovolil ani, aby niekto prechádzal nádvorím s nádobou. 17 Rozhorčoval sa: „Neviete, že je napísané: ‚Môj chrám bude pre všetkých domom modlitby‘? Ale vy ste ho premenili na brloh lupičov.“ 18 Počuli to aj veľkňazi a učitelia Zákona a začali kuť plány, ako by sa ho zbavili. Naháňal im strach, lebo ľud bol nadšený jeho učením. 19 A keď nastal večer, opustil Ježiš s učeníkmi mesto.

O sile viery

20 Na druhé ráno, keď šli zasa popri tom figovníku, videli, že je úplne vyschnutý. 21 Peter si spomenul, čo včera povedal Ježiš, a zvolal: „Majstre, strom, ktorému si včera zlorečil, vyschol!“ 22 Ježiš na to odpovedal: „To vás prekvapuje? Božia moc je omnoho väčšia. 23 Keby niekto napríklad povedal tomuto vrchu: Zdvihni sa a hoď sa do mora, stane sa tak. Ale podmienkou je, aby nemal nijaké pochybnosti a bezvýhradne veril, že Boh jeho prosbu splní. 24 Pamätajte si: všetko, o čo s pevnou vierou prosíte, Boh vám naozaj dá. 25 Ale keď sa za niečo modlíte, najprv musíte odpustiť ľuďom to, čo proti nim máte. 26 Lebo ak vy neodpustíte ľuďom, ani Boh neodpustí vám vaše previnenia.“

Odkiaľ má Ježiš moc?

27 Ježiš a učeníci zasa prišli do Jeruzalema. Keď Ježiš prechádzal chrámom, zastavili ho veľkňazi, učitelia Zákona a židovskí vodcovia 28 a spýtali sa ho: „Kto ťa poveril takto si tu počínať? Kto ti dal takú moc?“ 29 Ježiš im odpovedal: „Aj ja sa vás na niečo spýtam. Ak mi odpoviete, aj ja vám poviem, od koho mám tú moc. 30 Povedzte mi: Jána Krstiteľa poslal Boh alebo ľudia?“ 31 Začali sa dohadovať medzi sebou: „Ak mu odpovieme, že ho poslal Boh, spýta sa nás, prečo sme mu teda neuverili? 32 Ale ak poprieme, že ho poslal Boh, pobúrime si proti sebe ľud, lebo všetci sú presvedčení, že to bol prorok.“ 33 A tak napokon odpovedali Ježišovi: „Nevieme!“ Nato im Ježiš povedal: „Ani ja vám teda nepoviem, akou mocou všetko konám.“

Markus 11 | Nya Levande Bibeln Nádej pre kazdého