Johannes 4 | Nya Levande Bibeln Nádej pre kazdého

Johannes 4 | Nya Levande Bibeln

Jesus och den samariska kvinnan

1 Fariseerna* fick nu höra att Jesus hade fler efterföljare än Johannes och döpte fler – fast det var inte Jesus själv som döpte, utan hans efterföljare. Jesus lämnade därför Judeen och återvände till Galileen. 4 På vägen dit var han tvungen att gå genom Samarien*, 5 och efter ett tag kom han till staden Sykar, som ligger nära den mark som Jakob gav sin son Josef. 6 Där ligger också Jakobs brunn, och eftersom det var mitt på dagen och Jesus var trött av den långa vandringen, satte han sig vid brunnen. 7 Då kom en samarisk kvinna för att hämta vatten, och Jesus bad henne: ”Ge mig lite att dricka.” 8 Han var ensam just då, för hans efterföljare hade gått in till staden för att köpa mat. 9 Kvinnan blev mycket förvånad, för judarna brukade inte vilja ha något med samarierna att göra, och hon sa: ”Du som är jude, varför frågar du en samarisk kvinna om vatten?” 10 Jesus svarade: ”Om du visste vilken fantastisk gåva Gud har i beredskap åt dig och förstod vem jag är, så skulle du istället ha frågat mig, och jag skulle ha gett dig livgivande vatten.” 11 ”Men, herre, du har ju varken rep eller kruka”, sa hon, ”och brunnen är djup. Varifrån ska du få livgivande vatten? 12 Du är väl inte mäktigare än vår förfader Jakob, som gav oss den här brunnen? Kan du ge mig bättre vatten än det som han och hans söner och boskap drack av?” 13 Jesus svarade: ”Den som dricker av det här vattnet blir snart törstig igen. 14 Men den som dricker av det vatten jag ger, blir aldrig törstig igen, för mitt vatten blir en ständig källa inom honom som porlar fram och ger evigt liv.” 15 ”Herre”, sa kvinnan. ”Ge mig av det vattnet, så att jag aldrig mer blir törstig och slipper gå ut hit och hämta vatten.” 16 Men Jesus sa: ”Gå och hämta din man.” 17 ”Jag har ingen man”, svarade kvinnan.”Du har rätt”, sa Jesus. ”Du har levt ihop med fem män, och den du lever med nu är inte din man. Där höll du dig till sanningen.” 19 ”Herre”, sa kvinnan. ”Du måste vara en profet, eftersom du med Guds hjälp kan avslöja något sådant. 20 Säg mig då varför ni judar påstår att Jerusalem är den enda plats där man kan tillbe Gud, medan vi samarier säger att man ska tillbe på det här berget*, där våra förfäder alltid har tillbett?” 21 Jesus förklarade: ”Tro mig, det kommer en dag då ingen längre behöverdiskutera om det är på det här berget eller i Jerusalem som man ska tillbe vår Far i himlen. Det är inte var man tillber som är det viktiga, utan hur man tillber. Verklig tillbedjan är äkta och inspirerad av Guds Ande. Det är så Gud vill att vi ska tillbe honom, eftersom Gud är Ande. Och det kommer en dag, ja, den är redan här, då människor ska tillbe Gud på det sättet. Men ni samarier vet så lite om honom som ni tillber. Vi judar däremot känner honom väl, för räddningen kommer från judarna.” 25 Kvinnan sa: ”Ja, jag vet att Messias*, den utlovade kungen, ska komma en gång, och när han kommer ska han förklara allt för oss.” 26 Då sa Jesus till henne: ”Det är jag,* den som du talar med.” 27 Just då kom hans efterföljare tillbaka. De blev mycket förvånade när de såg att han talade med en kvinna, men ingen av dem frågade honom varför han talade med henne eller vad de talade om. 28 Men kvinnan lämnade sin vattenkruka vid brunnen och gick tillbaka till staden och sa till alla: 29 ”Kom så får ni träffa en man som kunde säga mig allt vad jag har gjort! Jag undrar om inte han är Messias, den utlovade kungen.” 30 Och folket strömmade ut från staden för att träffa Jesus. 31 Under tiden ville Jesus efterföljare ge honom något att äta, 32 men han sa: ”Jag har mat som ni inte känner till.” 33 Hans efterföljare sa då till varandra: ”Kan någon ha kommit hit och gett honom mat?” 34 Då förklarade Jesus: ”Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att slutföra det uppdrag han har gett mig. 35 Ni säger att skörden inte är mogen förrän om fyra månader. Men jag säger: Se er omkring. Fälten har redan ljusnat och är mogna för skörd. 36 De skördearbetare som leder människor till evigt liv ska få god lön. Tänk vilken glädje som väntar både den som sår och den som skördar! 37 För här gäller ordspråket: en sår och en annan skördar. 38 Jag har sänt ut er för att skörda där ni inte har sått. Andra har utfört arbetet och ni ska få lön för deras möda.”

Många samarier kommer till tro

39 Många samarier från staden Sykar hade blivit övertygade om att Jesus var sänd av Gud när de hörde kvinnan säga: ”Han kunde säga mig allt vad jag har gjort.” 40 Så när de kom ut till honom bad de honom att stanna hos dem, och han stannade där i två dagar. 41 När de då fick höra honom själv tala var det ännu fler som började tro på honom, 42 och de sa till kvinnan: ”Nu är det inte längre det som du berättade för oss som får oss att tro. Nej, nu har vi själva hört honom och förstått att han verkligen är den som ska rädda människorna.”

Jesus botar en kunglig tjänstemans son

43 Efter de två dagarna fortsatte Jesus till Galileen. 44 Han hade själv sagt att en profet som framför Guds budskap blir respekterad överallt utom i sin egen hemtrakt. 45 Men nu tog galileerna emot honom med öppna armar, eftersom de hade varit i Jerusalem under påskhögtiden* och sett alla hans under. 46 Under vandringen genom Galileen kom han också tillbaka till staden Kana, där han en gång hade förvandlat vatten till vin. En man i kunglig* tjänst hade vid samma tid en son som låg svårt sjuk i staden Kafarnaum. 47 När mannen därför fick höra att Jesus hade kommit från Judeen och var i Galileen gick han till Kana för att träffa Jesus, och han bad honom att följa med till Kafarnaum för att bota hans pojke som låg döende. 48 Jesus frågade: ”Kan ni verkligen inte tro på mig, om ni inte ständigt får se under?” 49 Men mannen bad: ”Herre, kom innan min pojke dör.” 50 Då sa Jesus till honom: ”Gå hem igen. Din son lever.” Och mannen trodde på vad Jesus sa och gick hem igen. 51 Medan han fortfarande var på väg, möttes han sedan av sina tjänare som meddelade att pojken levde och var frisk. 52 Han frågade dem då vid vilken tid på dagen pojken hade börjat bli bättre, och de svarade: ”Igår eftermiddag vid ettiden försvann plötsligt febern.” 53 Då förstod pappan att det hade hänt i samma stund som Jesus hade sagt till honom: ”Din son lever.” Och tjänstemannen och alla i hans hus började tro på Jesus. 54 Detta var det andra undret Jesus gjorde, och han gjorde det när han hade kommit från Judeen till Galileen.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Nádej pre kazdého

Rozhovor so Samaritánkou

1 Keď sa Pán dozvedel, že sa farizeji dopočuli, ako získava a krstí viac učeníkov ako Ján – 2 hoci Ježiš sám nekrstil, krstili jeho učeníci – 3 opustil Judsko a opäť sa vrátil do Galiley. 4 Musel prejsť cez Samáriu. 5 Okolo poludnia došiel k Jakobovej studni pri mestečku Sichar. 6 Ježiš, unavený dlhou chôdzou, chcel si pri studni odpočinúť. 7 Sotva si sadol, prišla jedna z miestnych žien po vodu. „Daj sa mi napiť!“ poprosil ju Ježiš. 8 Bol sám, lebo jeho učeníci odišli do mesta nakúpiť niečo na jedenie. 9 „Ako to, že žiadaš vodu odo mňa, hoci si Žid?“ čudovala sa žena, lebo medzi Židmi a Samaritánmi vládlo napätie. 10 Ježiš jej odpovedal: „Keby si poznala nádherný dar, ktorý ti chce Boh ponúknuť, a keby si vedela, kto som, ty by si prosila mňa, aby som sa ti dal napiť živej vody.“ 11 „Veď nemáš ani vedro, ako chceš nabrať vody z takej hlbokej studne?“ namietla. „Odkiaľ by si vzal živú vodu? 12 Alebo si azda väčší, ako bol náš praotec Jakob, ktorý dal túto studňu vykopať? Sám z nej pil, aj jeho synovia, aj jeho dobytok.“ 13 Ježiš jej odpovedal: „Každý, kto pije túto vodu, opäť bude smädný. 14 Ale voda, ktorú ja ponúkam, uhasí navždy smäd a stane sa prameňom, ktorý napĺňa túžbu po večnosti.“ 15 „Pane, prosím ťa, daj mi tej vody, aby som nebola smädná a nemusela sem chodievať po vodu,“ poprosila žena. 16 „Choď a priveď sem svojho muža,“ rozkázal jej Ježiš. 17 „Nemám muža,“ odpovedala.„Pravdu vravíš,“ súhlasil Ježiš. 18 „Vystriedala si ich päť a ani ten, s ktorým teraz žiješ, nie je tvoj muž.“ 19 „Pane, vidím, že si prorok!“ prekvapene zvolala. 20 „Povedz mi teda, prečo vy Židia pokladáte Jeruzalem za jediné miesto, kde sa má uctievať Boh? Naši predkovia sa od nepamäti modlievali na tomto vrchu.“ 21 Ježiš jej odpovedal: „Ver mi, žena, blíži sa čas, keď ľudia nebudú uctievať Boha ani v Jeruzaleme, ani na tomto vrchu. 22 Vy uctievate, čo nepoznáte. My uctievame, čo poznáme, lebo Mesiáš vyjde zo Židov. 23 Prichádza však čas, ba už aj prišiel, keď nebude záležať na tom, kde sa kto modlí, ale ako sa modlí. 24 Skutoční vyznávači budú uctievať Otca v Duchu a pravde. O takých vyznávačov Otcovi ide. Boh je Duch a tí, čo ho vzývajú, musia mať jeho ducha a žiť v jeho pravde.“ 25 „Viem, že príde Mesiáš, ktorý sa volá Kristus,“ povedala žena, „ten nám všetko vysvetlí.“ 26 „Tým Mesiášom som ja,“ povedal jej Ježiš. 27 V tej chvíli sa vrátili učeníci a boli prekvapení, keď zastihli Ježiša v rozhovore so ženou. Ale neodvážili sa spýtať, prečo sa s ňou zhovára, ani o čom sa zhovára. 28 Žena nechala vedro pri studni, rozbehla sa do mesta a každému oznamovala: 29 „Poďte so mnou. Stretla som človeka, ktorý mi povedal všetko, čo som dosiaľ urobila. Nebude to azda Mesiáš?“ 30 Obyvatelia mesta sa ihneď pobrali za Ježišom. 31 Medzitým ho učeníci ponúkali, aby sa najedol. 32 Ale odmietol: „Nebudem jesť. Mám iný pokrm, ktorý nepoznáte.“ 33 „Priniesol mu azda niekto nejaké jedlo?“ spytovali sa učeníci navzájom. 34 Ježiš im odpovedal: „Mojím pokrmom je žiť podľa toho, kto ma poslal, a dokončiť jeho dielo. 35 Nazdávate sa, že žatva sa začne až o štyri mesiace, na sklonku leta? Rozhliadnite sa okolo seba! Obrovské lány obilia už dozrievajú. 36 To sú ľudské duše pripravené na žatvu. Ženci, čo budú zhromažďovať ľudské duše do večných obilníc, dostanú bohatú odmenu. 37 A tí, čo siali, sa budú radovať spolu so žencami. Lebo je pravda, že jedni sejú a druhí žnú. 38 Ja som vás poslal žať ta, kde ste nesiali. Iní pred vami sa lopotili, a vy zbierate výsledky ich práce.“ 39 Mnoho Samaritánov z toho mesta uverilo, že Ježiš je Mesiáš, lebo tá žena všade rozprávala: „Povedal mi všetko, čo som robila.“ 40 Keď prišli za ním k studni, prosili ho, aby zostal v ich meste. Zdržal sa u nich dva dni. 41 Mnohí ďalší uverili v neho pre jeho slová. 42 Vraveli žene: „Teraz už veríme nie preto, čo si nám povedala, ale sami sme počuli a presvedčili sme sa, že je naozaj Spasiteľ sveta.“ 43 Po dvoch dňoch, ktoré tam Ježiš strávil, pobral sa do Galiley. 44 A hoci je známy jeho výrok: „Doma nikto nie je prorokom,“ 45 tentoraz ho Galilejčania prijali s otvoreným náručím, lebo boli v Jeruzaleme na veľkonočných slávnostiach a videli niektoré z jeho zázrakov.

Uzdravenie syna vysokého úradníka

46 Keď Ježiš prechádzal Galileou, znova zavítal do mestečka Kána, kde predtým premenil vodu na víno. Istý vysoký úradník z mesta Kafarnaum, ktorý mal na smrť chorého syna, 47 sa dozvedel, že sa Ježiš vrátil z Judska. Vyhľadal ho v Káne a úpenlivo ho prosil, aby šiel s ním do Kafarnauma a uzdravil jeho umierajúceho syna. 48 „Mám azda vykonať ešte ďalšie zázraky, aby ste uverili vo mňa?“ spýtal sa Ježiš. 49 „Pane, prosím ťa, poď rýchlo, kým môj syn neumrie!“ naliehal úradník. 50 „Vráť sa domov! Tvoj syn je zdravý!“ odpovedal mu Ježiš. 51 A ten človek uveril Ježišovi a vrátil sa domov. Niektorí z jeho sluhov mu bežali oproti a zvestovali mu, že jeho syn sa má lepšie. 52 Spýtal sa ich, kedy sa mu stav zlepšil. Odpovedali mu: „Včera poobede okolo jednej mu zrazu klesla horúčka.“ 53 A tu si uvedomil, že sa to stalo presne v tej chvíli, keď mu Ježiš povedal: „Tvoj syn je zdravý.“ A úradník i všetci v jeho dome uverili, že Ježiš je Mesiáš. 54 To bol druhý zázrak, ktorý Ježiš urobil v Galilei po svojom návrate z Judska.