Apostelgeschichte 25 | Nya Levande Bibeln Nádej pre kazdého

Apostelgeschichte 25 | Nya Levande Bibeln

Paulus ber att få dömas vid den kejserliga domstolen

1 Tre dagar efter att Festus hade kommit till Caesarea för att börja sin tjänst som landshövding reste han till Jerusalem. 2 Där blev han uppsökt av översteprästerna och några högt uppsatta judar, som på nytt tog upp sina anklagelser mot Paulus. 3 De bad också att Festus skulle visa sin godhet mot judarna genom att låta Paulus föras tillbaka till Jerusalem. (Deras egentliga plan var att överfalla och döda Paulus på vägen.) 4 Men Festus svarade dem, att Paulus satt i fängelse i Caesarea, och att han själv snart skulle återvända dit. 5 ”Därför”, fortsatte han, ”måste era ledare följa med mig dit för att anklaga honom, om han nu har gjort något ont.” 6 Drygt en vecka senare återvände Festus till Caesarea, och följande dag satte han sig på domarsätet och befallde att Paulus skulle föras in. 7 När Paulus sedan kom in omringades han av de judar som hade kommit dit från Jerusalem, och de kastade fram många allvarliga anklagelser mot honom, utan att kunna bevisa en enda av dem. 8 Men Paulus nekade till allt och sa: ”Jag har inte brutit mot den judiska lagen* eller gjort något brottsligt mot templet eller talat illa om den romerska kejsaren.” 9 Då frågade Festus, som ville hålla sig väl med judarna: ”Är du villig att resa till Jerusalem och låta dig dömas av mig där?” 10 ”Nej!”svarade Paulus. ”Jag är romersk medborgare och därför är det här i den romerska domstolen som jag ska dömas. Jag har inte gjort något ont mot judarna, det vet du mycket väl. 11 Om jag har gjort något som förtjänar döden, så är jag beredd att dö. Men om jag är oskyldig, så har varken du eller någon annan rätt att överlämna mig åt de här männen, så att de kan döda mig. Jag ber att få bli dömd vid den kejserliga domstolen i Rom.” 12 Festus diskuterade då detta med sina rådgivare och svarade sedan: ”Du har bett om att få bli dömd vid den kejserliga domstolen, därför ska du också få resa dit.” 13 Några dagar senare kom kung Agrippa och Berenike* till Caesarea för ett artighetsbesök hos den nya landshövdingen. 14 De stannade i flera dagar, och Festus passade då på att ta upp fallet Paulus med kungen. Han sa: ”Det finns en fånge här som heter Paulus, och som Felix lämnade kvar åt mig. 15 När jag var i Jerusalem kom de judiska översteprästerna och folkets ledare till mig med en anklagelse mot honom, och de bad mig se till att han blev dömd. 16 Men jag sa att romarna inte har för sed att lämna ut en man förrän han har ställts inför rätta och har fått möjlighet att möta sina anklagare och försvara sig. 17 När de judiska ledarna sedan kom hit till Caesarea utlyste jag rättegången redan nästa dag och befallde att Paulus skulle föras in. 18 Men anklagelserna mot honom var inte alls vad jag hade väntat mig. 19 De gällde bara några stridsfrågor inom deras egen religion och en som hette Jesus, som är död, men som Paulus påstår lever! 20 Jag blev förbryllad och visste inte hur jag skulle handla i ett sådant fall, så jag frågade Paulus om han var villig att resa ner till Jerusalem och stå inför rätta där. 21 Men Paulus bad istället att få stanna här och sedan bli dömd vid den kejserliga domstolen, och därför har jag gett order om att han ska sitta här i fängelset tills jag kan sända honom till Rom.” 22 Då sa kung Agrippa: ”Jag skulle själv vilja höra den där mannen.” Och Festus svarade: ”Det ska vi ordna. Du ska få träffa honom redan imorgon!”

Paulus försvarstal inför kung Agrippa

23 Nästa dag kom alltså kung Agrippa och Berenike i full prakt till domsalen tillsammans med höga officerare och stadens ledande män. Festus gav order om att Paulus skulle föras in, 24 och sa sedan: ”Kung Agrippa, och alla andra som samlats här idag. Det här är den man som judarna både här och i Jerusalem vill straffa med döden. 25 Enligt min uppfattning har han inte gjort något som förtjänar dödsstraff. Men han har bett att få bli dömd vid den kejserliga domstolen, och därför har jag beslutat att sända honom dit. 26 Vad jag ska skriva om honom till min härskare kejsaren vet jag däremot inte, eftersom det inte finns några verkliga anklagelser mot honom. Därför har jag fört fram honom inför er alla och särskilt inför dig, kung Agrippa, så att du kan fråga ut honom och sedan tala om för mig vad jag ska skriva. 27 Det verkar ju inte rimligt att sända en fånge till den kejserliga domstolen, utan att ha något att anklaga honom för!”

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Nádej pre kazdého

Pavol pred Festom

1 Na tretí deň po prevzatí úradu odcestoval Festus z Cézarey do Jeruzalema. 2 Tu ho vyhľadali veľkňazi a ďalší židovskí predstavitelia a pripomenuli mu svoj spor s Pavlom. 3 Usilovali sa získať jeho priazeň a prehovoriť ho, aby dal previesť Pavla naspäť do Jeruzalema. Chceli však Pavla cestou prepadnúť a zavraždiť. 4 Festus im odpovedal: „Pavol je vo väzbe v Cézarey, kde sa ja sám čoskoro vrátim. 5 Vyšlite so mnou svojich splnomocnencov, a ak toho človeka z niečoho obviňujete, zúčastnite sa na súdnom procese.“ 6 Po ôsmich či desiatich dňoch sa Festus vrátil do Cézarey a na druhý deň začal proces s Pavlom. 7 Len čo ho priviedli, zástupcovia z Jeruzalema ho hneď obkľúčili a zasypali ho mnohými vážnymi obvineniami, ale nemohli ich nijako dokázať. 8 Pavol ich všetky vyvrátil. „Som nevinný,“ bránil sa. „Neporušil som ani židovské zákony, ani som neznesvätil chrám, ani som sa nestaval proti rímskej vláde.“ 9 Festus sa chcel zapáčiť Židom, preto navrhol Pavlovi, aby sa súd konal v Jeruzaleme. 10 Pavol vytušil nebezpečenstvo, preto odmietol: 11 „Nie. Dožadujem sa svojho práva, aby ma vypočul sám cisár. Proti Židom som sa ničím neprevinil a ty to veľmi dobre vieš. Ak som vinný a vykonal som niečo, čo si zasluhuje smrť, som ochotný zomrieť. Ale ak sú ich žaloby proti mne nepodložené, nik nemá právo vydať ma do ich rúk. Preto sa odvolávam na cisárov súd!“ 12 Festus sa šiel poradiť so svojimi radcami a potom oznámil: „Keďže si sa odvolal k cisárovi, pôjdeš k cisárovi.“

Festus sa radí s kráľom Agrippom

13 O niekoľko dní zavítal do Cézarey kráľ Herodes Agrippa so svojou sestrou Berenikou. Prišli pozdraviť Festa 14 a zdržali sa uňho niekoľko dní. Pri jednej príležitosti im Festus predložil Pavlov prípad: „Zdedil som tu po Felixovi zvláštneho väzňa. 15 Keď som bol v Jeruzaleme, žalovali naňho veľkňazi a ostatní židovskí vodcovia a žiadali odo mňa rozsudok smrti. 16 Pravdaže, poučil som ich, že rímske právo nikoho neodsúdi, kým nevypočuje obidve strany, a že každý musí dostať možnosť obhajovať sa. 17 Keď sem prišli z Jeruzalema jeho žalobcovia, ihneď som zvolal súd a rozkázal som priviesť toho muža. 18 Očakával som ktovieaké zločiny, 19 išlo však iba o nejaké ich náboženské spory a o nejakého Ježiša, ktorého Židia dali popraviť. Ale Pavol tvrdí, že žije. 20 V týchto otázkach sa nevyznám, preto som mu navrhoval, aby sa súd konal priamo v Jeruzaleme. 21 Ale Pavol sa odvolal a žiadal, aby zostal vo väzbe až do cisárovho rozhodnutia. A tak je tu vo väzení, kým budem mať príležitosť poslať ho do Ríma.“ 22 Agrippa povedal: „Ten človek ma zaujíma, rád by som ho vypočul.“ Festus mu sľúbil: „Zajtra budeš mať možnosť.“ 23 Na druhý deň prišli Agrippa a Berenika s celou kráľovskou pompou do súdnej siene. Sprevádzali ich vysokí dôstojníci a poprední mestskí hodnostári. Festus dal predviesť Pavla a predstavil ho: 24 „Kráľ Agrippa a vážení prítomní! Toto je človek, ktorého tak neodbytne žiadajú Židia v Jeruzaleme aj tu. 25 No podľa môjho názoru tento človek nevykonal nič, za čo by si zaslúžil smrť. Ale keďže sa odvolal na jeho cisárske veličenstvo, nemôžem ho k nemu neposlať. 26 Ale čo uviesť v obžalúvacom spise, ktorý musím vystaviť? Preto som ho dal znova predvolať pred vás, najmä pred teba, kráľ Agrippa, aby si ho vypočul a aby som mohol uviesť dôvod. 27 Lebo pokladám za nerozumné poslať väzňa k cisárovi bez udania viny.“