Apostelgeschichte 17 | Nya Levande Bibeln Nádej pre kazdého

Apostelgeschichte 17 | Nya Levande Bibeln

Paulus i Thessalonike

1 Paulus och Silas tog nu vägen genom städerna Amfipolis och Apollonia och kom till Thessalonike, där judarna hade en synagoga*. 2 Paulus gick som vanligt dit, och under tre veckor i rad talade han till folket på vilodagen*. 3 Med hjälp av Skriften* förklarade han att Messias, den utlovade kungen, måste lida och uppstå från de döda, och han bevisade att Jesus är denna kung*. 4 Många av dem som lyssnade blev övertygade och höll sig sedan till Paulus och Silas, däribland en stor grupp som inte var judar men tillbad Israels Gud, liksom ett antal högt uppsatta kvinnor. 5 Men de judiska ledarna blev avundsjuka och samlade en massa löst folk från gatan och ställde till med upplopp och oroligheter i staden. De tågade sedan mot Jasons hus för att hämta Paulus och Silas, så att de kunde ställa dem till svars inför folkmassan.* 6 Men när de inte hittade dem, släpade de ut Jason och några andra troende och tog med sig dem till stadens styresmän och skrek: ”Paulus och Silas har vänt upp och ner på hela världen, och nu är de här och ställer till bråk, 7 och Jason har släppt in dem i sitt hus. Alla dessa är skyldiga till förräderi mot kejsaren, för de påstår att det är en annan som är kung, en som heter Jesus.” 8 Både styresmännen och folket i staden blev mycket oroade över dessa rapporter, 9 och Jason och de andra blev inte frisläppta förrän de hade betalat borgen.

Paulus i Beroia

10 Samma natt såg de troende till att Paulus och Silas skickades iväg till staden Beroia. Och så snart de kommit dit gick de till den judiska synagogan*. 11 Men människorna i Beroia var mer öppna för nya idéer än de i Thessalonike. De lyssnade mer än gärna till budskapet, och forskade varje dag i Skriften* för att kontrollera att det som Paulus och Silas sa verkligen var sant. 12 Resultatet blev att många av dem började tro, däribland flera högt uppsatta icke-judiska kvinnor och män. 13 Men när judarna i Thessalonike fick reda på att Paulus spred budskapet om Jesus också i Beroia, kom de dit och ställde till med oro och bråk bland folket. 14 De troende handlade därför snabbt och skickade Paulus ner till kusten, men både Silas och Timotheos stannade kvar. 15 De som förde Paulus ner till kusten seglade sedan med honom ända till Athen. Efter det återvände de till Beroia och meddelade Silas och Timotheos att Paulus ville att de skulle skynda sig efter honom.

Paulus i Athen

16 Medan Paulus väntade på Silas och Timotheos gick han omkring i Athen, och han blev fruktansvärt upprörd över alla de avgudabilder han såg överallt i staden. 17 Han besökte som vanligt synagogan* och talade till judarna och de greker som tillbad Israels Gud, men dessutom talade han varje dag på torget till alla som råkade vara där. 18 Han diskuterade också med en del av filosoferna, både epikureer och stoiker.* Men när Paulus berättade för dem om Jesus och att han hade uppstått från de döda, sa några: ”Vad är det här för underliga idéer han har snappat upp? Vad menar han?” Andra sa: ”Han försöker pracka på oss en främmande religion.” 19 Sedan tog de honom med sig till areopagen* och sa: ”Kom och berätta mer för oss om den här nya religionen, 20 för det är ganska märkliga saker du har att säga. Tala om för oss vad det här handlar om.” 21 (En sådan utfrågning var inte ovanlig, för både athenarna och de utlänningar som bodde där, använde all sin tid till att diskutera de senaste idéerna.)

Paulus tal inför areopagen

22 Paulus ställde sig alltså inför* areopagen och sa: ”Athenare, jag har lagt märke till att ni är mycket religiösa, 23 för när jag har promenerat omkring här har jag sett många altaren. Ett av dem hade inskriften: ’Åt en okänd gud’. Och det är denna gud jag vill berätta för er om, honom som ni har tillbett utan att veta vem det är. 24 Den Gud som har skapat världen och allt som finns i den, han är Herre över både himlen och jorden, och han bor inte i något tempel som är byggt av människor. 25 Människor kan inte tillfredsställa hans behov, eftersom han inte har några! Det är ju han själv som låter oss leva och andas, och som fyller alla våra behov. 26 Han skapade alla folk och riken från en enda människa och spred ut dem över hela jordens yta. Han bestämde hur länge rikena skulle existera och stakade ut deras gränser. 27 Hans syfte med allt detta var att människorna skulle söka Gud och kanske hitta vägen till honom. Men han är inte långt borta från någon av oss, 28 för det är i honom vi lever och rör oss och existerar, precis som några av era egna poeter säger: ’Vi kommer från honom.’ 29 Om det alltså är sant att vi kommer från honom, då kan ju inte Gud vara ett föremål, något som människor tillverkat av silver eller guld eller huggit ut i sten. 30 Under lång tid har Gud haft överseende med människans okunnighet om detta, men nu kräver han att alla ska lämna avgudarna och vända om till honom. 31 Gud har nämligen fastställt en dag då han ska döma världen med rättvisa, genom en man som han i förväg har bestämt för den här uppgiften. Det har han bevisat inför alla människor genom att låta den mannen uppstå från de döda.” 32 När de hörde Paulus tala om en person som uppstått från de döda började några skratta, men andra sa: ”Vi vill höra mer om det där en annan gång.” 33 Sedan var diskussionen över och Paulus lämnade dem. 34 Några athenare förenade sig i alla fall med honom och började tro. Bland dem var Dionysios, en medlem av areopagen, och en kvinna som hette Damaris och några till.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Nádej pre kazdého

Pavol a Sílas v Tesalonike

1 Pobrali sa cestou, ktorá vedie cez mestá Amfipolis a Apolóniu do Tesaloniky, kde bola židovská synagóga. 2 Pavol ako zvyčajne prišiel kázať Židom, po tri soboty im vysvetľoval proroctvá, 3 ako Mesiáš musel trpieť a vstať z mŕtvych, a dokazoval, že tým Mesiášom je Ježiš. 4 Niektorí zo Židov sa dali presvedčiť a pripojili sa k Pavlovi a Sílasovi. Bolo medzi nimi aj veľa Grékov a nemálo žien z vyšších vrstiev. 5 Ale to prebudilo závisť židovských vodcov. Pomocou povaľačov vyvolali rozruch a pobúrili celé mesto. Obkľúčili Jazonov dom, hľadali v ňom Pavla a Sílasa a chceli ich predviesť pred zhromaždený dav, 6 ale nenašli ich. Preto dovliekli Jazona a niekoľkých veriacich pred mestskú radu a kričali: „Pavol a Sílas, ktorí poburujú celý svet, prišli aj k nám 7 a Jazon ich prijal do svojho domu. Všetci porušujú cisárove nariadenia, lebo tvrdia, že pravým kráľom je Ježiš.“ 8 Tieto slová popudili dav aj členov mestskej rady. 9 Ale keď Jazon aj ostatní zaplatili záruku, prepustili ich.

Nové ťažkosti v Berei

10 Hneď v tú noc vypravili bratia Pavla a Sílasa do Berey. Keď ta prišli, zamierili rovno do židovskej synagógy. 11 Tamojší Židia boli omnoho prístupnejší ako v Tesalonike. Veľmi dychtivo prijímali zvestované slovo, každý deň študovali Písmo a skúmali, či sa Pavlova zvesť zhoduje s predpoveďami prorokov. 12 Mnohí z nich uverili, medzi nimi aj nemálo Grékov, mužov i žien z vyšších vrstiev. 13 No len čo sa Židia v Tesalonike dozvedeli, že Pavol káže v Berei, hneď ta prišli, poburovali a štvali ľudí proti nim. 14 Preto bratia vypravili Pavla na pobrežie a niektorí ho vyprevadili až do Atén. Sílas a Timotej zostali zatiaľ v Berei, 15 ale Pavol im po svojich sprievodcoch odkázal, aby čo najskôr prišli za ním. 16 Kým Pavol v Aténach čakal na Sílasa a Timoteja, bol hlboko znepokojený pri pohľade na množstvo pohanských modiel, obrazov i sôch, s ktorými sa stretával v meste na každom kroku. 17 Deň čo deň sa zhováral so Židmi aj bohabojnými Grékmi v synagóge, ale vychádzal aj na námestia a debatoval so všetkými, čo tam práve boli. 18 Tak sa dostal do rozhovoru aj s aténskymi filozofmi, epikurejcami a stoikmi. Hovoril im o Ježišovi a o tom, že vstal z mŕtvych, no reagovali rozlične. Jedni vraveli: „Nepočúvajte toho táraja!“ Iní zasa: „Chce tu zaviesť akési nové náboženstvo!“ 19 Pozvali ho teda na Areopág, ktorý bol verejným rečníckym fórom. Tam sa ho spýtali: „Smieme sa dozvedieť, aké nové učenie to hlásaš? 20 Hovoríš prekvapujúce veci a radi by sme sa o tom dozvedeli čosi viac.“ 21 Najväčšou záľubou Aténčanov, ako aj v meste žijúcich cudzincov bolo totiž oznamovať i dozvedať sa najnovšie zaujímavosti a správy. 22 Pavol teda vystúpil pred všetkých, ktorí sa zhromaždili na Areopágu, a oslovil ich: „Vážení Aténčania! Potešilo ma, že ste ľudia túžiaci po Bohu. 23 Keď som sa totiž prechádzal po meste a prezeral si vaše posvätné miesta, našiel som aj oltár s nápisom Neznámemu Bohu. A tohto Boha, ktorého uctievate, hoci ho nepoznáte, vám dnes chcem zvestovať. 24 Je to Boh, ktorý stvoril svet aj všetko, čo je na ňom. No jeho, ktorý ovláda zem i vesmír, si nemôžete postaviť ako sochu do svojich chrámov. 25 Nie je závislý od toho, či ho niekto uctieva alebo mu prináša obete. 26 Veď on sám vdýchol všetkému život a dáva aj všetko, čo je pre život potrebné. 27 On stvoril všetkých ľudí na zemi z jedného muža, Adama, a umožnil im bývať na celom zemskom povrchu. On určil, ako dlho a kde majú žiť. To všetko urobil, lebo chcel, aby ho ľudia hľadali, pátrali po ňom a našli ho. Veď je nám tak blízko. 28 On rozhodol o dĺžke ich života. Vďaka nemu žijeme, pohybujeme sa i jestvujeme, tak ako to vyjadrili aj niektorí z vašich básnikov: Sme jeho deti, jeho rodina. 29 Ak teda pochádzame z Boha, je nezmyselné sa domnievať, že sa Boh podobá modle, ktorú človek vytvoril zo zlata, zo striebra, alebo vytesal z kameňa. Veď je to iba výtvor ľudského umenia a zručnosti. 30 Doposiaľ to ľudia nemohli pochopiť a Boh im to odpustil. Ale teraz prikazuje všetkým ľuďom na celom svete, aby sa odvrátili od modiel a uctievali iba jeho. 31 Lebo už sa blíži deň, keď bude spravodlivo súdiť svet prostredníctvom muža, ktorého na to určil. Všetkým ľuďom o tom poskytol dôkaz, keď ho vzkriesil z mŕtvych. 32 Keď poslucháči počuli, že niekto, kto zomrel, vstal z mŕtvych, poniektorí sa začali Pavlovi posmievať a iní mu povedali: „Radi sa o tom dozvieme viac, ale až inokedy.“ 33 Po týchto slovách Pavol odišiel z Areopágu. 34 Ale niektorých jeho reč predsa zaujala a uverili. Bol medzi nimi aj Dionýz, člen mestskej rady, žena, ktorá sa volala Damaris, a niektorí iní.