2.Korinther 12 | Nya Levande Bibeln

Kraften från Kristus verkar i den som är beroende av Gud

1 Att skryta så här känns helt fel, men jag måste ändå fortsätta. Och jag kommer nu till syner och sådant som Herren Jesus har avslöjat för mig. Det känns som sagt helt fel att skryta över detta, men låt mig i alla fall få säga så här mycket: För 14 år sedan fördes en viss person*, som lever i gemenskap med Jesus Kristus, ända upp till Gud i himlen. 3 Om det var med eller utan kroppen det vet jag inte, men Gud vet det. Jag vet i alla fall att han, där uppe i paradiset, fick höra ord som ingen människa kan eller får uttala. 5 Den mannen skulle jag kunna skryta över, men jag avstår. Det enda jag vill vara stolt över är min egen svaghet och mitt beroende av Gud. 6 Fast om jag ändå skulle få för mig att skryta över detta, så skulle jag inte vara från förståndet, för det har verkligen inträffat. Trots det föredrar jag att låta bli, för att ingen ska tro att jag är något märkvärdigt den dag han får se och höra mig. 7 Men för att jag inte ska bli mallig över allt det fantastiska Gud har avslöjat för mig, har jag fått en tagg som sticker mig. Det är ett sändebud från Satan som ständigt förnedrar mig, för att jag inte ska bli mallig.* 8 Tre gånger har jag bett till Herren Jesus att denna tagg ska lämna mig ifred. 9 Men Herren har svarat mig: ”Min hjälp är allt du behöver. Ju svagare du är, desto mer kan min kraft verka.” Därför vill jag hellre skryta över min svaghet, för på grund av den kan kraften från Kristus verka i mig. 10 Jag är glad över att vara svag och beroende av Gud, och jag är glad över att få lida, över att bli förolämpad och förföljd och över att gå igenom svårigheter för Kristus skull. För när jag är svag, då är jag stark.

Paulus omsorg om korinthierna

11 Ni har tvingat mig att skryta och handla som en dåre, för egentligen borde ni själva ha försvarat mig. Ni vet ju mycket väl att jag inte på något vis är underlägsen dessa väldiga sändebud som kommer med falska budskap, även om jag i mig själv inte är någonting. 12 När jag var hos er bevisade jag på alla sätt att jag är ett äkta sändebud åt Kristus, genom att om och om igen utföra de mest fantastiska under och tecken genom Guds kraft. 13 Det enda jag inte gjorde hos er, och som jag brukar göra i andra församlingar, var att låta er försörja mig. Jag hoppas ni kan förlåta mig för det! 14 Nu kommer jag snart till er för tredje gången, och inte heller nu vill jag ha någon ersättning. Det är er kärlek jag vill ha, och inte era ägodelar. Ni är ju mina barn, eftersom jag förde er till tro. Och det är inte barnen som ska spara och snåla åt sina föräldrar, utan föräldrarna ska försörja sina barn. 15 Jag är bara glad över att kunna ge mig själv och mina ägodelar till er för att kunna hjälpa er. Och jag hoppas att ni inte älskar mig mindre för att jag älskar er så mycket. 16 Ni vet själva att ni inte behövde försörja mig när jag var hos er. Men vissa av er tycker att jag är så slug, så jag kanske har lurat er på något annat sätt? 17 Jag kanske har låtit er försörja några av de medhjälpare jag skickade till er, så att ni ändå blev utnyttjade? 18 Jag bad Titus att resa till er, och skickade med honom en annan troende man. Har Titus kanske utnyttjat er? Nej, det är omöjligt, för han och jag tänker och handlar på exakt samma sätt. 19 Nu har ni kanske hela tiden tänkt, att jag har skrutit på det här viset för att försvara mig inför er. Men Gud kan intyga att jag som tjänare åt Kristus har gjort detta för att er tro ska kunna bli starkare, kära vänner. 20 Jag är nämligen rädd för att jag ska finna församlingen i ett helt annat skick än jag önskar. Och då kommer jag också att säga er något helt annat än det ni önskar höra. Jag är rädd att jag ska finna att ni strider med varandra, att ni är fyllda av avundsjuka och ilska, att ni ägnar er åt intriger, skvaller och förtal, och att ni är högfärdiga och oeniga. 21 Ja, jag är rädd att jag ska behöva skämmas över er inför Gud, och att jag ska bli tvungen att sörja över alla dem som fortfarande ägnar sig åt sexuell lössläppthet, omoral och hejdlösa orgier, trots att de nu tror på Kristus.

Nádej pre kazdého

1 A keď sa už chválim – hoci to nie je na nič dobré – porozprávam ešte o videniach a zjaveniach od Pána. 2 Pred štrnástimi rokmi som bol vo vytržení vzatý do neba. Či to bolo videnie alebo skutočnosť, na to sa ma nespytujte, to vie len Boh. 3 Ale tak či onak bol som v raji 4 a počul som ohromujúce veci. Nedá sa to vysvetliť ani opísať. 5 Takýto zážitok, to už by bol dôvod na chválu; ja radšej budem mlčať a poukazovať na svoju slabosť. 6 Mohol by som sa chváliť ešte aj inými vecami a nebola by to chvála neoprávnená, ale nech ma každý posudzuje iba podľa toho, čo na mojom živote vidí a v mojom posolstve počuje. 7 Pán Boh mi toho ukázal toľko, že bolo treba pridať aj jedno trápenie, aby som nebol príliš namyslený: je to bolesť, ktorá mi ako satanov posol má stále pripomínať, že som iba smrteľný ľudský červiačik. 8 Trikrát som Pána prosil, aby ma od toho oslobodil, ale on odmietol. 9 „Som s tebou, viac ti netreba,“ odpovedal. „Moja moc sa prejaví práve v tvojej slabosti.“ A tak sa radšej budem chváliť slabosťami, aby na mne spočinula moc Kristova. 10 Neprekáža mi ani slabosť, ani príkorie, ani bieda, prenasledovanie a iné ťažkosti, lebo tým všetkým slúžim Kristovi. Veď práve, keď som slabý, som silný. 11 Teraz som sa teda predstavil ako naozaj veľmi nerozumný človek. Ale sami ste ma prinútili. Či nebolo skôr vašou povinnosťou zastať sa ma? Aj keď nič neznamenám, nie som nič menej ako tí „veľkoapoštoli“. 12 Keď som bol medzi vami, poskytol som vám dosť dôkazov na to, že ma poslal Boh; trpezlivo som medzi vami konal to, čo mi uložil, a neboli to maličkosti, ale divy a zázraky. 13 Iba v jednej veci som vás „ukrátil“ oproti kresťanom na iných miestach: že som od vás nežiadal hmotnú podporu. Túto nespravodlivosť mi teda prepáčte.

Ohlásenie návštevy v Korinte

14 Teraz vás chcem navštíviť už po tretí raz. Ani tentoraz od vás nič nežiadam. Bez vašej podpory sa môžem obísť – ale vás samých sa vzdať nemôžem. Veď rodičia majú živiť deti, a nie sa dať od nich vydržiavať – a vy ste moje deti. 15 Rád sa pre vás zrieknem všetkého, aj sám seba, ak vám to bude na úžitok. Ale ako sa zdá, prejavy mojej lásky sa u vás stretávajú skôr s opačným ohlasom. 16 Aj to vraj u vás počuť, že som prešibaný a že som vás dobehol. 17 Ako je to teda, spytujem sa. Chcel azda od vás niečo niektorý z bratov, ktorých som k vám poslal? 18 Ťažil z vašej pohostinnosti azda Títus alebo niekto z jeho sprievodu? Nepridŕžal sa azda rovnakých zásad ako ja? Tak vidíte! Konáme v tom istom duchu, ktorý spravuje každý náš čin – nie v náš, ale vo váš prospech. 19 Nemyslite si, že sa tým usilujem znova sa dostať do vašej priazne. Boh je mi svedkom, že mi ide ozaj o vaše dobro, o váš duchovný rast – a nie o získanie priaznivého postavenia. 20 Obávam sa, aby som vás nenašiel, až zase prídem, takých, akých by som nechcel, a vám zase aby som sa nevidel takým, akým vy ma nechcete mať. Nerád by som sa stretol s hádkami a závisťou, s urážlivosťou a ohováraním, vzájomným osočovaním, nadutosťou a roztržkami. 21 Nechcel by som, aby ma Boh pred vami pokoril tak, že by som musel plakať a nariekať nad niektorými, ktorí namiesto toho, aby sa kajali zo svojich pádov, pokojne hrešia ďalej a vy sa iba prizeráte, ako medzi vami prekvitá nemravnosť a bezuzdné vášne.

2.Korinther 12 | Nya Levande Bibeln Nádej pre kazdého

Kraften från Kristus verkar i den som är beroende av Gud

Paulus omsorg om korinthierna

Ohlásenie návštevy v Korinte