1.Korinther 4 | Nya Levande Bibeln Nádej pre kazdého

1.Korinther 4 | Nya Levande Bibeln

Paulus och Apollos är tjänare åt Kristus

1 Ni ska alltså se oss som tjänare åt Jesus Kristus. Vi är förvaltare som har fått i uppdrag att berätta om Guds plan, som hittills har varit hemlig för människorna. 2 Och den viktigaste egenskapen hos en förvaltare är att han är ärlig och inte förskingrar sin herres rikedomar. 3 Men om jag har varit trogen mitt uppdrag eller ej, det kan varken ni eller någon annan människa bedöma. Nej, jag vågar inte ens lita på mitt eget omdöme. 4 Mitt samvete är rent, men det innebär ju inte att jag har gjort allt rätt. Den ende som kan avgöra hur jag har klarat mitt uppdrag är Herren Jesus själv. 5 Dra därför inga förhastade slutsatser om människor. Vänta tills Herren Jesus kommer tillbaka för att döma alla. Han ska dra fram allt i ljuset och visa varje människas innersta tankar. Och på den dagen ska Gud ge var och en det beröm han förtjänar. 6 Denna bild om tjänare och förvaltare har jag använt på mig själv och Apollos, för att ni ska förstå att man inte ska skryta över en viss person, medan man nedvärderar en annan. Nej, följ uppmaningen: ”håll er till Skriften”* så ska ni förstå hur man handlar. 7 Finns det något som gör er bättre än andra? Allt det goda ni har fått från Gud, var inte det en fri gåva? Varför skryter ni då och är malliga, precis som om det kom ifrån er? 8 När ni skryter så där, får man känslan av att ni är mätta och belåtna, trots att ni är i så stort behov av undervisning. Ni verkar rika och tycks ha blivit kungar utan oss. Ja, jag önskar att ni redan var kungar, så att vi fick regera tillsammans med er. 9 Men nu verkar det istället som om Gud har gett oss som är Jesus sändebud* den lägsta statusen av alla. Vi är som dödsdömda fångar som visas upp på avrättningsplatsen inför hela världen, ja, inför både människor och änglar. 10 Vi sändebud lever helt för Kristus och är tokiga i människors ögon, men ni är precis lagom hängivna och förståndiga. Vi saknar makt här i världen, men ni är mäktiga. Er tänker man väl om, men oss skrattar man åt. 11 Vi går fortfarande hungriga och törstiga. Vi saknar kläder, vi blir misshandlade och har ingen fast bostad. 12 Vi arbetar hårt med våra egna händer för att försörja oss. När man hånar oss, ber vi att Gud ska ge allt gott till dem som hånar. När vi blir förföljda, finner vi oss i det utan att klaga. 13 När man talar illa om oss, svarar vi vänligt. Vi blir behandlade som avfall på världens skräphög, som sopor som människorna har slängt bort.* 14 Men jag skriver inte detta för att få er att skämmas. Nej, jag vill bara få er att förstå vad som är rätt, eftersom ni är mina kära barn. 15 För även om ni hade oändligt många som undervisade er om Kristus, är det ändå jag som är er andliga far. Det var ju jag som fick berätta det glada budskapet om Jesus Kristus för er, så att ni kunde börja tro. 16 Och eftersom jag är er far, ber jag er nu att ha mig som föredöme. 17 Det är också därför jag skickar min trogna medarbetare Timotheos till er. Han är också mitt älskade barn, eftersom jag fick hjälpa honom börja tro på Herren Jesus. Han ska påminna er om de regler jag har sammanställt för dem som tillhör Jesus Kristus, och som jag undervisar om i alla församlingar. 18 Vissa av er verkar ha blivit självsäkra, eftersom de tror att jag aldrig mer ska komma tillbaka till Korinth. 19 Men jag ska komma till er – och det mycket snart ‑ om Herren vill. Och då ska jag ta reda på om dessa självsäkra människor verkligen är fyllda med Guds kraft, eller om deras ord bara är tomt skryt. 20 Om Gud får regera i oss, blir vi ju fyllda med hans kraft och talar inte en massa tomma ord. 21 Vad föredrar ni själva, mina kära barn? Ska jag komma för att tillrättavisa er, eller kan jag komma för att visa er ömhet och kärlek?

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Nádej pre kazdého

Apoštol a korintský zbor

1 Nepozerajte sa teda na nás inak než ako na Kristových služobníkov a správcov Božích tajomstiev. 2 Od služobníka sa očakáva, že bude verne vykonávať príkazy svojho pána. 3 Dá sa to povedať aj o mne? Čo o tom súdite vy, to nie je pre mňa rozhodujúce. 4 A nemôže to posúdiť ani nikto iný, dokonca ani môj vlastný úsudok nie je rozhodujúci, i keď moje svedomie je pokojné. Sám Pán môže o tom rozhodnúť s konečnou platnosťou. 5 Nerobte preto o nikom predčasné závery, kým sa nevráti Kristus. On vynesie na svetlo to, čo bolo ukryté zraku, a odhalí aj tie najtajnejšie pohnútky. Až potom dostane každý od Boha také uznanie, aké mu patrí. 6 Bratia, iste chápete, že nehovorím len o sebe a o Apolovi, keď vám toto všetko píšem. Chcel som len na tomto príklade zdôrazniť, že nemáte vyzdvihovať svojich obľúbených kazateľov nad iných. 7 Nikto z nás predsa nie je o nič viac ako ostatní. Všetci máme len to, čo sme dostali, nemáme sa teda čím vychvaľovať pred ostatnými. 8 Vy ste presvedčení, že ste už duchovne na výške a že viac nepotrebujete. Pýšite sa, že ste občanmi Božieho kráľovstva. Bárs by ste nimi naozaj boli! Potom by ste sa necítili takí povznesení nad nás. 9 Tak sa mi zdá, že nám apoštolom určil Boh to najposlednejšie miesto; ako odsúdencom na smrť. Stali sme sa divadlom svetu, anjelom i ľuďom. 10 Nás považujú za bláznov pre Krista, vy ste však celkom rozumní a vážení kresťania! Nami každý pohŕda, vás však uznáva, my sme slabí, vy ste silní. 11 Trpíme hladom a smädom, zimou a chorobami, sme štvaní z miesta na miesto 12 a musíme si sami tvrdo zarábať na chlieb. Žehnáme tým, čo nás preklínajú; ak nás šikanujú, trpezlivo to znášame, 13 ak nás ohovárajú, modlíme sa za nich. Nikto sa nás nezastane, sme iba vydedencami. 14 To však nepíšem preto, že by som vám chcel niečo vyčítať, ale napomínam vás ako vlastné deti. 15 Kazateľov a vychovávateľov môžete mať mnoho, ale vaším duchovným otcom som ja, pretože odo mňa ste počuli evanjelium. 16 Preto vás nabádam, aby ste žili podľa môjho príkladu. 17 Práve preto k vám posielam svojho milovaného a verného spolupracovníka Timoteja. Viete, že ho mám rád ako vlastného syna. Ten vám pripomenie moje kresťanské zásady, ako ich vyučujem v každom zbore. 18 Niektorí sa začali povyšovať, akoby som už ani nemal prísť do Korintu. Veľmi sa mýlia. 19 Prídem čo najskôr, ako mi len dovolí Pán, a potom uvidíme, či je v ich reči Božia sila, alebo iba prázdne vystatovanie. 20 Božie kráľovstvo predsa nestojí na rečníckom umení, ale na sile Božieho ducha. 21 Tak čo teda chcete? Mám k vám prísť s palicou alebo s láskou a vľúdnosťou?