Offenbarung 18 | Nya Levande Bibeln

Babylons fall

1 Efter allt detta såg jag en ängel komma ner från himlen. Han hade stor makt, och jorden lystes upp av hans härlighet. 2 Han ropade med stark röst: ”Den stora staden Babylon har fallit. Hon har blivit en plats där demoner bor, ett tillhåll för alla onda andar, en plats där avskyvärda rovfåglar samlas. 3 Domen har fallit över den prostituerade, över den stad som drog med sig världens folk i sin sexuella lössläppthet och blev orsak till att de nu får dricka Guds vredes vin. Makthavarna i jordens alla länder har legat med henne, och affärsmän i hela världen har blivit rika på hennes omåttliga lyx och överflöd.” 4 Sedan hörde jag en annan röst från himlen säga: ”Gå bort från henne, mitt folk, så att ni inte syndar tillsammans med henne och får samma straff som hon. 5 För hennes synder har staplats på varandra och når ända upp till himlen, och Gud har inte glömt bort det onda hon har gjort. 6 Behandla henne som hon har behandlat er, ge henne dubbelt igen för allt hon har gjort. Hon gav andra av sin dryck, så ge henne nu en dryck som är dubbelt så bitter. 7 Hon omgav sig med lyx och överflöd, så låt henne nu få smaka på lika mycket plåga och sorg. Hon säger till sig själv: ’Jag sitter här som drottning. Jag är inte änka och kommer aldrig att få uppleva sorg.’ 8 Men på en enda dag ska plågorna drabba henne. Hon ska få uppleva död, sorg och hunger, och hon ska brännas upp i eld, för Herren Gud som dömer henne är mäktig. 9 Världens makthavare, som deltog i hennes sexuella lössläppthet och njöt av hennes lyx, ska gråta och jämra sig över henne när de ser röken stiga upp från hennes förkolnade rester. 10 De kommer att stå på långt avstånd av rädsla för att drabbas av samma straff, och de ska ropa: ’Olycka, olycka har drabbat dig Babylon, du starka stad! I ett enda ögonblick har domen kommit över dig.’ 11 Jordens affärsmän ska sörja och gråta över henne, för det finns ingen kvar som kan köpa deras varor. 12 Det finns ingen marknad för deras guld och silver, deras ädelstenar och pärlor, deras tyger av linne och siden, deras mörkröda och lysande röda* tyger, deras välluktande trä, deras varor av elfenben och dyrbara träslag, deras koppar, järn och marmor, 13 deras kryddor, parfymer, salvor och rökelse, deras vin, olivolja, fint mjöl och vete, deras boskap, får och hästar, eller för deras vagnar, slavar och krigsfångar. 14 ’Allt det vackra du längtade efter har gått förlorat’, ropar de. ’All den lyx och prakt som du värderade så högt kommer aldrig att tillhöra dig mer. Alltsammans är borta för alltid.’ 15 Ja, affärsmännen, som blev rika genom att sälja detta till henne, ska stå där på avstånd av rädsla för att drabbas av samma straff, och de ska gråta och jämra sig och säga: 16 ’Olycka, olycka har drabbat dig, du stora stad, som bar kläder av finaste linne och mörkröda och lysande röda tyger, och som hade smycken av guld, ädelstenar och pärlor. 17 I ett enda ögonblick försvann all din rikedom!’Och alla handelsfartygens kaptener och passagerare och besättningar, ja, alla som lever av att segla på havet, ska stå på långt avstånd, 18 och när de ser röken stiga upp från hennes förkolnade rester ska de ropa: ’Aldrig har det funnits en stad som denna!’ 19 Och de ska strö jord på huvudet för att visa sin sorg, och de ska klaga och ropa: ’Olycka, olycka har drabbat denna stora stad, som gjorde alla fartygsägare rika genom sin längtan efter lyx. I ett enda ögonblick har allt gått förlorat.’ 20 Men gläd er över hennes öde, du himmel och alla ni som tillhör Gud, och ni Jesus sändebud* och profeter som framfört hans budskap, för Gud har äntligen dömt henne för det hon gjorde mot er!” 21 Sedan lyfte en väldig ängel upp en sten, stor som en kvarnsten, och kastade den i havet och sa: ”Med samma kraft ska Babylon, den stora staden, störtas ner i djupet och försvinna för alltid. 22 Aldrig mer ska ljudet av musik från harpor, flöjter och trumpeter höras i dig. Aldrig mer ska hantverkare av något slag finnas i dig. Aldrig mer ska någon mala säd i dig. 23 Aldrig mer ska en lampa lysa i dig. Aldrig mer ska några glada röster från brud och brudgum höras i dig. Dina köpmän styrde handeln i hela världen, och du bedrog alla med din magi och ockultism. 24 På dina gator rann blodet från profeterna som framfört ditt budskap och från dem som tillhör Gud, ja, du såg till att människor mördades över hela världen.”

Lutherbibel 2017

Der Untergang Babylons

1 Danach sah ich einen andern Engel herniederfahren vom Himmel, der hatte große Macht, und die Erde wurde erleuchtet von seinem Glanz. 2 Und er rief mit mächtiger Stimme: Sie ist gefallen, sie ist gefallen, Babylon, die Große, und ist eine Behausung der Dämonen geworden und ein Gefängnis aller unreinen Geister und ein Gefängnis aller unreinen Vögel und ein Gefängnis aller unreinen und verhassten Tiere. 3 Denn von dem Zorneswein ihrer Hurerei haben alle Völker getrunken, und die Könige auf Erden haben mit ihr Hurerei getrieben, und die Kaufleute auf Erden sind reich geworden von ihrer großen Üppigkeit. 4 Und ich hörte eine andre Stimme vom Himmel, die sprach: Geht hinaus aus ihr, mein Volk, dass ihr nicht teilhabt an ihren Sünden, und hinaus aus ihren Plagen, damit ihr sie nicht empfangt! 5 Denn ihre Sünden reichen bis an den Himmel, und Gott gedachte ihrer Frevel. 6 Bezahlt ihr, wie sie bezahlt hat, und gebt ihr zweifach zurück nach ihren Werken! Und in den Kelch, in den sie euch eingeschenkt hat, schenkt ihr zweifach ein! 7 Was ihr Glanz verlieh und was sie verprasste, das schenkt ihr ein als Qual und Leid! Denn sie spricht in ihrem Herzen: Ich throne hier und bin eine Königin und bin keine Witwe, und Leid werde ich nicht sehen. 8 Darum werden ihre Plagen an einem Tag kommen, Tod, Leid und Hunger, und mit Feuer wird sie verbrannt werden; denn stark ist Gott der Herr, der sie richtet. 9 Und es werden sie beweinen und beklagen die Könige auf Erden, die mit ihr gehurt und geprasst haben, wenn sie sehen werden den Rauch von ihrem Brand. 10 Sie werden fernab stehen aus Furcht vor ihrer Qual und sprechen: Weh, weh, du große Stadt, Babylon, du starke Stadt, in einer Stunde ist dein Gericht gekommen! 11 Und die Kaufleute auf Erden werden weinen und Leid tragen um sie, weil ihre Ware niemand mehr kaufen wird: 12 Ware aus Gold und Silber und Edelsteinen und Perlen und feinem Leinen und Purpur und Seide und Scharlach und allerlei wohlriechendem Holz und allerlei Gerät aus Elfenbein und allerlei Gerät aus kostbarstem Holz und Erz und Eisen und Marmor 13 und Zimt und Balsam und Räucherwerk und Myrrhe und Weihrauch und Wein und Öl und feines Mehl und Weizen und Vieh und Schafe und Pferde und Wagen und Leiber und Seelen von Menschen. 14 Und das Obst, an dem deine Seele Lust hatte, ist dahin; und alles, was glänzend und herrlich war, ist für dich verloren, und man wird es nicht mehr finden. 15 Die Kaufleute, die durch diesen Handel mit ihr reich geworden sind, werden fernab stehen aus Furcht vor ihrer Qual, weinen und klagen: 16 Weh, weh, du große Stadt, die bekleidet war mit feinem Leinen und Purpur und Scharlach und geschmückt war mit Gold und Edelstein und Perlen, 17 denn in einer Stunde ist verwüstet solcher Reichtum! Und jeder Steuermann und jeder, der mitreiste, und die Seeleute und alle, die auf dem Meer arbeiten, standen fernab 18 und schrien, als sie den Rauch von ihrem Brand sahen: Wer ist der großen Stadt gleich? 19 Und sie warfen Staub auf ihre Häupter und schrien, weinten und klagten: Weh, weh, du große Stadt, von deren Überfluss reich geworden sind alle, die Schiffe auf dem Meer hatten; denn in einer Stunde ist sie verwüstet! 20 Freue dich über sie, Himmel, und ihr Heiligen und Apostel und Propheten! Denn Gott hat sie gerichtet um euretwillen. 21 Und ein starker Engel hob einen Stein auf, groß wie ein Mühlstein, warf ihn ins Meer und sprach: So wird mit Sturmgewalt niedergeworfen die große Stadt Babylon und nicht mehr gefunden werden. 22 Und die Stimme der Sänger und Saitenspieler, Flötenspieler und Posaunenbläser soll nicht mehr in dir gehört werden, und kein Handwerker irgendeines Handwerks soll mehr in dir gefunden werden, und das Geräusch der Mühle soll nicht mehr in dir gehört werden, 23 und das Licht der Lampe soll nicht mehr in dir leuchten, und die Stimme des Bräutigams und der Braut soll nicht mehr in dir gehört werden. Denn deine Kaufleute waren Fürsten auf Erden, und durch deine Zauberei sind verführt worden alle Völker; 24 und das Blut der Propheten und der Heiligen ist in ihr gefunden worden und das Blut aller derer, die auf Erden umgebracht worden sind.

Offenbarung 18 | Nya Levande Bibeln Lutherbibel 2017

Babylons fall

Der Untergang Babylons