4.Mose 23 | Nya Levande Bibeln Lutherbibel 2017

4.Mose 23 | Nya Levande Bibeln
1 Bileam sa: "Bygg sju altaren åt mig och gör i ordning sju unga tjurar och sju bockar till offer." 2 Balak gjorde som Bileam sa, och tillsammans offrade de en ung tjur och en bock på varje altare. 3 Sedan sa Bileam till kungen: "Stå här vid dina brännoffer, så ska jag gå åt sidan och se om Herren vill visa sig för mig. Vad han än avslöjar för mig ska du få veta."Bileam gick upp på en kal höjd, och Gud visade sig där för honom. "Jag har gjort i ordning sju altaren, och jag har låtit offra en ung tjur och en bock på varje altare", sa Bileam till Herren. 5 Då gav Herren Bileam ett budskap till kung Balak. 6 När Bileam kom tillbaka stod kungen bredvid brännoffren tillsammans med alla furstarna i Moab och väntade på honom, 7 och Bileam framförde följande budskap:"Balak har fört mig hit från Arams land, kungen i Moab på bergen i öster.'Kom' sa han till mig, 'förbanna Jakob åt mig! Låt din vrede uppväckas mot Israel'.Men hur skulle jag kunna förbanna vad Gud inte har förbannat? Hur kan jag fördöma ett folk som Gud inte har fördömt? Jag ser dem från bergets topp, jag iakttar dem från höjderna. De bor avskilt och vill inte jämföra sig med andra. De är som sandkorn! Det går inte att räkna ens en del av dem. Om jag bara kunde få dö rättfärdig som en av dem! Ja, låt mig få sluta som de!" 11 "Vad är det du har gjort mot mig?" frågade kung Balak. "Jag bad dig förbanna mina fiender, och nu har du välsignat dem!" 12 Men Bileam svarade: "Hur skulle jag kunna säga något annat än det som Herren har befallt mig?"

Bileam välsignar Israel för andra gången

13 "Följ med mig till en annan plats", sa Balak till honom. "Där kommer du att se en annan del av Israels folk. Du kan väl åtminstone förbanna dem du ser därifrån!" 14 Balak tog Bileam med sig till Väktarplanen, på toppen av Pisga. Där byggde han sju altaren, och på vart och ett av dem offrade han en ung tjur och en bock. 15 Sedan sa Bileam till kungen: "Stå här vid dina brännoffer medan jag går för att möta Herren." 16 Och Herren visade sig för Bileam och talade om för honom vad han skulle säga. 17 Bileam återvände till Moabs kung och furstar, som stod bredvid brännoffren."Vad har Herren sagt?" frågade kungen ivrigt. 18 Bileam svarade:"Res dig, Balak, och lyssna: Du Sippors son, inte är väl Gud en människa, så att han skulle kunna ljuga? Han ändrar sig inte som människor gör. Har han någon gång talat utan att hålla sitt löfte? Hör här: Jag har fått befallning att välsigna! Gud har välsignat dem, och jag kan inte ändra det! Han har inte sett någon synd i Jakob, han vill inte plåga Israel! Herren, deras Gud, är med dem. Han är deras kung! Gud har lett dem ut ur Egypten. Israel äger styrka som en vildoxe. Ingen förbannelse kan komma över Jakob, och ingen trolldom ska drabba Israel. För nu ska det sägas om Israel:'Se, vilka under Gud har gjort med dem!'De reser sig upp som en lejoninna. De vilar inte förrän de har ätit upp sitt byteoch druckit de slagnas blod!" 25 "Om du inte tänker förbanna dem, kan du väl åtminstone låta bli att välsigna dem!" utbrast kungen. 26 Men Bileam svarade: "Sa jag inte till dig att jag måste säga det som Herren befaller?"

Bileam välsignar Israel för tredje gången

27 Då sa kungen till Bileam: "Jag ska ta dig med till en annan plats. Kanske låter Gud dig förbanna dem därifrån." 28 Han tog Bileam med sig till berget Peor, med utsikt över öknen, 29 och än en gång bad Bileam kungen att bygga sju altaren och att göra i ordning sju unga tjurar och sju bockar till offer. 30 Kungen gjorde som Bileam sa och offrade en ung tjur och en bock på varje altare.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Lutherbibel 2017
1 Und Bileam sprach zu Balak: Baue mir hier sieben Altäre und schaffe mir her sieben junge Stiere und sieben Widder. 2 Balak tat, wie ihm Bileam sagte, und beide, Balak und Bileam, opferten auf jedem Altar einen jungen Stier und einen Widder. 3 Und Bileam sprach zu Balak: Tritt zu deinem Brandopfer; ich will hingehen, ob mir vielleicht der HERR begegnet, dass ich dir sage, was er mir zeigt. Und er ging hin auf einen kahlen Hügel. 4 Und Gott begegnete Bileam; er aber sprach zu ihm: Sieben Altäre hab ich hergerichtet und auf jedem Altar einen jungen Stier und einen Widder geopfert. 5 Der HERR aber gab dem Bileam ein Wort in den Mund und sprach: Geh zurück zu Balak und sprich so! 6 Und als er zu ihm kam, siehe, da stand er bei seinem Brandopfer samt allen Fürsten der Moabiter. 7 Da hob Bileam an mit seinem Spruch und sprach: Aus Aram hat mich Balak, der König der Moabiter, holen lassen von dem Gebirge im Osten: Komm, verfluche mir Jakob! Komm, verwünsche Israel! 8 Wie soll ich fluchen, dem Gott nicht flucht? Wie soll ich verwünschen, den der HERR nicht verwünscht? 9 Denn von der Höhe der Felsen sehe ich ihn, und von den Hügeln schaue ich ihn. Siehe, das Volk wird abgesondert wohnen und sich nicht zu den Völkern rechnen. 10 Wer kann zählen den Staub Jakobs, auch nur den vierten Teil Israels? Meine Seele möge sterben den Tod der Gerechten, und mein Ende werde wie ihr Ende! 11 Da sprach Balak zu Bileam: Was tust du mir an? Ich habe dich holen lassen, um meinen Feinden zu fluchen, und siehe, du segnest. 12 Er antwortete und sprach: Muss ich nicht das halten und reden, was mir der HERR in den Mund gibt? 13 Balak sprach zu ihm: Komm doch mit mir an einen andern Ort, von wo aus du gerade sein äußerstes Ende siehst, aber nicht ganz Israel, und verfluche es mir von dort. 14 Und er führte ihn zum Späherfeld auf dem Gipfel des Pisga und baute sieben Altäre und opferte auf jedem Altar einen jungen Stier und einen Widder. 15 Und Bileam sprach zu Balak: Tritt zu deinem Brandopfer, ich aber will dort dem Herrn begegnen. 16 Und der HERR begegnete Bileam und gab ihm ein Wort in seinen Mund und sprach: Geh zurück zu Balak und sprich so! 17 Und als er zu ihm kam, siehe, da stand er bei seinem Brandopfer samt den Fürsten der Moabiter. Und Balak sprach zu ihm: Was hat der HERR gesagt? 18 Und er hob an mit seinem Spruch und sprach: Steh auf, Balak, und höre! Nimm zu Ohren, was ich sage, du Sohn Zippors! 19 Gott ist nicht ein Mensch, dass er lüge, noch ein Menschenkind, dass ihn etwas gereue. Sollte er etwas sagen und nicht tun? Sollte er etwas reden und nicht halten? 20 Siehe, zu segnen ist mir befohlen; er hat gesegnet, und ich kann’s nicht wenden. 21 Man sieht kein Unheil in Jakob und keine Mühsal in Israel. Der HERR, sein Gott, ist bei ihm, und es jauchzt dem König zu. 22 Gott, der sie aus Ägypten geführt hat, ist für sie wie das Horn des Wildstiers. 23 Daher hilft kein Zaubern gegen Jakob und kein Wahrsagen gegen Israel. Zu rechter Zeit wird Jakob und Israel gesagt, was Gott gewirkt hat. 24 Siehe, das Volk wird aufstehen wie ein junger Löwe und wird sich erheben wie ein Löwe; es wird sich nicht legen, bis es den Raub verzehrt und das Blut der Erschlagenen trinkt. 25 Da sprach Balak zu Bileam: Wenn du es schon nicht verfluchst, so segne es nicht noch. 26 Bileam antwortete und sprach zu Balak: Hab ich dir nicht gesagt, alles, was der HERR redet, das würde ich tun? 27 Balak sprach zu ihm: Komm doch, ich will dich an einen andern Ort führen; vielleicht gefällt es Gott, dass du sie mir dort verfluchst. 28 Und Balak führte ihn auf den Gipfel des Berges Peor, der hinunterblickt auf die Wüste. 29 Und Bileam sprach zu Balak: Baue mir hier sieben Altäre und schaffe mir her sieben junge Stiere und sieben Widder. 30 Balak tat, wie Bileam sagte, und opferte auf jedem Altar einen jungen Stier und einen Widder.