Matthäus 23 | Nya Levande Bibeln Hoffnung für alle

Matthäus 23 | Nya Levande Bibeln

Jesus varnar för de religiösa ledarnas dubbelmoral

1 Sedan talade Jesus till folket och till sina efterföljare och sa: 2 ”Dessa laglärare* och fariseer* ser det som sin uppgift att förklara alla buden i Moses lag*. 3 Därför ska ni lyda och följa vad de säger , men akta er noga för att följa deras exempel, för de talar gärna, men handlar inte efter sina egna ord. 4 De ställer omöjliga krav på er, men gör inget för att hjälpa er att uppfylla dem. 5 Allt de gör, gör de för att synas. De går omkring med extra breda böneremmar* på armarna och sätter långa tofsar* på sina mantlar, för att visa att de lyder Gud. 6 De älskar att sitta vid honnörsborden under festerna, och i gudstjänsterna tar de plats på främsta raden. 7 De vill gärna bli hälsade med respekt på torgen och kallas ’mästare’ av alla människor. 8 Men låt aldrig någon upphöja er och kalla er ’mästare’, för bara en är er läromästare, och ni är alla syskon och står på samma nivå. 9 Kalla inte heller någon här på jorden ’fader’, för bara en är er Far, och det är Gud i himlen. 10 Och låt ingen kalla er ’lärare’, för bara en är er lärare, och det är Messias, den utlovade kungen. 11 Den som vill bli betydelsefull bland er måste bli de andras tjänare. 12 Den som upphöjer sig själv ska förödmjukas, men den som ödmjukar sig själv ska upphöjas.”

Jesus anklagar de religiösa ledarna

13 Jesus fortsatte: ”Olycka ska drabba er laglärare* och fariseer*, ni falska människor som bara låtsas lyda Gud. Ni hindrar andra från att göra Guds vilja, så att de inte får tillhöra Guds eget folk,* och själva kommer ni aldrig att räknas dit.* 15 Ja, olycka ska drabba er, som bara låtsas lyda Gud! Ni kan resa över både hav och land för att få någon att tro på Gud, men sedan gör ni den arma stackaren till ett helvetets barn, dubbelt värre än ni själva. 16 Olycka ska drabba er, ni blinda ledare! Ni påstår att om man svär ’vid Guds tempel’ betyder det ingenting, den eden kan man bryta. Men om man svär ’vid guldet i templet’ är det bindande! 17 Blinda dårar! Vilket är viktigast, guldet, eller templet som tillhör Gud och därför gör guldet heligt? 18 Ni säger också att om man svär ’vid altaret’ betyder det ingenting, men om man svär ’vid gåvorna på altaret’ är det bindande! 19 Blinda dårar! Vilket är störst, gåvan på altaret, eller altaret som tillhör Gud och därför gör gåvan helig? 20 När ni svär ’vid altaret’ svär ni både vid altaret och vid allt som är på det, 21 och när ni svär ’vid templet’ svär ni både vid templet och vid den Gud som bor i det. 22 När ni svär ’vid himlen’ så svär ni vid Guds tron och vid Gud själv. 23 Ja, olycka ska drabba er laglärare och fariseer, som bara låtsas lyda Gud. Ni ger Gud en tiondel av minsta lilla kryddväxt, som mynta, dill och kummin, men ni struntar fullständigt i det som är långt viktigare: rättvisa, medlidande och trohet. Visst ska ni ge Gud en tiondel av allt, men glöm inte det som är allra viktigast.* 24 Ni blinda ledare! Ni silar bort myggor, men sväljer kameler.* 25 Olycka ska drabba er laglärare och fariseer, som bara låtsas lyda Gud! På utsidan är ni lika fläckfria som de bägare och fat ni rengör så noga innan ni dricker och äter ur dem. Men inuti stinker era liv av girighet och njutningslystnad. 26 Blinda fariseer! Se först till att ni får det rätt ställt med Gud på insidan, så kommer utsidan också att bli ren och fin. 27 Olycka ska drabba er laglärare och fariseer! Ni visar upp en fin fasad, men ni är som vitmålade gravar. De är vackra på utsidan, men inuti är de fyllda av döda människors ben och smuts och ruttenhet. 28 Ni gör allt för att människor ska tro att ni följer Guds vilja, men i verkligheten är ni fulla av falskhet och synd. 29 Ja, olycka ska drabba er laglärare och fariseer, som bara låtsas lyda Gud! Ni bygger monument över profeterna som framförde Guds budskap,* och ni smyckar gravarna efter dem som följde Guds vilja. 30 Och ni säger: ’Om vi hade levt på förfädernas tid, skulle vi aldrig ha dödat några profeter.’ 31 Men när ni säger detta medger ni att ni är ättlingar till dem som mördade profeterna. 32 Så fortsätt att gå i era förfäders fotspår, och gör färdigt det de startade! 33 Ormar, huggormsyngel! Hur ska ni kunna slippa att dömas till helvetet? 34 Jag ska sända er profeter som framför Guds budskap, och visa män och lärare ska förklara Skriften* för er. En del av dem kommer ni att döda och spika fast på kors. Andra kommer ni att piska blodiga i era synagogor* och förfölja från stad till stad. 35 Men på grund av detta ska ni få stå till svars för alla mord på människor som följt Guds vilja, ända från Abel till Sakarja, Berekjas son, honom som ni mördade mellan templet och altaret.* 36 Ja, jag försäkrar er att alla dessa samlade domar ska drabba detta släkte som inte vill tro.

Jesus sörjer över Jerusalem

37 Åh, ni Jerusalems invånare, som mördar profeterna och stenar andra som Gud sänder till er med sitt budskap.* Hur ofta har jag inte velat samla er, precis som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni lät mig inte göra det. 38 Nu får ni själva ta hand om ert övergivna tempel. 39 Ja, jag säger er, att ni kommer inte att få se mig igen förrän ni säger: ’Vi ärar dig som är sänd av Herren.*’ ”

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Hoffnung für alle

Die Heuchelei der Pharisäer und Schriftgelehrten

1 Dann sprach Jesus zu der Volksmenge und zu seinen Jüngern: 2 »Die Schriftgelehrten und Pharisäer sind dazu eingesetzt, euch das Gesetz von Mose auszulegen.* 3 Richtet euch nach ihren Worten und tut alles, was sie euch sagen! Nehmt euch aber kein Beispiel an ihren Taten! Denn sie halten selbst nicht ein, was sie von den anderen verlangen. 4 Sie denken sich schwere, fast unerträgliche Forderungen aus und bürden sie den Menschen auf, doch sie selbst rühren keinen Finger, um diese Lasten zu tragen. 5 Mit allem, was sie tun, stellen sie sich zur Schau. Sie tragen besonders breite Gebetsriemen und an den Gewändern auffällig lange Quasten. 6 Bei den Festen wollen sie die Ehrenplätze bekommen, und auch in der Synagoge sitzen sie am liebsten in der ersten Reihe. 7 Es gefällt ihnen, wenn man sie auf der Straße ehrfurchtsvoll grüßt und ›Rabbi‹ nennt. 8 Lasst ihr euch nicht so anreden! Nur Gott ist euer Meister, ihr seid untereinander alle Geschwister. 9 Ihr sollt auch niemandem auf der Erde den Ehrentitel ›Vater‹ geben, denn nur einer ist euer Vater: Gott im Himmel. 10 Ihr sollt euch auch nicht Lehrer nennen lassen, weil ihr nur einen Lehrer habt: Christus. 11 Wer unter euch groß sein will, der soll allen anderen dienen.* 12 Alle, die sich selbst ehren, werden gedemütigt werden. Wer sich aber selbst erniedrigt, wird geehrt werden.«

Frommer Schein

13 »Wehe euch, ihr Schriftgelehrten und Pharisäer! Ihr Heuchler! Ihr versperrt anderen den Zugang zu Gottes himmlischem Reich. Denn ihr selbst geht nicht hinein, und die hineinwollen, hindert ihr auch noch daran.* 15 Wehe euch, ihr Schriftgelehrten und Pharisäer! Ihr Heuchler! Ihr reist in der Welt herum, um nur einen einzigen Nichtjuden dafür zu gewinnen, eure Gesetze anzuerkennen. Und wenn ihr einen gefunden habt, dann wird er durch euch zu einem Anwärter auf die Hölle, der euch an Bosheit noch übertrifft. 16 Wehe euch! Ihr wollt andere führen und seid doch selbst blind. So behauptet ihr: ›Beim Tempel Gottes schwören, das hat nichts zu bedeuten. Aber wer beim Gold im Tempel schwört, der muss seinen Eid halten.‹ 17 Ihr blinden Narren! Was ist denn wichtiger: das Gold oder der Tempel, durch den das Gold erst geheiligt wird? 18 Ihr sagt: ›Ein Eid, beim Altar geschworen, hat keine Bedeutung. Wer aber bei dem Opfer auf dem Altar schwört, der muss sein Versprechen halten.‹ 19 Ihr Verblendeten! Was ist denn wichtiger: die Gabe auf dem Altar oder der Altar, der die Gabe erst zum Opfer werden lässt? 20 Wer beim Altar schwört, der schwört bei allem, was darauf liegt. 21 Wer beim Tempel schwört, der ruft Gott zum Zeugen an, der dort wohnt. 22 Und wer beim Himmel schwört, der schwört bei dem Thron Gottes und damit bei Gott selbst, der auf diesem Thron sitzt. 23 Wehe euch, ihr Schriftgelehrten und Pharisäer! Ihr Heuchler! Sogar von Küchenkräutern wie Minze, Dill und Kümmel gebt ihr Gott den zehnten Teil. Aber die viel wichtigeren Forderungen Gottes nach Gerechtigkeit, Barmherzigkeit und Treue* sind euch gleichgültig. Doch gerade darum geht es hier: das Wesentliche tun und das andere nicht unterlassen. 24 Ihr aber entfernt jede kleine Mücke aus eurem Getränk, doch ganze Kamele schluckt ihr bedenkenlos hinunter. Andere wollt ihr führen, dabei seid ihr selbst blind. 25 Wehe euch, ihr Schriftgelehrten und Pharisäer! Ihr Heuchler! Ihr wascht eure Becher und Schüsseln von außen ab, doch gefüllt sind sie mit dem, was ihr anderen in eurer Gier genommen habt. 26 Ihr blinden Verführer, reinigt eure Becher erst einmal von innen, dann wird auch ihr Äußeres sauber sein. 27 Wehe euch, ihr Schriftgelehrten und Pharisäer! Ihr Heuchler! Ihr seid wie die weiß getünchten Grabstätten*: Von außen erscheinen sie schön, aber innen ist alles voll stinkender Verwesung. 28 Genauso ist es bei euch: Ihr steht vor den Leuten als solche da, die Gottes Willen tun, aber in Wirklichkeit seid ihr voller Auflehnung und Heuchelei. 29 Wehe euch, ihr Schriftgelehrten und Pharisäer! Ihr Heuchler! Den verstorbenen Propheten baut ihr Denkmäler, und die Gräber derer, die nach Gottes Willen lebten, schmückt ihr. 30 Dazu behauptet ihr noch: ›Wenn wir damals gelebt hätten, wir hätten die Propheten nicht umgebracht wie unsere Vorfahren.‹ 31 Damit gebt ihr also selbst zu, dass ihr die Nachkommen der Prophetenmörder seid. 32 Ja, weiter so, macht das Maß eurer Väter nur voll! 33 Ihr Schlangenbrut! Wie wollt ihr der Hölle entrinnen, zu der Gott euch verurteilen wird? 34 Deshalb hört her: Ich werde euch Propheten, weise Männer und Lehrer schicken. Einige von ihnen werdet ihr töten, ja sogar kreuzigen. Andere werdet ihr in euren Synagogen auspeitschen und sie von Stadt zu Stadt verfolgen. 35 Darum werdet ihr auch zur Rechenschaft gezogen werden für den Mord an all jenen Menschen, die nach Gottes Willen gelebt haben, angefangen bei Abel bis zu Secharja, dem Sohn von Berechja, den ihr zwischen Tempel und Brandopferaltar ermordet habt. 36 Ich versichere euch: Das Strafgericht für all diese Schuld wird noch über diese Generation hereinbrechen.«

Warnung an Jerusalem

37 »Jerusalem! O Jerusalem! Du tötest die Propheten und steinigst die Boten, die Gott zu dir schickt. Wie oft schon wollte ich deine Bewohner um mich sammeln, so wie eine Henne ihre Küken unter ihre Flügel nimmt! Aber ihr habt es nicht gewollt. 38 Und nun? Euer Tempel wird von Gott verlassen sein und völlig zerstört werden. 39 Und ich sage euch: Mich werdet ihr erst dann wiedersehen, wenn ihr rufen werdet: ›Gepriesen sei, der im Auftrag des Herrn kommt!‹ «